Dialekterna är våra ursprungliga språk, både historiskt och ofta även emotionellt. I Uppsala pågår arbetet med ett nytt dialektlexikon som ska publiceras digitalt. Men vilket är Karin Smirnoffs favoritord på dialekt?

Författaren Karin Smirnoff debuterade 2018 med romanen Jag for ner till bror. Året därpå kom uppföljaren, Vi for upp med mor, och i våras kom den sista delen i hennes trilogi om Jana Kippo i Smalånger, Sen for jag hem. Sitt högst särpräglade litterära språk har Karin Smirnoff kallat för ”kippospråket” – en korthuggen svenska tryfferad med dialektord som hon gillar och tycker är relevanta.

Ungefär så använder Karin Smirnoff dialekt även för egen del. Uppvuxen i trakterna kring Stockholm men numera boende i Piteå talar hon rikssvenska – men hon lånar samtidigt friskt från olika dialekter beroende på sammanhang.

Karin Smirnoffs pappa var från Överkalix i Norrbotten, och hennes mamma var från Storuman i landskapet Lappland. Själv anpassar hon språket efter den som hon talar med. Karin Smirnoff kallar inte någon för ”lengräddad” (korkad, ej färdigbakad) om hon inte tror att personen förstår vad det betyder.

Karin Smirnoff protesterar mot att behöva välja bara ett enda favoritord på dialekt, men om hon nu verkligen måste blir det ”armest”, som betyder ”knappast” och som också ingår i ”kippospråket”.

TT: Hur använder du det?
– Man kan armest ta bussen dit. Eller välja bara ett favoritord på dialekt.

Text: Erika Josefsson/TT

Fakta: Armest

Betydelse: knappast, knappt, nätt och jämnt.

Ursprung: superlativformen av adjektivet arm; ”fattig”, ”stackars”, ”klen”, ”svag”, ”knapp” med flera betydelser.

Här används det: framför allt i Lappland, Västerbotten och Norrbotten.

Exempel: ”Ja rådd armest ve” (jag orkade nätt och jämnt med), Arjeplog i Lappland.

Källa: manus till ”Svenskt dialektlexikon”, som inom ett par år kommer att börja publiceras successivt på nätet.