ANNONS

Investera i backlist är framtiden?

Backlist är högvaluta - men ska författare sälja rättigheterna?
Är det en bra affär att sälja rättigheterna till hela sin backlist för en engångssumma som författare? Musikartister gör det, men är det rätt för litteratur? Foto: iStock.

Kommer bokbranschen att följa i musikindustrins fotspår där artister säljer rättigheterna till hela sin backlist för ett paketpris?

Gruppen Imagine Dragons sålde nyligen rättigheterna till alla sina tidigare utgivna låtar för 100 miljoner dollar, vilket skulle ge dem 875 miljoner svenska kronor ifall de växlade dem idag. Köpare är Concord Music Publishing, ett företag som köpt på sig rättigheter till runt 400 000 låtar.

Den här artikeln är INTE låst.

Hjälp oss gärna att hålla Boktuggs nyhetsartiklar olåsta utan betalvägg. Bli en INSIDER från 96 öre per dag. Du kan också ge ett bidrag på 25 kr eller kanske 500 kr. Eller helt valfritt belopp. Vi tar även Swish

Concord hoppas precis som andra bolag som köper musikrättigheter att folk ska fortsätta lyssna på dessa i årtionden framöver och därigenom generera mer pengar än de 100 miljoner de betalar nu.

Det här är en effekt av digitaliseringen där musik strömmas via Spotify och andra tjänster. Men även att musiken kan användas på tjänster som TikTok och Youtube och generera royalty. Eller säljas till reklamfilmer.

ANNONS

Så vad har det med bokbranschen att göra? Låt oss börja med att konstatera att backlist alltid har varit en tillgång, men även en belastning. Förlagen och bokhandlarna vet att läsare är intresserade av äldre titlar, men att hålla dem i lager och print mer än något år efter utgivning är inte ekonomiskt försvarbart för 99 % av alla utgivna böcker. Sen finns den där enda procenten som exempelvis låg etta på barnbokstoppen i augusti.

Men i en digital värld är detta inte längre ett problem. En digital fil kostar (nästan) ingenting att lagerhålla på en server. Den kan dessutom erbjudas i flera format för läsning på skärm eller lyssning i hörlurar – eller för att faktiskt tillverka ett tryckt exemplar on demand.

Ljudbokstjänsterna har redan sett att backlist står för den största delen av lyssningen. Och flera förlag upptäcker att både tio och tjugo år gamla böcker kan säljas i tryckt format, som POD (print on demand, ej att förväxla med podcast).

Den givna frågan är nu: Kommer vi att få se bolag som likt dem inom musiken börjar investera i rättighetskataloger för att sedan licensiera dem till förlag? Många författare kanske lockas av att få en garanterad slant idag istället för en liten slant årligen.

Och på den andra sidan har vi inte bara förlag utan Storytel och andra prenumerationstjänster som mycket väl kan tänka sig att betala för exklusivitet.

I musikbranschen finns ett växande segment med covers och även inspelningar av äldre copyrightfri musik. En motsvarighet i bokbranschen kan vara översättningar, där den svenska översättningen kan tillhöra översättaren medan boken på originalspråk är public domain.

Backlist’s back alright, skulle man kunna sjunga så här på sista versen.

Fotnot: Denna text är hämtad ur fredagens nyhetsbrev. För att inte missa kommande nyhetsbrev (två gånger i veckan) så anmäl dig nedan.

Lär dig mer om bokbranschen!


Över 6400 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. Två gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 25 år tillbaka och författare till nio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se