Vad ser vi i spåkulan för 2022 egentligen? Foto: iStock.

5 frågor bokbranschen söker svar på under 2022

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Vad kommer att hända 2022 i bokbranschen? Boktugg pekar ut fem trender eller frågor som vi kanske får svar på nästa år.

Den svenska bokbranschen är den mest digitaliserade i världen och samtidigt inte. Det finns mängder av olösta frågor som bubblar under ytan.


ANNONS


1. Ersättningsnivån för digitala böcker

Författarförbundet har valt stridsfråga och motpart inför 2022, det blev tydligt i en debattartikel. Ersättningen för digitala böcker måste bli bättre och motparten är Storytel. Kanske är det med anledning av revenue share som just marknadsledaren blev måltavla, kanske för att de är störst. Men i nästa steg så bör både förbundet och allt fler författare flytta fokus till royaltynivåerna – hur förlagen delar med sig av den ersättning som faktiskt kommer från streamingtjänsterna. Och download som fortfarande existerar och som exempelvis Sesamy tror ska växa.

2. Bibliotekens roll i ekosystemet

Rädda biblioteken, de behövs för demokratin och läsfrämjandet. Ungefär så långt är alla i bokbranschen ense. Men trots att det gått tjugo år sedan biblioteken började låna ut eböcker är deras roll i det digitala ekosystemet inte klarlagd. Om fysiska utlån endast marginellt påverkar försäljningen av fysiska böcker så är det ingen tvekan om att digitala utlån direkt kannibaliserar på digital försäljning, framför allt via streaming. Och då hamnar vi i ett tydligt moment 22 där biblioteken å ena sidan inte har råd att betala lika mycket som Storytel & Co, men förlagen (och författarna) å andra sidan i längden inte kan sälja böcker till biblioteken billigare.
(Låt mig poängtera att eftersom ersättningsmodellerna skiljer sig så finns det eboksutlån som ger mer pengar än streaming, exempelvis på en kort bok. Dessutom får förlaget betalt direkt för ett digitalt lån, oavsett om låntagaren faktiskt läser/lyssnar på hela boken).
Det finns de som menar att biblioteken inte borde låna ut digitala böcker alls eftersom det förstör den kommersiella marknaden, utan istället fokusera på fysiska böcker och ta en roll som kulturhus och samhällsservice. Men det skulle samtidigt utestänga de som inte har råd att betala för Bookbeat, Nextory etc.

ANNONS

3. Fysiska, digitala och hybridevent

Äntligen får vi träffas igen, utbrast många i höstas och det talas med längtan om återkomsten för Bokmässan med stort B – den i Göteborg – nästa år. Men samtidigt har digitala event tagit flera steg framåt och olika plattformar jobbar nu med nästa generations tjänster för den som vill arrangera mässor, föreläsningar och workshops online.
En ledtråd: våra yngre medborgare (födda under andra halvan av 2000-talet) har sedan flera år tillbaka umgåtts och skapat online i virtuella världar som Minecraft och tusentals olika spel i Roblox. Det är bara vi dinosaurier som inte tagit oss bortom Zoom och Teams för digitala möten.
Det är egentligen flera olika trender. Den ena är att besökare kommer att förvänta sig att ett event är tillgängligt digitalt (exempelvis se föreläsningar i efterhand) och det andra att delta på distans.
När vi får flera vågor av pandemi skapar det dessutom en osäkerhet kring riktigt stora event – risken för restriktioner behöver vägas in. Hur går det med planerade event i januari-mars 2022? 
Dessutom har vi klimatfrågan som gör att onödigt resande kommer under lupp.
Vilken blir den första framgångsrika digitala bokmässan? Mässa förresten, är det snarare festival som blir normen?

4. Den fysiska bokens evolution

Både fysisk bokhandel och nätbokhandel är beroende av den fysiska bokens överlevnad. I de generationer som är födda före 1985 har pappersboken fortfarande en stark position. Det är här vi hör uttrycken som ”vi vill fortfarande lukta, känna, bläddra” och ”att läsa på skärm är mycket jobbigare”. Ja, pappersboken kommer att leva länge till men det kommer inte att vara som idag.
Så vad ska pappersboken utvecklas till? En statussymbol, ett samlarobjekt eller en nostalgipryl? Det finns många olika scenarion. Men jag tror vi kan vara eniga om att inget av dem innebär ökade upplagor för pappersboken. Tvärtom kraftigt fallande i takt med att digitala boktjänster växer och alternativen för att även läsa på skärm blir bättre och vanligare.
Förlag och författare ser fortfarande att fysiska böcker kan ge bättre intäkt per sålt exemplar och dessutom ger synlighet på ett sätt som streamade böcker inte gör.
Men kanske går det att uppnå samma sak med andra objekt än just en bok? En tänkbar väg är merchandise. Lyssna på boken och om du älskar den köp en T-shirt. Eller en affisch. Eller egentligen precis vad som helst.
Värt att tänka på är dock att antalet sålda tryckta böcker mycket väl kan fortsätta öka tack vare att fler böcker blir tillgängliga som POD och därmed kan fortsätta köpas i decennier istället för några år efter utgivning.

5. Konsolidering vs indie

Vi kommer att se mer konsolidering framöver. Konstigt vore det annars. De stora förlagskoncernerna kommer att växa genom uppköp och slåss om de författarskap som är verkliga kassakor, bästsäljarna med internationell potential.
Men vi kommer sannolikt även att se fler indieförfattare. Dels genom att manusberget växer förlagen över huvudet och att de därmed hellre letar författare bland egenutgivna böcker som därmed blir fler.
Rent demografiskt är det uppenbart att fler böcker kommer att skrivas i takt med att antalet vuxna som är både skrivkunniga och har tid och pengar ökar för varje år.
Dessutom vore det märkligt om inte fler författare också hoppar av från de traditionella förlagen för att starta egna förlag. Några av dem kanske kommer att lockas kvar med en imprint-deal eller anlitar hybridförlag med skräddarsydda villkor.
Vilka traditionella förlag kommer då att överleva? De som blir tillräckligt stora för att ha muskler att slåss med storförlagen eller de som är små, snabbfotade och agila i sin affärsmodell? Svårt att förutspå.

Och många andra frågor

Det här är några av de frågor jag själv kommer att grubbla över under julens lediga dagar. Dessutom finns det en hel rad andra intressanta frågor som exempelvis ifall 2022 blir året då talsyntes får sitt genombrott för ljudboksproduktion.

Och hur bokbranschen ska hantera det faktum att så många författare är bidragsberoende, det vill säga beroende av att få stipendier eller monetära priser för att kunna fortsätta skriva i samma omfattning. Är det branschens eller statens roll att tillgodose detta behov för de författarskap som inte är kommersiellt lönsamma?

Samt hur recensioner och litteraturkritik ska utvecklas och finansieras. Det är ytterligare en del av bokbranschen som inte är lönsam ur ett strikt kommersiellt perspektiv. Kvalitetsrecensioner kostar mer än de kan generera i intäkter. Eller har vi bara inte hittat en modern affärsmodell för dem?

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare personer som du, som valt att bli Supporters. Dina och andras stöd gör det möjligt att fortsätta skriva om böcker och bokbranschen.  Stödprenumerera från 10 kr/mån eller swisha en tjuga (eller mer) till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare personer som du, som valt att bli Supporters. Dina och andras stöd gör det möjligt att fortsätta skriva om böcker och bokbranschen.  Stödprenumerera från 10 kr/mån eller swisha en tjuga (eller mer) till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL