Lärarstiftelsen och lärarfack inrättar Expertrådet för läsning

Mer tid för läsning av längre texter i skolan efterlyser det nyinstiftade Expertrådet för läsning. Illustration: Dall-E.

I veckan lanserades Expertrådet för läsning som är ett fristående råd med utvalda lärare, förskollärare och forskare, initierat av Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare. De ska jobba med hur skolan kan främja läsning.

– Vi ser ett akut behov av att prioritera läsundervisning genom hela skolsystemet och skapa en skolmiljö där läsning av längre texter är en del av vardagen. Vår tid lider av brist på tålamod, och vi behöver återinföra värdet av djupläsning för att stimulera fantasi och förståelse för komplexa sammanhang, säger Björn Kohlström, gymnasielärare i Jönköping och medlem i Expertrådet.

99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att swisha ett bidrag.

Expertrådet började med att publicera en debattartikel i Svenska Dagbladet (bakom betalvägg) som spreds i en kortversion av TT men kan läsas i sin helhet på Expertrådets hemsida där det även finns andra texter kring läsfrämjande.

Den inleds med välkända kopplingar till jämförelsen av svenska elever och andra länders när det gäller läsförmåga. Även om dessa tester inte är fullt ut jämförbara och det i viss mån handlar om att andra länder kommit ikapp Sverige så finns det poänger:

”Internationella jämförelser, undersökningar från svenska klassrum och lärares erfarenheter pekar mot samma problem: ungas läsförmåga och motivation för att läsa sjunker. Enligt den senaste PISA-undersökningen har en fjärdedel av Sveriges 15-åringar så dålig läsförmåga att de inte förstår innehållet i vanliga, relativt enkla texter. Även om de förstår bokstavligt innehåll i ord och meningar får de kämpa med att begripa vad texten betyder. Att lämna skolan med sådana kunskapsluckor gör det svårt att fortsatta studera, att få ett arbete eller att kunna delta i samhällslivet. Risken för marginalisering, stigmatisering och utanförskap blir överhängande. Samtidigt ökar klyftorna mellan bättre och sämre läsare och hemresurser har fått gradvis större betydelse för kunskapsnivån”, skriver Expertrådet.

De beskriver även hur läsning i skolan har debatterats i mer än ett decennium. Det är förmodligen mer än tjugo år sedan experter kunde konstatera att den som inte når upp till en viss nivå av läsförmåga aldrig kommer att kunna klara fullständigt betyg i något annat ämne eftersom läsförståelse krävs även i matematik och givetvis alla övriga teoretiska ämnen.

”Ofta utpekas dessa som problem som uppstått i skolan och som det ankommer på skolan att lösa. Sanningen är att ”läskrisen” varken uppstått i skolan eller kan lösas av skolan ensam. Självfallet har skolan en central roll att spela för att vända trenden, och vi vill med den här artikeln peka på några förändringar som behöver ske i skolan. Samtidigt måste problemet med ungas bristande läsförmåga förstås som del av en betydligt bredare samhällsförändring, som skolan inte ensam kan ändra på”, skriver Expertrådet.

Det här är förstås intressant. Är det skolans uppdrag att lära barn läsa? Hur samhällets perspektiv så får man nog säga att det uppdraget är delegerat till just skolan.

Längre ner i debattartikeln konstateras att läsning behöver ”prioriteras tidigt, undervisas om systematiskt och ges större utrymme i skolan som helhet. I förskolan läggs grunden till detta arbete med högläsning och samtal om berättelser. Därefter bör tidig systematisk läsundervisning på vetenskaplig grund garanteras alla elever. Likaså behövs ett skolschema som innebär läsning av längre sammanhängande text varje dag.”

Jag har själv varit inne på det tidigare och undrat varför inte läsning är ett eget ämne precis som matematik. Just för att det är en grundläggande förmåga som är helt nödvändig för att elever ska klara av andra ämnen.

I debattartikeln efterfrågas bättre utbildning i lästräning för lärarna, tid för läsaktiviteter varje dag, politiker som förstår bildningens betydelse, samhällets stöd för att prioritera djup förståelse framför ytlighet.

Men så kommer det en punkt som jag tror att skolan behöver tänka till om ytterligare ett varv:

5. Ökad förståelse för att den språkliga mognaden grundläggs i hemmen och att föräldrar som läser med sina barn ger dem livets kanske viktigaste gratisbiljett

Det här är förstås helt sant. Föräldrar har fått veta detta i mer än femton års tid. Läs högt för ditt barn 30 minuter varje dag och fortsätt läsa tillsammans med dem. Det ger barnet en gratisbiljett. Barn som får med sig läsningen hemifrån får ett försprång på flera år jämfört med dem som inte får det. Det är en av förklaringarna till att det kan skilja fem år i läsnivå mellan två 12-åriga klasskamrater.

Men, och det här är viktigt, är det vad vi vill med skolan? Att den ska ta ett steg tillbaka och säga att det är föräldrarnas ansvar att barnen tränar läsning, för vi har inte tid i skolan? Är det inte precis vad vi testat i 15 års tid och nu borde förstå inte fungerar? Därför att alla föräldrar har inte tid och eller ekonomi att lästräna sina barn så mycket som skolan behöver.

Ett tankeexperiment. Byt ut ovanstående till ett annat ämne.

Ökad förståelse för att den matematiska mognaden grundläggs i hemmen och att föräldrar som räknar med sina barn ger dem livets kanske viktigaste gratisbiljett

Fungerar? Eller varför inte:

Ökad förståelse för att den idrottsliga mognaden grundläggs i hemmen och att föräldrar som idrottar med sina barn ger dem livets kanske viktigaste gratisbiljett

Eller med tanke på debatten om slöjdens vara eller inte vara:

Ökad förståelse för att den hantverksmässiga mognaden grundläggs i hemmen och att föräldrar som trä- och syslöjdar med sina barn ger dem livets kanske viktigaste gratisbiljett

Alla borde väl ha en symaskin och en snickarbänk där hemma? Oavsett om man bor i villa eller lägenhet.

Jag hoppas att Expertrådet kommer att driva frågan om att göra läsning till ett eget ämne. Jag blir själv alltmer övertygad om att det är vad som krävs för att faktiskt utveckla den förmågan och inte dölja en av nyckelkompetenserna i allt annat som inbegrips i ämnet svenska.

Om Expertrådet för läsning

Expertrådet för läsning, instiftat av Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare år 2024, är ett fristående råd som består av utvalda lärare, förskollärare och forskare. Rådet arbetar för att lärares expertis ska vara den självklara rösten i debatten om hur skolväsendet i Sverige bör främja läsning. Dessa personer ingår i rådet:

99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att swisha ett bidrag.

  • Jenny Edvardsson, doktorand, Högskolan i Kristianstad
  • Inger Fridolfsson, speciallärare, Vadstena
  • Björn Kohlström, gymnasielärare, Jönköping
  • Ann-Christin Källman, lågstadielärare, Mullsjö
  • Elisabeth Linnér Fogby, förskollärare, Kalmar
  • Jessica Mellgren, 1–6-lärare, Haninge
  • Anna Månsson Nylund, 1–7-lärare, Göteborg
  • Anna Persson, högstadielärare, Stockholm
  • Michael Tengberg, professor, Karlstads universitet
Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Kampen för livet – nu som ljudbok.

En klimatkollaps har drabbat jorden med förödande konsekvenser. Fyra personer får det svåraste av uppdrag, att leda ett projekt som ska rädda mänskligheten från att dö ut.

Gnistrande intelligent om kärlek och vänskap

Irländska Caroline O’Donoghue har jämförts med Sally Rooney och driver prisbelönta podden Sentimental Garbage. Hon skrev Kapitlet Rachel för att muntra upp sig själv under pandemin. Resultatet blev en roman som tagit henne en bra bit på vägen mot litterär stjärnstatus.

Tre familjers vardagsliv och reflektioner på ett krig i Europa.

Boken ”Utan ord ingen mening” skildrar tre familjers vardagsliv och deras reflektioner på det nya världsläget. Deras frustation riktar sig mot Putin, hur han från ett rikt och i stort sätt relativt gott förhållande med västvärlden raserar Rysslands kommunikation med Europa och USA genom sitt anfallskrig mot Ukraina.