Bea Uusma återvänder till ”skitön” – igen

Tolv år efter sin första bok om Andrée-expeditionen har Bea Uusma kommit tillräckligt nära de tre männens död för att skriva ”Vitön”. Hennes projekt är närmast existentiellt.

En gåta (hur dog de?), ”en jättefin kärlekshistoria” (den unge Nils Strindberg och hans trolovade) och Arktis på det. Bea Uusma pratar om Andrées polarexpedition som ”hela kostcirkeln”, i hennes ögon en egen värld.

– Om man ska vara lite flummig och poetisk – är det Andrée-expeditionens gåta som jag försöker lösa, eller är det något annat? Kanske är det bara ett stort konstprojekt som har vetenskaplig täckmantel, det här är hur jag vill leva mitt liv, tror jag.

Det existentiella stavas Arktis och naturens brutalitet.

– Människan har så stora planer, men när man är i Arktis blir man satt på sin plats, det är inte man själv som bestämmer, man kan ha med sig hur mycket portvin som helst, men det spelar ingen roll, man kommer ändå att trilla i vattnet, säger Bea Uusma.

I döden

Andrée-expeditionen släpade med sig portvinet från Oscar II ända in i döden. Bea Uusma utbildade sig till läkare för att ta reda på vad som hände när trion – efter tre månaders vandring på isen – lyckats ta sig iland på Vitön. Efter den förra boken, ”Expeditionen: Min kärlekshistoria”, har hon gjort alla vetenskapliga analyser hon kunnat och lyckats tyda en uppblött dagbok – in i det sista tycks Andrées nationalistiska perspektiv intakt.

– De har gått i land på en skitö, som ingen bryr sig om. Han travar runt i snöstorm och skriver att ”vi är de första landsmän som går här”.

Till sist fick Bea Uusma både tillstånd och finansiering – hon sålde sin lägenhet – till en egen expedition till Vitön, bland annat för att gräva fram skelettdelar efter de tre männen.

Men när båten kom fram förra sommaren hade ett stort valkadaver drivit i land och den enda vägen till Andrée-expeditionens tältplats blockerades av sex isbjörnar. Under sömnlösa nätter fantiserade Uusma skämtsamt om att söva ner de norska vetenskapsmännen för att sedan jaga bort de numera fridlysta djuren med otillåtna skrämselskott.

– 1930 sköt man björnar kors och tvärs bara för att kunna ta sig fram till lägerplatsen.

Dna-analys

Du lever för sent?

– Jag lever i alla tidsåldrar samtidigt, jag befinner mig i 1897 men också helt rätt – för nu kan jag göra en dna-analys av de rödbruna fläckar jag har hittat i Fraenkels kavaj för att kunna påvisa att det är blod.

Imponerade poliser ber ibland Bea Uusma att ägna sig åt brottsutredningar i stället.

– Det fina med livet är vart det kan ta en om man bara går dit där det är roligt att vara.

Text: Erika Josefsson/TT

Vitön : den fristående fortsättningen på Expeditionen

av Uusma, Bea

• Förlag: Norstedts
• Format: Inbunden
• Språk: Svenska
• Utgiven: 2025-09-26
• ISBN: 9789113100364

Köp på AdlibrisKöp på BokusKöp på BookOutlet

Fakta: Bea Uusma

Född: 1966.

Sysselsättning: Läkare, författare. Är forskaranknuten till Medicinens historia och kulturarv på Karolinska institutet. Har finansierat en stor del av sina undersökningar och analyser med hjälp av stipendier. Jobbar heltid med sina efterforskningar om hur medlemmarna i Andrée-expeditionen dog.

Bakgrund: Är utbildad både på Konstfack och på konstskola i New York. Fick Augustpriset för sin första bok om Andrées havererade luftfärd: ”Expeditionen: Min kärlekshistoria”. Har tackat nej till alla förslag om att filmatisera den.

Fakta: Andrées polarexpedition

11 juli 1897 lyfte vätgasballongen ”Örnen” från Danskön i Svalbard med tre upptäcktsresande från Sverige som ville bli först att ta sig till Nordpolen: Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Fraenkel.

1930 hittades deras kvarlevor på Vitön av jägare på ett valfångstfartyg som gått i land för att hämta färskvatten. Här fanns också oframkallade filmrullar, en väl inslagen loggbok samt brev till anhöriga.

Författaren Per Olof Sundman fick Nordiska rådets litteraturpris 1968 för sin roman ”Ingenjör Andrées luftfärd”, senare filmatiserad av Jan Troell.