Helén Wigh. Foto: Fredrik Jernberg

Söndagstuggare: Helén Wigh om att göra research inför en historisk roman

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Hur skapar man en trovärdig berättelse som utspelar sig i historisk tid? Och hur skiljer man på fakta och sägen? Författaren Helén Wigh berättar om hur hon gjorde research inför sin debutroman.

Att skriva en historisk spänningsroman kräver research, som i mitt fall med debutboken Järnmärkt som är förlagd i en gruvmiljö på 1800-talet. Åtminstone om man vill skapa en trovärdig roman där läsaren kan leva sig in i den utan att behöva reta upp sig på rena felaktigheter. Då talar jag inte om när man som författare aktivt väljer att frångå fakta för att få manuset mer tillgängligt, som att ändra något på hur man talade förr i tiden eller om man tar sig friheten att lägga till något som behövs för historien.


ANNONS


I mitt fall skriver jag om en gruvmiljö som har sina anor ända tillbaka till 1300-talet. Ett gruvfält där jag har vuxit upp strax intill och fått tagit del av berättelser sedan barnsben, om alltifrån Gruvmaja och olycksfall till bestraffningar som människor genomled. En sak i mitt skrivande att ta mig an, var hur man skiljer på folksägner från fakta. En plats som har anor långt tillbaka i tiden får flera sägner och en av de äldsta från gruvområdet Högbergsfältet i Persberg handlar om en riddare vid namn Peder Holmfasta, som sägs ha varit jagad för dråp. Under hans väg för att undkomma bestraffning tog han sig till skogarna i östra Värmland. På ett berg lade han sig ned för att vila och under natten drömde han om att han sov på en skatt. När han sedan vaknade och rev bort mossan fann han den finaste malm. Det här är en sägen, men där man hittat namnet återgivet i en järnbergsstadga från år 1360, men i det här fallet kan man inte avgöra hur mycket av berättelsen som är sann. Det finns inte tillräckligt med underlag.

Man kan använda sig av både fakta och sägner i sitt skrivande, beroende på vad man vill åstadkomma. Det viktiga är att författaren vet skillnaden mellan dem och vet vad för sorts information som ligger till grund för skrivandet. För min del har sägner kunnat späda på spänningen i romanen genom sina suggestiva antydningar och även som ett stilistiskt drag. Ren fakta har jag istället använt för att bygga upp ramarna till en trovärdig tillvaro där karaktärerna kan leva och verka inom. Det suggestiva och stilistiska får hålla sig inom det världsbygget.

ANNONS

Hur skiljer man på fakta och sägen? I mitt fall har jag haft flera litterära källor att tillgå. Böcker där dokument från gruvarkiv finns fotograferade, listor på änkor, olycksfall, arbetarkontrakt, malmstatistik och bevarade gruvattiraljer med mera. Även böcker där berättelser om människors levnadsöden återgetts, men där källan varit författaren själv utifrån vad denne har fått höra eller själv upplevt. Objektiviteten finns alltså inte i vissa skrifter, men genom att söka i olika sorters arkiv kan information konfirmeras eller dementeras, till exempel genom husförhörslängder. Andra medier att tillgå har varit illustrationer, träsnitt, rapporter från olika besökande till fältet under lång tid. Högaktade personer, såsom landskapsforskaren Erik Fernow på 1700-talet, Carl von Linné och kronprinsen Gustav (III) ända fram till 1979 då Olof Palme valtalade på fältet.

Jag har även talat med en guide, min mammas morbror, som själv varit gruvarbetare och har kunskap om gruvan i Persberg. Han har förutom fakta från böcker om denna tid, kunnat återberätta sägner som levt på fältet.

För min del har det viktigaste varit att själv veta vad som är sägner och vad som är fakta och använda det på ett medvetet sätt. En sägen är något som uppkommit av en anledning och ibland talas det om att det finns en tråd av sanning i dem. Att inte veta alla gånger gynnar fantasin och låter skrivandet få energi.

Om gästbloggaren

Helén Wigh är författare till den historiska spänningsromanen Järnmärkt. Hon är uppväxt i den lilla gruvbyn Persberg i Värmland, och precis intill barndomshemmet med enbart den omgivande skogen som närmaste granne, finns Högbergsfältet och de otaliga gruvhålen som än idag visar spår av historien. Det är den miljön som legat som inspiration och som också återfinns i hennes debutbok. Till vardags arbetar Helén som lärare.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare personer som du, som valt att bli Supporters. Dina och andras stöd gör det möjligt att fortsätta skriva om böcker och bokbranschen.  Stödprenumerera från 10 kr/mån eller swisha en tjuga (eller mer) till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare personer som du, som valt att bli Supporters. Dina och andras stöd gör det möjligt att fortsätta skriva om böcker och bokbranschen.  Stödprenumerera från 10 kr/mån eller swisha en tjuga (eller mer) till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

info@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL