Dialekterna är våra ursprungliga språk, både historiskt och ofta även emotionellt. I Uppsala pågår arbetet med ett nytt dialektlexikon som ska publiceras digitalt. Men vilket är Johan Glans favoritord på dialekt?

Johan Glans är en av Sveriges mest kända ståuppkomiker. Många känner honom även från tv-serier som ”Kvarteret Skatan” och tv-program som ”Parlamentet”.

Komikern och skådespelaren är uppvuxen i Eslöv i Skåne och han berättar att det var först när han flyttade till Stockholm som han förstod att flera av de ord som han använder till vardags inte är gängse i resten av landet.

Han nämner ”mög” (skit, skräp) och ”rälig” (ful, ryslig) som exempel, två ord som han använder frekvent.

Men hans favoritord på dialekt är ”glytt”, som betyder ”barn”. Framför allt tycker han om sammansättningen ”pattaglytt” (spädbarn).

– Mormor och morfar brukar alltid kalla barnen för ”glyttar”. Det är ett sådant ord som man också använder genom att säga ”åh vad glyttig du är”, att man liksom är tramsig eller barnslig. Det hör ihop rätt mycket med mitt jobb känner jag, att jag ”glyttar mig”.

Ordet förekommer på flera håll i Sverige, och i olika varianter (”glött”, ”glutt”), men i Skåne är det i regel ”glytt” som gäller och det är främst där som det även används som adjektiv: ”glyttig”.

TT: Hur använder du själv ordet?
– Jag använder det inte jätteofta, men det händer ju att jag säger att något är ”glyttigt”, eller ”vad glyttiga de är”.

Text: Oskar Carlsson/TT

Fakta om ordet Glytt

Betydelse: (litet) barn, liten pojke, barn fött utanför äktenskapet.

Ursprung: osäkert. Kanske besläktat med glunt (pojke, yngling).

Här används det: (litet) barn (främst i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, men finns även i flera landskap i Götaland och i södra Svealand; liten pojke (främst i Småland, Östergötland, Gästrikland, Medelpad, Jämtland, Ångermanland); barn fött utanför äktenskapet (Småland, Östergötland, Jämtland).

Exempel: ”En har allt meen brysel mä glöttana” (man har allt mycket bekymmer för barnen), Hishult i Halland. ”Å glutta å tosinja ska en ha sanninjen å vidda” (av barn och tokar får man veta sanningen), Lyngby i Skåne.

Källa: dialektordsamlingarna vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Fakta: Dialektord jag inte kan vara utan

Drössla, drittla och däka. Vad vore svenska språket utan sina dialekter? I sommar ber vi kända personer att lyfta fram favoritord och uttryck på dialekt.