ANNONS

Astrid Lindgren använde stenografi för att skriva sina bokmanus. I ett forskningsprojekt ska hennes stenogramblock transkriberas. Foto till vänxter: Astrid Lindgren omkring 1960/Wikimedia Commons. Foto till höger: Eva Dalin

Astrid Lindgrens originalmanus tolkas av 150 stenografer

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

I forskningsprojektet Astrid Lindgren-koden deltar ett hundratal personer i olika åldrar för att transkribera Astrid Lindgrens manuskript.

Astrid Lindgren författade och redigerade sina manus på stenografi, och 670 stenogramblock finns bevarade i Astrid Lindgrenarkivet och på Svenska barnboksinstitutet. Nu öppnas en transkriberingsplattform för crowdsourcing för 150 stenografer som har anmält intresse för att delta i projektet Astrid Lindgren-koden.


ANNONS


Materialet som stenograferna tar fram kommer att användas för forskning på Astrid Lindgrens kreativa process, men också som underlag för att utveckla ett digitalt verktyg som genom maskininlärning/AI kan tolka Lindgrens stenografi. Tidiga försök inom projektet har resulterat i flera avkodade kapitel av Bröderna Lejonhjärta.


ANNONS


Malin Nauwerck som är forskningsledare för projektet berättar att det har det blivit lite av en sanning att Astrid Lindgrens stenografi är så svårtillgänglig att hennes originalmanuskript i princip är oläsliga.

– Genom försök med en testgrupp på cirka tio skickliga stenografer kan vi dock dra slutsatsen att det går rätt bra att tyda manuskripten manuellt om man behärskar Melins stenografi. Bland annat kan man i dessa första transkriptioner se hur Lindgren arbetade med öppningsmeningen till Bröderna Lejonhjärta, säger Malin Nauwerck i ett pressmeddelande.

De medverkande stenograferna är till största del kvinnor som har använt stenografi i sitt yrkesliv, men de som har erbjudit sin hjälp finns över hela landet och är av blandade kön och åldrar. Den yngsta är i 20-årsåldern och den äldsta över 90.

– Mötet över generationer ser jag som en stor vinst i forskningsprojektet som bygger på modern teknik och digitala metoder. Samtidigt är vi beroende av att ta stenografin, en analog kunskap, tillvara medan det fortfarande finns personer som behärskar den, säger Malin Nauwerck.

Medborgarforskning eller citizen science är ett sätt att involvera den intresserade allmänheten i den forskning som pågår vid våra universitet och högskolor. Under våren organiseras crowdsourcing-aktiviteter som består av digitala hackathons med kollektiv transkribering.

– I Astrid Lindgren-koden är volontärerna extra viktiga för forskningens helhet eftersom de besitter en kunskap som inte är intellektuellt allmängods idag. Genom att transkribera texten nu undviker vi att om 100 år stå inför Astrid Lindgrens manuskript med samma frågande blick som forskarna stod inför Rosettastenens hieroglyfer, säger Karolina Andersdotter, bibliotekarie och medverkande i projektet, i pressmeddelandet.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Anna von Friesen

Anna von Friesen

Anna von Friesen frilansar som journalist, redaktör, korrekturläsare och med andra redaktionella tjänster.

anna.von.friesen@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

Mord på semesterorten i Anna-Maria Ekblads charterdeckare

Författaren Anna-Maria Ekblad hämtar stoff från sin egna år som reseledare och tar i sina mysdeckare med läsarna på händelserika charterveckor i böckernas värld.

Anna-Maria Ekblad har alltid gillat att utmana sig själv, vilket visat sig i flera äventyr som att bestiga Kilimanjaro och köra klassikern. Redan som ung vuxen tog äventyrslusten fart, och Anna-Maria gav sig iväg för att jobba som reseledare utomlands. I sex år arbetade hon på olika resmål, och efter hemkomsten till Sverige stannade hon kvar inom yrket – totalt blev det 25 år i branschen.

– Man får jättemycket frågor när man jobbar ute, om vad som händer, om hur gästerna är och så vidare. Det är ett fantastiskt sätt att uppleva andra länder och det är en behaglig tillvaro. Jag fick göra många spännande saker och jag har alltid gillat kultur och historia, så det var härligt att komma ut på äventyr och se platserna jag hade läst om, säger Anna-Maria.

Jobbet förde henne till många platser, men framförallt arbetade hon mycket i länder kring östra Medelhavet som Grekland, Turkiet och Egypten. Hennes allra första plats som reseledare var Kreta. Det är också på Kreta som hennes första roman Systrarna på Kreta utspelar sig.

– Boken var även den ett sätt att utmana mig själv för att se om jag verkligen kunde skriva, säger hon. Jag har alltid velat skriva och hittade på mycket berättelser när jag var liten. Jag var inte så bra på att stava eller läsa, vilket beror på en lättare form av dyslexi. Men jag hade bra minne för berättelser, och har skrivit till och från under hela livet.

En skrivkurs i Italien för några år sedan var den förlösande faktorn. Där fick Anna-Maria rådet att skriva om något som hon verkligen kan. Och hon kom att tänka på alla frågor hon fått om sina år som reseledare. Så varför inte skriva om den värld hon så väl känner till? 

(...) Läs hela artikeln »