Astrid Lindgrens originalmanus tolkas av 150 stenografer

I forskningsprojektet Astrid Lindgren-koden deltar ett hundratal personer i olika åldrar för att transkribera Astrid Lindgrens manuskript.

Astrid Lindgren författade och redigerade sina manus på stenografi, och 670 stenogramblock finns bevarade i Astrid Lindgrenarkivet och på Svenska barnboksinstitutet. Nu öppnas en transkriberingsplattform för crowdsourcing för 150 stenografer som har anmält intresse för att delta i projektet Astrid Lindgren-koden.

Materialet som stenograferna tar fram kommer att användas för forskning på Astrid Lindgrens kreativa process, men också som underlag för att utveckla ett digitalt verktyg som genom maskininlärning/AI kan tolka Lindgrens stenografi. Tidiga försök inom projektet har resulterat i flera avkodade kapitel av Bröderna Lejonhjärta.

Malin Nauwerck som är forskningsledare för projektet berättar att det har det blivit lite av en sanning att Astrid Lindgrens stenografi är så svårtillgänglig att hennes originalmanuskript i princip är oläsliga.

– Genom försök med en testgrupp på cirka tio skickliga stenografer kan vi dock dra slutsatsen att det går rätt bra att tyda manuskripten manuellt om man behärskar Melins stenografi. Bland annat kan man i dessa första transkriptioner se hur Lindgren arbetade med öppningsmeningen till Bröderna Lejonhjärta, säger Malin Nauwerck i ett pressmeddelande.

De medverkande stenograferna är till största del kvinnor som har använt stenografi i sitt yrkesliv, men de som har erbjudit sin hjälp finns över hela landet och är av blandade kön och åldrar. Den yngsta är i 20-årsåldern och den äldsta över 90.

– Mötet över generationer ser jag som en stor vinst i forskningsprojektet som bygger på modern teknik och digitala metoder. Samtidigt är vi beroende av att ta stenografin, en analog kunskap, tillvara medan det fortfarande finns personer som behärskar den, säger Malin Nauwerck.

Medborgarforskning eller citizen science är ett sätt att involvera den intresserade allmänheten i den forskning som pågår vid våra universitet och högskolor. Under våren organiseras crowdsourcing-aktiviteter som består av digitala hackathons med kollektiv transkribering.

– I Astrid Lindgren-koden är volontärerna extra viktiga för forskningens helhet eftersom de besitter en kunskap som inte är intellektuellt allmängods idag. Genom att transkribera texten nu undviker vi att om 100 år stå inför Astrid Lindgrens manuskript med samma frågande blick som forskarna stod inför Rosettastenens hieroglyfer, säger Karolina Andersdotter, bibliotekarie och medverkande i projektet, i pressmeddelandet.