Författaren och professorn i psykiatri Johan Cullberg har avlidit. Med sina böcker om Strindbergs, Dagermans och Frödings psykiska kriser nådde han en stor läsekrets.

Johan Cullberg avled på tisdagskvällen efter en kort tids sjukdom uppger familjen för TT. Han blev 88 år.

Det var brodern, konstnären Erland Cullbergs psykiska sjukdom, som fick Johan Cullberg att välja just psykiatrin som yrkesbana. I en intervju med tidningen Socionomen berättade han om hur upplevelserna av broderns tvångsvård skakade om honom i grunden. Visionen av att kunna ge även psykotiska patienter ett värdigt bemötande tog sin början då och fanns sedan med honom under ett yrkesliv som också resulterade i en rad uppmärksammade böcker.

Svåra kriser

I ”Skaparkriser: Strindbergs inferno och Dagermans” (1992) skildrade Johan Cullberg två svenska författargiganter som båda genomgick svåra kriser. August Strindberg lyckades ta sig igenom sin och utveckla en ny kreativitet medan Stig Dagerman tog sitt liv.

I Fröding och kärleken skrev Johan Cullberg om den värmländske poetens förhållande till kärlek och sexualitet men också om hans psykiska ohälsa. Cullberg menade att Fröding aldrig led av schizofreni utan att förklaringen till hans problem snarare fanns i tidiga förluster och trauman.

En diktares kompost handlade om Gunnar Ekelöf. Johan Cullberg studerade inte bara Ekelöfs diktning utan också brev och journaler för att försöka ge en ny bild av poetens personliga historia och bakgrunden till hans dikter.

Aldrig psykiskt sjuk

Tillsammans med Björn Sahlin skrev Johan Cullberg Märta och Hjalmar Söderberg. En äktenskapskatastrof där han landade i slutsatsen att Märta Söderberg aldrig var psykiskt sjuk när hon blev tvångsintagen på sjukhus.

– Hjalmar Söderberg ville bara bli av med henne. Att han ville skilja sig, det kan man möjligen förstå, men att han gör det på det här sättet är själamord, sade Johan Cullberg i en intervju med TT.

Johan Cullberg skrev även flera läroböcker i psykiatri. Han nominerades till Augustpriset 2000 för boken ”Psykoser” och fick en rad priser, bland annat från Svenska Akademien.

Text: Erika Josefsson/TT