Hans Rosenfeldt och Camilla Ahlgren på galapremiären för fjärde säsongen av "Bron" 2017. Arkivbild: Björn Lindgren/TT.

”Bron”-duon återförenas för filmatisering av ”Vargasommar”

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

När Hans Rosenfeldts bok ”Vargasommar” filmatiseras tar han hjälp av ”Bron”-kollegan Camilla Ahlgren. Duon finslipar just nu på manuset till tv-serien, som spelas in i Haparanda nästa sommar.

– Jag hann helt enkelt inte skriva alla avsnitt själv, så jag tänkte att kan jag få med Camilla på tåget så hamnar serien i trygga händer, säger Hans Rosenfeldt.


ANNONS


Vargasommar handlar om den 54-åriga Haparandapolisen Hannah Wester. Hon utreder ett dödsfall som tycks hänga ihop med en blodig knarkuppgörelse i Finland. Det är första delen i en tänkt serie och det första Hans Rosenfeldt skrivit på egen hand.

– Det har visat sig att det är jättebra att ha någon som inte är så involverad i grundmaterialet när man ska skriva manus. Camilla är mer hänsynslös än jag hade varit, säger han.

Jobbade med ”Rederiet”

Camilla Ahlgren har sedan succén med ”Bron” bland annat skrivit manuset till tv-serien baserad på Malin Persson Giolitos ”Störst av allt”. Hon hoppade också in och skrev ett avsnitt av Hans Rosenfeldts internationella projekt ”Marcella”.

– När Hans frågade mig om jag ville skriva ”Vargasommar” kunde jag inte tacka nej, det är så roligt att jobba ihop. Men när det gäller bryta ner boken är det viktigt att jag kan säga rakt ut att ”det här kan vi ta bort”.

ANNONS

Duon började jobba ihop tidigt 1990-tal, då med såpan ”Rederiet”, som blev en viktig plantskola för många manusförfattare. Hans Rosenfeldt har ända sedan dess jobbat mest i grupp – fram tills nu.

– Camilla är mycket bättre på det här med att bygga en struktur. När hon hade läst och vi skulle börja skriva sade hon att det var för mycket karaktärer och att hon ville ta bort några av dem och flytta om lite händelser. Då tänkte jag att ”jaha, det låter ju bra, men varför tänkte jag inte på det redan när jag skrev boken?”. Men jag tror inte att jag har satt mig så mycket på tvären, säger han.

Haparanda i fokus

”Vargasommar” är annorlunda från ”Bron” och ”Marcella” på flera sätt, framför allt är själva intrigen olik den traditionella deckarens.

– Det är ingen spännande “whodunnit” (”vem gjorde det?”, reds anm.) för vi vet ju var alla är någonstans och vad de har gjort. ”Bron” drevs av nya ledtrådar hela tiden, medan ”Vargasommar” mer lunkar på. Jag brukar säga att den är lite lik filmen ”Fargo”. Vi försöker nå känslan av krypande obehag, utan att behöva ta till biljakter och pistoler, säger Hans Rosenfeldt.

En del av handlingen berättas via tillbakablickar på rollfigurernas tidigare liv. I romanen har Haparanda en framskjuten roll och vissa kapitel berättas ur ortens perspektiv.

– Så går det inte riktigt att göra i en tv-serie, men själva miljön spelar en stor roll. Att det är ett landskap med mycket skog, glest befolkat och ljust 24 timmar om dygnet, säger Camilla Ahlgren.

Inspelningarna sätter i gång sommaren 2023, på plats i staden vid finska gränsen.


ANNONS


– Det blir en utmaning för regissören att skapa spänning när det aldrig är mörkt. Det kommer ju att vara dagsljus rakt igenom och det går inte att smyga runt med ficklampor.

Uppföljaren uppskjuten

Någon uppföljare till ”Vargasommar” i bokform har ännu inte kommit ur Hans Rosenfeldts penna. Men han lovar att historien inte har tagit slut, utan bara skjutits upp på obestämd tid.

– Jag har varit tvungen att skjuta på den, men den kommer så småningom. Planen att den skulle komma i höst höll inte och just nu vet jag faktiskt inte när jag ska ha tid att skriva den, säger han.

TT: Känner ni båda en press att återupprepa succén med ”Bron”?
– Jag förväntar mig inte att någonting jag gör ska bli lika framgångsrikt som ”Bron”. Det känns nästintill omöjligt. Tv-serieklimatet har förändrats och det görs så fruktansvärt mycket tv, så att ha den där genomslagskraften nationellt och internationellt är supersvårt. Den enda ”lägereldsserien” jag kan komma på från de senaste åren är ”Squid games”.

Camilla Ahlgren fyller i:

– Bara för att vi jobbar ihop igen måste vi inte göra en ny ”Bron”. Det var en fantastisk resa. Men hela scandic noir-begreppet känns lite uttjatat, så nu får vi försöka göra något annat. Det jag gillar med ”Vargasommar” är att det är en annorlunda historia med rollfigurerna i centrum, säger hon.

Text: Ann Edliden/TT

Fakta: Hans Rosenfeldt och Camilla Ahlgren

Camilla Ahlgren, född 1964 i Lund, och Hans Rosenfeldt, född samma år i Borås, träffades när de skrev manus till SVT:s långkörare ”Rederiet”. När serien avslutades 2002 var båda huvudansvariga manusförfattare.

Camilla Ahlgren blev senare redaktör på SVT Drama, där Hans Rosenfeldt samtidigt arbetade som nöjeschef.

2006 fick Hans Rosenfeldt i uppdrag att skapa en kriminalserie som skulle utspelas i både Sverige och Danmark. Resultatet blev ”Bron”, en dansk-svensk samproduktion om polisen Saga Norén, som undersöker en serie brott som begåtts vid gränsen mellan de två länderna.

”Bron”:s första säsong hade premiär 2011 och serien sändes i fyra säsonger fram till 2018. Camilla Ahlgren var först manusredaktör och blev sedan manusförfattare under seriens två sista säsonger.

Hon har även skrivit manus till ”Gåsmamman”, Morden i Sandhamn” och ”Folk med ångest”.

Hans Rosenfeldt har tillsammans med Michael Hjorth skrivit flera deckare om rättspsykologen Sebastian Bergman, som har blivit tv-serien ”Den fördömde”. Han har bland annat varit programledare för ”Parlamentet”, Sveriges Radios ”På minuten” och skapat den brittiska tv-serien ”Marcella”, där Camilla Ahlgren gjorde ett kort inhopp som manusförfattare.

TT

TT

Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är är för många TT (Tidningarnas Telegrambyrå) som sedan 1921 varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Boktugg samarbetar med TT för att få tillgång till fler boknyheter och intervjuer än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare läsare som väljer att stödja oss ekonomiskt genom donationer:

(Om du redan är Supporter – tack!)

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare läsare som väljer att stödja oss ekonomiskt genom donationer:

(Om du redan är Supporter – tack!)

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

📅 Utgivningar idag: Drygt fyrtio nya titlar idag, bland annat ett gäng jultidningsalbum som Hälge album 31 : Varning för vargavinter av Lars Mortimer, Fotbollsstjärnor 2023 och Knasen julalbum : givakt i backen!. På tal om tidning så bröt Offside ny mark när de startade. I boken Klenoder: Våra bästa texter ur Offside av Anders Bengtsson och Johan Orrenius samlas några klassiska fotbollsreportage. Barnboken Små människor, stora drömmar. David Bowie av Maria Isabel Sánchez Vegara attraherar förmodligen föräldrarna (eller far- och morföräldrarna) lika mycket som barnen.

🎂 Födelsedagar: Idag har flera stora författare födelsedag. Frans G. Bengtsson (1894–1954) som bland annat skrev Röde Orm (gavs ut i lättläst form för några år sedan). Ester Ringnér-Lundgren (1907–1993) skrev en mängd barn- och ungdomsböcker (även under pseudonymerna Merri Vik och Kaj Ringnér), som serien om Lotta och böckerna om trollen Kvirre och Hoppsan. Anne Rice (1941–2021) är mest känd för En vampyrs bekännelse som ingår i serien Vampyrkrönikan.

👨‍🍳 Den 4 oktober är Kanelbullens dag, kanske den temadag som firas allra mest i Sverige? Har du ätit en kanelbulle idag? Boktips: Inte bara bullar : 100 klassiska bakverk och kakor från förr av Jan Hedh, Lindas lättbakade favoriter : Kakor, bullar och matbröd av Linda Andersson, Bullar, bröd & brunch av Camilla Hamid och Bröd, bullar & kakor : Bagarmästarens bästa recept av Johan Sörberg.



🎖️ Nobelpris Författare finns i alla Nobelpriskategorier. 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till den svenske evolutionsgenetikern och biologen Svante Pääbo, ”för hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution”. Pääbo har skrivit boken Neandertalmänniskan om sin kartläggning av neandertalmänniskans arvsmassa och jakten på urgammalt DNA.


Uppdateras under dagen …