Folklig publikmagnet – men hånad och bespottad av kritikerkåren. Buskisen är en åsiktsdelare av rang – och nu kommer den första boken i ämnet.
– Hade någon frågat mig för 15 år sen om jag skulle skriva en bok om buskis och Stefan och Krister hade jag skrattat, säger teatervetaren Mikael Strömberg.

Få typer av underhållning framkallar så diametralt olika reaktioner hos publiken som just buskis. Lika älskat som fenomenet är av många, lika avskytt är det av andra. Och det var just dubbelheten i genren som väckte nyfikenheten hos Mikael Strömberg, forskare i teatervetenskap vid Göteborgs universitet, som skrivit boken Buskis – Folkligt och underhållande.

– Det fascinerade mig att genren nedvärderas i kritikernas ögon – samtidigt som buskis lockar stora publikskaror. Man svänger sig med begreppet buskis när man vill säga att något är dåligt, och sen bryr man sig inte mer, säger han.

Fin- och fulkultur

Att många fnyser åt buskis handlar mycket om skillnaden mellan begreppen fin- och fulkultur. Man vill visa upp sin goda smak genom att visa uppskattning för en viss typ av kultur – och buskisgenren, med sina rötter i folklustspelet, hamnar då långt ned på den finkulturella rangordningen, enligt Mikael Strömberg.

Buskis kretsar också ofta kring det lätt förbjudna i tillvaron. Sexuella anspelningar, dasshumor eller fräckisar är vanligt förekommande ingredienser – även den inom svensk kultur så laddade alkoholen – och genren innehåller fyra viktiga ingredienser, säger Mikael Strömberg.

– Det krävs att tematiken är vardaglig, så att publiken känner igen sig. Karaktärerna är stereotypa och ägnar sig åt ett kraftigt överspel, där man riktar sig direkt mot publiken. Och buskisen är lokal och har väldigt ofta en landsbygdsförankring.

”Respekt för genren”

Klassiska buskisprofiler är bland andra Sten-Åke Cederhök, Nils Poppe och Eva Rydberg – och i nutid har arvet förvaltats bland annat på Vallarnas friluftsteater av duon Stefan och Krister och skådespelarna Claes Månsson och Siw Carlsson. Men trots sin popularitet inom de breda folklagren måste genren utvecklas – kanske på plattformar som inte klassiskt förknippas med just buskis, säger Mikael Strömberg.

– Många Youtube-fenomen, som exempelvis Gina Dirawi och Filip Dikmen, gestaltar överdrivna och starka karaktärer – och ingår i samma underhållningskontext. Men genren måste utvecklas och nyanseras.

Det kan förvisso krävas en viss startsträcka för att lära sig uppskatta buskis, men Mikael Strömberg hoppas att hans bok kan leda till en större förståelse för genren.

– Under mitt jobb har jag fått förståelse och respekt för genren. Men hade någon frågat mig för 15 år sen om jag skulle skriva en bok om buskis och Stefan och Krister hade jag skrattat, säger han.

Text: Anna Grönberg/TT

Fakta: Buskis

Buskis är en form av folklustspel. Formen betraktas ofta som folklig som en del av populärkulturen.

Genren hade sin storhetstid under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, och miljöerna är ofta hämtade från tidens typiska arbetar- och allmogeplatser.

Klassiska friluftsteatrar som förknippas med genren är Fredriksdalsteatern i Helsingborg och Vallarnas friluftsteater i Falkenberg.