16 författare får dela på 1,6 Mkr i stipendier från Natur & Kultur

Sexton författare får Natur & Kulturs litterära arbetsstipendier på vardera 100 000 kronor – utvalda bland 550 sökande. Bland skrivprojekten finns kvinnliga föregångare inom svensk diplomati och en modern skapelseberättelse om miljonprogrammet.

– Det är glädjande att se bredden i teman och ämnesval i det stora antalet stipendieansökningar. Genom stipendierna vill vi bidra både till fler läsupplevelser och till att fler författarskap och perspektiv kan ta plats i litteraturen och i det offentliga samtalet, säger Per Almgren, vd på Natur & Kultur i ett pressmeddelande.

Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium syftar till att ge författare och översättare möjlighet till fördjupning och arbetsro. Stipendiet går även till översättare för att introducera okända, värdefulla författarskap och språk som annars inte så lätt hittar fram till förlagen.

Stipendierna är ett led i Natur & Kulturs uppdrag att genom läsande och lärande verka för en demokratisk samhällsutveckling.

Stipendiater och projekt inom skönlitteratur:

Åsa Avdic skriver en roman om rivaliteten mellan Bela Lugosi, som spelade Dracula i filmen med samma namn 1932, och Boris Karloff, som spelade Frankensteins monster i filmen med samma namn 1932.

Raja Bahari skriver om en märkvärdig handskrift som återfinns i ett dolt bibliotek på ett bageri i Malmö. I Från ugnar och bröd flyttas handlingen tillbaka till 1920-talets libyska kamp för självständighet. En magisk realistisk roman där arbetsplatsskildring möter litteratur- och kolonialhistoria.

Babak Behdjou skriver om sin mamma vars liv aldrig fick fäste i det nya och barndomsvännen som försvann. Om dödsförakt och dödshot, livsförakt och kärlek. Om avsked innan livet riktigt börjat och allt som pågår i Järvas, Irans och Frankrikes marginaler. Om exilens bottenlösa svärta.

Therese Bohman skriver en roman som utspelar sig i Kolmården, i tre tidsplan från 1980-talet till nutid. I centrum står Hanna, vars bror har försvunnit spårlöst, vilket bildar fond för romanen och dess teman: förlusten, obegripligheten, minnet, sanningen och tiden.

Daniel Boyacioglu diktar en modern skapelseberättelse med Valans spådom i den poetiska Eddan som ramverk, om hur den nya världen kom till och vad som hotar att förgöra den. Den värld som uppstår och hotas är miljonprogrammet och det mångkulturella samhället.

Elis Monteverde Burrau skildrar genom skärvor av fantastik, dagbok och oral history den svenska barncancervården inifrån likt en parasitär uppföljare till Hjalmar Bergmans tragiska magnum opus, Clownen Jac.

Stipendiater inom sakprosa:

Fatima Bremmer skriver ett biografiskt grupporträtt av Klarakvarterens blodsystrar, nätverket Ligan, de kvinnliga journalisterna som från 1910-talet utmanade patriarkatet och förändrade både svensk journalistik och politik. En bok om gruppens storslagna prestationer, medlemmarnas fascinerande liv och okuvliga vänskapsband som höll livet ut.

Tigran Feiler skriver om brott och straff i det förlovade landet vid världens ände. En polyfon true crime-historia i sekelskiftets Argentina där fyra judiska invandrares osannolika livsöden flätas ihop: en myllrande migrantvärld med guldjakt, anarkism, konspirationsteorier och mäktiga traffickingnätverk.

Magnus Florin skriver om Stenåldersatlantis i Svealand, om arkeologi och germansk ideologi med utgångspunkt i arkeologen Sten Florin och hans spekulativa arkeologiska forskning på 1930- och tidiga 40-talet om ett urhem i Svealand för den europeiska stenålderskulturen.

Jonas Fröberg berättar Konsums historia utifrån en familj, butik och trakt i Ångermanland. En historia som sammanfaller med de breda folkrörelsernas uppgång och fall. Enligt författaren är det få folkrörelser som har väckt så mycket kärlek och hat, engagerat så många.

Anna Koblanck skriver en biografi över Birgitta Karlström Dorph, känd som Palmes hemliga agent i Sydafrika. En kvinnlig föregångare inom svensk diplomati och en av de svenska diplomater som gjort störst avtryck i vår samtida värld i och med hennes viktiga roll i kampen mot apartheid.

Annika Persson skriver en biografi över Elsa och Natanael Beskow. Om parets jämlikhetssträvan i en tid och i ett äktenskap som handlade om barnets, kvinnans och arbetarnas rätt. En bok om kärlek och politik.

Stipendiater inom barn- och ungdomslitteratur:

Peter Bergting gör en övernaturlig serieroman som kretsar kring epa-traktorer och de trasiga liv som ungdomar på glid i en småstad lever och hur en liten gnista kan leda till oanade konsekvenser under en ödesdiger sommarnatt.

Helena Öberg gör en bildberättelse tillsammans med Kristin Lidström om växternas obändiga livskraft, om darrande bladnerver som sträcker sig mot ljuset, mycelet i den mörka jorden och hoppet som föds ur förundran, om alltings inneboende längtan och den stora kärleken som ryms i minsta sandkorn och fyller hela universum.

Stipendier inom översättning:
Anna Jansson ska översätta Det kritiska läget för den så kallade K av Aziz Mohammed från arabiska. Romanen från 2017 ger en ny bild av både ”den arabiska mannen”, det konservativa rika oljekungadömet Saudiarabien och den för svenska läsare bekanta genren ”cancerdagbok” – allt i en och samma mörkt humoristiska roman.

Eva-Teresia Lundberg ska översätta Enminutsnoveller av István Örkény från ungerska. Boken från 1968 hör till de viktigaste av Örkénys verk, där författarens ironiska, ofta i symbolik förklädda samhällskritik än idag är högaktuell.