"Social distansering" är ett begrepp som kan leva vidare i det allmänna språkmedvetandet, tror Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Arkivbild: Ali Lorestani TT.

Coronaspråket – dessa nya ord lever vidare

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Med Estonia blev ”bogvisir” en del av den allmänna vokabulären och den som inte visste vad en ”tsunami” var blev varse det julen 2004. Men vilka ord kommer att bli bestående efter att coronapandemin klingat av?

Mitt i coronakrisen uppstår nya ord och uttryck som utvecklar språket – samtidigt som många lär sig betydelsen av medicinska facktermer som ”flockimmunitet” och ”droppsmitta”.

– Helt plötsligt vet alla vad flockimmunitet är, man vet vilka procentnivåer som behövs för att den ska uppstå, säger Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.

Även gradskillnaden mellan en epidemi och den geografiskt mer spridda pandemin har blivit tydlig. Liksom innebörden av den mer vardagliga frasen ”platta till kurvan”. Till och med ”triage” är nu en relevant term, framhåller Anders Svensson, det vill säga att pröva patientens vårdbehov vilket nu sker för att skilja misstänkta covid-19-patienter från andra.

Under en samhällskris som coronapandemin går hälsomyndigheternas och politikernas språk direkt in i det dagliga talet även för den breda allmänheten, menar Christian Cock, professor i retorik vid Köpenhamns universitet.

– Det mesta som kännetecknar situationen är nytt för de flesta av oss. Därför övertar vi raskt auktoriteternas språkbruk och uttryck, säger han till den danska tidningen Information.

Central läroprocess

Det är också dessa ord som vi kommer att ha med oss även efter coronakrisen, tror Ylva Byrman, lingvistiker och språkexpert i ”Språket” i Sveriges Radio. Hon ser själva läroprocessen som mer central än bildandet av nyord. Ett medicinskt fackområde blir plötsligt relevant även för dem som tidigare varit helt ointresserade av det.

– Fackord, som vi alla mer eller mindre frivilligt får lära oss mer om, framför allt infektionsorden som ”flockimmunitet” tror jag kommer att finnas kvar, säger hon och påpekar att det inte nödvändigtvis betyder att vi har full förståelse för vad de betyder.

– Jag tror att alla hört ordet flockimmunitet och många kan säkert ge en okej definition, men det är inte säkert att vi förstår begreppet lika väl som fackexperterna.

För egen del har hon börjat lyssna på en virologipodd och lärt sig specialistord som ”t-cellsimmunitet” och ”serologiska test”.

– Är man en intresserad allmännörd och språkvetare har man möjlighet att lära sig väldigt mycket.

Smittbärarpenning, coronahälsning, balkongkonsert och nu senast turistkorridor är exempel på sammansatta ord som bildats under coronapandemin och just sammansättningar – i stället för engelskans särskrivningar – är en svensk specialitet, enligt Patrik Hadenius, språkvetare och nybliven förslagschef på Norstedts.

– De får karaktären av att vara lite mer beständiga men de är inte det. Så fort coronan släpper oss kommer många av de här sammansättningarna att dö, säger han.

Hela tiden nya ord

Språket följer det som sker. Så länge krisen pågår kommer också nya ord, och vissa av dem blir kvar för att vi ska kunna tala och berätta om det som hände.

Anders Svensson jämför med vulkanutbrottet på Island, som födde påhittigheter som ”askänka”. Men coronapandemins omfattning talar för att fler ord än facktermerna har överlevnadspotential.

– Jag kan tänka mig att ett ord som ”coronahälsning” kommer leva kvar. Även om vi återgår till ett mer normalt samhälle kommer inte oron som präglar oss i dag att ebba ut på en gång. Man kan tänka sig att det är ett ord som blir symboliskt.

Även ”hemkarantän” tror han kan bli typiskt för den här tiden, liksom ”social distansering”.

Ordlekar som ”corontän” och ”covidiot” är däremot dagsländor.

– Sådana skämt är roliga i stunden. Vi har dem för att peppa oss, för att orka. Jag tycker själv att en av de trevligaste sakerna i det här eländet är att se hur den mänskliga humorn slår igenom, att man skickar runt roliga saker på sociala medier som ändå skapar ett slags sammanhållning, säger Ylva Byrman.

Text: Erika Josefsson/TT

Fakta: Nyord

Institutet för språk och folkminnen publicerar i slutet av december årets nyordslista. Tanken är att påvisa språkliga trender och mönster. 2019 präglades listan av klimatfrågan. Det mest uppmärksammade ordet var flygskam. Andra exempel på klimatord var Gretaeffekten, klimatnödläge, klimatdiktatur och klimatstrejk.

Lär dig mer om bokbranschen!


Över 7000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. Två gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!

TT

TT

Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är är för många TT (Tidningarnas Telegrambyrå) som sedan 1921 varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Boktugg samarbetar med TT för att få tillgång till fler boknyheter och intervjuer än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare läsare som väljer att stödja oss ekonomiskt genom donationer:

(Om du redan är Supporter – tack!)

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare läsare som väljer att stödja oss ekonomiskt genom donationer:

(Om du redan är Supporter – tack!)

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.