ANNONS

Karl-Ove Knausgård skriver sig bort från ”Min kamp” med sin nya bok

"Jag har gått in i konflikter som är väldigt viktiga för alla karaktärer, och även om det inte är direkt överförbart till mig, är det mycket akut som pågår där som jag känner igen från mitt eget liv, säger Karl-Ove Knausgård om sin nya roman "Morgonstjärnan". Pressbild: Magnus Liam Karlsson.

Han skrev sex böcker utifrån sig själv – men nu vill Karl-Ove Knausgård bort från autofiktionen. I nya ”Morgonstjärnan” djupdyker han i människans existentiella villkor genom ett myller av olika öden.

En mystisk stjärna uppenbarar sig på himlen. Är den ett bibliskt tecken, eller ett bevis på klimatkrisen? Grundsituationen i Karl-Ove Knausgårds nya roman, att något dramatiskt sker som slår in i människors vardag, känner han igen från sitt eget liv under 2020.

Den här artikeln är INTE låst.

Hjälp oss att hålla Boktuggs nyhetsartiklar olåsta utan betalvägg.

Ja, jag vill bli Boktugg Supporter!

– Så var situationen för oss i London. Något skedde som vi alla förhöll oss till. Livet därhemma blev så starkt, för man kunde inte gå ut och var tvungen att bara vara hemma tillsammans, säger han på telefon, på lågmäld norska.

ANNONS

I våras köpte han och hans fru ett hus med trädgård i östra London, det gör vardagen med sju barn från olika äktenskap lättare. ”Det är mysigt” säger Knausgård om att ha huset fullt. Ändå tog den över 660 sidor långa romanen bara runt tio månader att skriva – han hade fyra timmar om dagen på sig.

Vill skildra relationerna

I tio år har Karl-Ove Knausgård pratat offentligt om sitt genombrottsverk ”Min kamp”, och därmed om sig själv. Nu är han märkbart trött på det självbiografiska. I den nya boken möter vi en kör av röster i ett norskt samhälle. Där finns bland andra den narcissistiske litteraturprofessorn Arne, sjukhuschefen Solveig, som vårdar sin gamla mamma, och prästen Kathrine. Alla ser de livet på olika sätt, och alla är de i grunden ensamma.

– Jag skrev sex böcker i huvudet på en person. Nu är det det som sker mellan människor som jag är intresserad av. Men det kan man bara fånga i den enskilda, säger Knausgård.

Han ville att boken skulle täcka ett brett spektrum av liv, men var nervös över att återge kvinnors erfarenheter. Tidigare har han programmatiskt blottat sina innersta tankar, men höll sig nu till rent faktiska händelser.

ANNONS

– Det blev väldigt livlöst. Så jag bestämde mig för att ge fan i det och bara skriva, och använda mycket av mig själv. Vi är ju också mer jämställda nu än för en generation sedan, så jag har ju en massa erfarenheter som innan var rena kvinnoerfarenheter, men som nu också är manserfarenheter.

Frågor om liv och död

Bland vardagskonflikter och otrohetsaffärer ser alla den enorma stjärnan, som för tankarna till klimatkrisen. Men Karl-Ove Knausgård har också länge tänkt skriva om Morgonstjärnan, den bibliska symbolen för Jesus, som dessutom representerar djävulen – även han kallad för Guds son i Bibeln.

– Det är något slags ambivalens där som jag alltid har gillat.

Själv är han inte religiös, men i filosofin och religionen hittar han utrymme för de existentiella funderingarna. Nu skriver han om överträdelser, och speglar den största av dem alla, som kristendomen bygger på: att Jesus övervann döden. Boken närmar sig grundläggande frågor kring vad liv och död ens är, med utflykter till diffusa dödslandskap och organoperationer där patienten vaknar.

– Livet blir så extremt tydligt och värdefullt när vi mister det. Men vad sker om gränsen upphävs, om döden skulle försvinna, hur skulle världen då se ut?

Samtidigt pekar han på hur de döda under coronapandemin har förvandlats till siffror. I boken funderar en romangestalt kring döden, men Knausgård förlänger essän in i en berättelse om en liten flicka som går bort, för att visa att döden inte är abstrakt utan drabbar ”en och en”.

– Och det är så otroligt stora konsekvenser när det sker, det är en fysisk realitet som är extremt svår, särskilt när det rör barn.

Vill se barnen

Barn har över huvud taget en framträdande plats i ”Morgonstjärnan”, och de är alla utsatta. Karl-Ove Knausgård tycker att de unga ofta saknas när konsten och litteraturen öppnar rum med existentiella funderingar.

– Men våra barn då? Jag tror att vår tid har en större uppmärksamhet på barn, medan man kanske är längre från dem på andra sätt.

Hans eget liv innehåller två saker, enligt Knausgård; hans skrivande och hans barn. Varje gång han har mött sina nyfödda bebisars blick för första gången har det slagit honom att det är där vi blir till, i relationen till andra människor. Vi formas i barndomen, då vi också är särskilt utsatta, menar han.

– Människor är utsatta och vi har många sätt att skydda oss på, men barn har inte det. Därför är det något i barnen som synliggör människornas villkor, säger han.

Barndomens betydelse har han också funderat på i relation till sin pappa. Genom arbetet med ”Min kamp” har han fått ökad förståelse för den man som fick sitt första barn bara 20 år gammal.

– Han var en kaotisk person med mycket kaos inom sig. Jag vet nu att han hade en svår uppväxt och han gjorde nog så gott han kunde. Jag förebrår honom inte något längre. Jag gjorde det då, och det var viktigt för mig med den uppgörelsen, men jag är tacksam för att det som har hänt har hänt, för det gör mig till den jag är och har gett mig det liv jag har nu.

Text: Elin Swedenmark/TT

Nya boken av Karl-Ove Knausgård

Morgonstjärnan

Morgonstjärnan

  • Förlag: Norstedts
  • Format: Inbunden
  • Språk: Svenska
  • Utgiven: 2021-01-20
  • ISBN: 9789113072005
Handla böcker där du är – hitta närmsta bokhandel

Fakta: Karl-Ove Knausgård

Född: 1968

Bor: I hus i östra London

Karriär: Debuterade 1998 med romanen ”Ut ur världen” och erhöll som första debutant någonsin det prestigefulla Kritikerprisen. Hans stora internationella genombrott kom med romansviten ”Min kamp”, som gavs ut i Sverige 2010–2013. 2019 belönades han med Svenska Akademiens nordiska pris och HC Andersen litteraturpris 2020, ”för sin intensiva förnyelse av fältet mellan roman och självbiografi”.

Aktuell: Med romanen Morgonstjärnan, som också ska få två uppföljare.

Familj: ”Jag är gift och har fem barn och vi har sju barn tillsammans. Den yngsta är 2 och den äldsta snart 17.”

Läser nu: ”Det är pinsamt, men jag läser ’Brott och straff’ av Dostojevskij, jag har inte läst den sedan jag var 19. Men jag läser också ’Shuggie Bain’ av Douglas Stuart, den är helt fantastisk. Det är en av de bästa debutromanerna som jag har läst på många år.”

Om skrivandets betydelse: ”Skrivandet är ett sätt för mig att utforska, upptäcka och förstå och det ger mig jättemycket. Jag är väldigt nyfiken på saker, på livet och livets ursprung, och det är mitt jobb att läsa böcker om biologi, dna, religion och filosofi. Jag behöver inte ta en examen, utan det är för min egen nyfikenhets skull. Det händer något i skrivandet som har med tänkandet att göra. Så det är väldigt viktigt för mig.”

Om att vara förälder: ”Det kan vara jättesvårt och helt fantastiskt. Vart och ett av barnen är olika och helt sina egna personer. Att ha en liten en som man följer utvecklingen på, det är bara väldigt spännande. Det är något gott, och kanske ska man inte överanalysera det. Det är livet, och det ger syfte och mening till mitt liv i en oerhört hög grad.”

Fakta: Knausgård om…

… bokens övernaturliga inslag:
”Där det finns människor har det funnits föreställningar om själavandringar, livet och döden. En grundtanke i boken är att vi ser världen genom våra ögon. Men för tusen år sedan såg den annorlunda ut, och det kan den göra igen. Jag kände ett behov av att gå utanför de regler som finns, som naturlagarna, för att få syn på att världen kan se annorlunda ut, även när vi upplever allt som fastslaget och definitivt.”

… hur klimatkrisen förändrar våra villkor:
”Det är extremt viktigt att vår relation till naturen förändras. Vi är i världen som en helhet. Det kommer fler och fler typer av böcker med det sättet att tänka, som inte handlar om miljökrisen, men som är en konsekvens av den. Som en bok som heter ’Hur skogar tänker’.

Det är kanske naivt när det ser så mörkt ut i världen, men jag tror att vi har en chans. Känslan man hade i början av pandemin var att det var möjligt att stoppa bil och flyg, också över landgränser. Faran är om alla tänker ”det spelar ingen roll vad jag gör”. Då händer det ingenting, men har man en känsla av hopp och kollektiv, då är allt möjligt.”

.. att lämna ”Min kamp” bakom sig:
”Fortfarande kommer del sex ut i en del länder, så då gör jag ibland intervjuer om det som händer i boken. Jag har gjort det i tio år nu. Det som är svårt med att prata om ’Min kamp’ är att jag pratar lika mycket om mig själv som om böckerna. Men jag pratar annorlunda om dem nu än vad jag gjorde för tio år sedan. Det är en del av mitt jobb, som snart är avklarad. Det ska bli skönt att få prata om fiktiva karaktärer och litteratur som vi gör nu. Jag ser på ’Min kamp’ som en dokumentation av, inte ett liv, utan hur mitt liv såg ut under en bestämd period, när jag var runt 40 år.”

Lär dig mer om bokbranschen!


Över 7000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. Två gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt - det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!

Tack för att du läste ända hit. Gör du det ofta får du gärna bli Supporter, stöd Boktugg med 1 kr/dag.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Relaterade nyheter

SPONSRAT INNEHÅLL