Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

De senaste debutanterna

Annika Wessman. Foto: Privat

Mina berättelser handlar om hur vi väljer att leva, om människor på väg mot något nytt i livet, om trassliga relationer. Så händer förstås något oväntat. Ibland något mystiskt, utanför den normala vardagen. Jag låter inte verkligheten sätta gränser, bara fantasin. Den genre jag skriver inom kallas för magisk realism. 

Jag är uppvuxen i Malmö och har bott större delen av livet i Skåne, men också fyra år i Stockholm. Nu är jag bosatt på landsbygden. Jag älskar naturen, odlar grönsaker i min trädgård, önskar att klimatomställningen kommer att lyckas och att vi får mer långsiktighet och frid i samhället. 

Mitt skrivande har funnits sedan barndomen och genom hela livet. Men utbildning, karriär, småbarnsår, sökande, engagemang, kort sagt vardagen, har ofta kommit före. Först som pensionär sätter jag helhjärtat det kreativa arbetet först. 

Den lilla byn i utkanten av planeten

Den lilla byn i utkanten av planeten

Annika Wessman debuterar med Den lilla byn i utkanten av planeten, en berättelse där ingenting riktigt är vad det verkar.


Vi får följa Elmer och Elisa, ett syskonpar med en ansträngd relation. När de börjar söka efter sina saknade föräldrar, finner de inte bara en väg tillbaka till varandra utan även en ny hemvist. Läs mer »
Ingela Wadbring. Foto: Rebecca O’Brien

Efter att ha skrivit sakprosa av olika slag i många år är det underbart att inte behöva hålla sig till sanningen. Att få fabulera fritt, stryka människor som inte passar in och gestalta i stället för att beskriva är som att kliva in i en ny värld. Mina karaktärer har blivit mina nära vänner, och jag vill verkligen veta hur det går för dem.

Med min roman vill jag underhålla, men också ställa frågor som har samhällsrelevans. Hur skulle en relation kunna se ut där en person är multisjuk efter en stroke, och den andra parten träffar en annan? Går det att leva tre? Vad säger omgivningen om en sådan relation? Det är frågor som jag utforskar i första boken om Marija, Iosif och Almira.

Stroke är en sjukdom som jag känner till relativt väl, men jag kunde lika gärna skrivit om exempelvis demens. Poängen är att det är problematiskt att leva tillsammans med någon som man inte längre kan kommunicera med. Hur länge kan man sätta sina egna behov helt åt sidan?

Och livet bara pågår

Och livet bara pågår

Marija är strax över 50 och har nästan gett upp hoppet om att finna en man att dela livet med. Men så åker hon på konferens till Svalbard, och plötsligt står han där – Iosif. Han visar Marija att det är möjligt att ha en relation som är fysisk, känslomässig och intellektuell. De kommer varandra nära och när de återvänder till Sverige fortsätter deras vägar att korsas. Läs mer »

Debutanten Henrik Hermansson. Foto: Privat

Jag har skrivit inom många olika genrer i nästan 30 år. Genom åren har jag skrivit dikter, noveller, romaner, debattartiklar och mycket annat. På senare år har jag intresserat mig för filosofi och bildningsfrågor och debuterade med en facklitterär bok kring dessa ämnen 21 januari 2022. Jag tycker om att med litteraturen angripa de stora, kanske till och med eviga frågorna, ur ett kanske oväntat och samtida perspektiv.

Jag skriver nästan hela tiden och för närvarande arbetar jag med manus inom historia, skräck och science fiction. Jag tycker det är lärorikt och utmanande att prova helt olika genrer och använda det skrivna ordet i helt olika syften – till exempel att förklara någonting pedagogiskt, skapa förståelse, inspirera, väcka olika tankar och känslor, rysningar, kalla kårar eller något annat.

Jag har även varit verksam som frilansskribent från och till under åren och kommer under våren 2022 att börja jobba som litteraturutvecklare. Mer info på www.ordochbilder.se

Allting handlar inte om dig själv här och nu

Allting handlar inte om dig själv här och nu

Handlar allting om din identitet – vem du är? Hur just du ska bli lyckligare här och nu?


Och framför allt – måste alla veta vem just du är? Hur kan du vara säker på att andra är intresserade av just dina åsikter?


Borde vi istället sluta vara självupptagna och försöka lära oss mer om vår omvärld, andra människor, andra platser och andra tider? Borde vi ägna mer tid åt vad vi tänker, säger och gör – och mindre åt vilka vi är?


Denna bok handlar om bildning. Läs mer »

Journalisten och författaren Erik Bergin. Foto: Jonas Wagell

Det roligaste jag gjort under 25 år som journalist är att jobba som USA-korrespondent. Det var tidvis även det jobbigaste jag gjort, med vissa arbetsdagar över 20 timmar. Och numera är jag rätt säker på att det även är det viktigaste jag gjort som journalist.

Journalistik handlar om att berätta berättelser. Dock främst andra människors och i ganska korta texter. Det är därför både nervöst och kul att ge ut en hel bok – med min egen berättelse om människor jag mött under många resor från kust till kust i USA.

New York där jag bodde och jobbade känns som min andra hemstad, även om jag sedan dess flyttat åter till Stockholm. New York har i känslomässig mening ersatt Linköping, där jag föddes 1973 och bodde mina 20 första år. USA kommer alltid att kännas som mitt andra hemland.

Därför är det kul att debutera med en bok om just USA. Om amerikansk politik och amerikanska väljare, närmare bestämt. Jag hoppas och tror att den ger läsare en fördjupad bild av dynamiken som styr amerikaner inför ett presidentval.

Efter Trump – En reporters personliga berättelse på plats i USA

Efter Trump – En reporters personliga berättelse på plats i USA

Varför blev Donald Trump USA:s president? Vad är det för land han lämnat efter sig? Och varför har USA blivit så polariserat? Att Trump vann valet 2016, och mycket väl kunde ha vunnit igen 2020, blev möjligt beroende på faktorer som går många år tillbaka i tiden. Att Trump blev president har dessutom både förändrat Amerika och blottlagt landets djupa problem. Läs mer »

Elin Lampi, debutant. Foto: Theresa Axén

Jag heter Elin Lampi, är trebarnsmamma och legitimerad psykolog. Jag har alltid tyckt om att skriva och illustrera. Mina barns uppväxt har kantats av många egenskapade barnböcker.

Jag har ett stort intresse för graviditet, föräldraskap och anknytning. Dessa bitar har nu fått större utrymme i och med uppstart av min egen psykologmottagning. Här har även skrivandet kunnat ta plats, vilket har resulterat i boken Förlossningsdepression – ensam är inte stark. Jag vill skriva varmt, rakt och enkelt, så att nyblivna föräldrar med tröttblödande ögon kan ta till sig orden.

Förlossningsdepression : ensam är inte stark

Förlossningsdepression : ensam är inte stark

Den här boken är till dig som har fått barn och känner att  ingenting riktigt blev så som du tänkt. Livet har förändrat­s, du har blivit mamma. Omgivningen uppmanar dig att passa på att njuta . Ändå sitter du här och får inte ihop det. Läs mer »

Debutanten Alicia Stenfors. Foto: Sten Slottner

Jag är invandrare från Ryssland, född och uppväxt i Leningrad i dåvarande Sovjetunionen. Jag läste medicin, gifte mig och arbetade i tjugo år som läkare. Det var inte lätt att klara av det dagliga livet med alla umbäranden som föll på sovjetkvinnornas lott när den kommunistiska ideologin skulle inpräntas.

Min mamma, född 1921, upplevde när kommunisterna tog makten, hur järnridån föll, hur Stalins paranoia tog över och hur människor arresterades och fördes bort. Under kriget bodde hon kvar i det belägrade Leningrad, där svält och död blev vardag. Mamma berättade ofta för mig om sitt liv och hon skrev även dagbok.

Efter Sovjetunionens fall gifte jag om mig med en svensk och flyttade till Sverige. Jag fortsatte arbeta som läkare i femton år och efter pensioneringen började jag skriva den här boken.

Bara de som bott i Sovjet vet hur det verkligen var. Min roman är autofiktion. Alla fakta är äkta, allt som beskrivs i boken har hänt.

Efter revolutionen i Ryssland 1917 tog det kommunistiska partiet ledningen. Nu skulle det ideala klasslösa samhället skapas med hjälp av hårda femårsplaner, kollektivjordbruk, massiv utbyggnad av industrin och inte minst utrensningar. Allt skulle genomföras på rekordtid – och de vanliga männi­skorna fick betala. Läs mer »