fbpx

Jakten på den försvunna skatten: förlagen hittar bortglömda manus

Några författare som fått uppmärksamhet efter sin död för sina böcker är Ulrich Alexander Boschwitz (Pressbild: Courtesy of the Leo Baeck Institute), Sylvia Plath (Foto: AP/TT), John Williams (Pressbild: Natur och kultur) och Lucia Berlin (pressbild: Buddy Berlin/Literary Estate of Lucia Berlin).

En 70 år gammal roman om Kristallnatten, bländande noveller och ett manus bestående av lösa papper i en påse – alla blev de böcker som nu uppmärksammas postumt. Efter succén med John Williams ”Stoner” har förlagens jakt på oupptäckta pärlor intensifierats.

Det var strax efter Kristallnatten 1938 som den tyske, judiske författaren Ulrich Alexander Boschwitz skrev romanen ”Resenären”. Själv var han tvungen att fly Tyskland och boken gavs aldrig ut i hans hemland – inte förrän över 70 år senare. Manuset låg i ett gammalt arkiv på Nationalbiblioteket i Frankfurt, där en tysk förläggare läste det och publicerade det 2018.

På Bonnier i Sverige väcktes förläggaren Johanna Haegerströms intresse.

– Det som fick mig nyfiken på ”Resenären” var att han började skriva den veckorna efter pogromerna 1938. Boken blir extra relevant eftersom det finns en sådan närhet i tiden, precis så här måste människor ha tänkt just då. Sedan är det en otrolig läsupplevelse, det är nästan som att läsa en thriller, säger hon.

En renässans

Resenären är en typ av bok som många förlag numera letar efter: förbisedda romaner med klassikerpotential. Ambitionerna att hitta oupptäckta pärlor fick nytt bränsle efter nyutgåvan av John Williams Stoner. Berättelsen om en lågmäld litteraturlärare nådde inte särskilt många läsare då den publicerades 1965. Men när nyutgåvan kom 2014, tio år efter Williams död, blev den oväntat en bästsäljare världen över.

ANNONS

– Jag tror att det efter ”Stoner” finns en längtan efter att hitta den typen av oupptäckta pärlor, både hos bokhandel, läsare och förlag, så det kanske finns en öppenhet och lust att upptäcka. Det är väldigt roligt om klassikerna kan få tävla med nyheterna om läsarnas uppmärksamhet, säger Johanna Haegerström.

Varje år försöker hon hitta någon bok som inte har fått så många läsare som den förtjänar. Förra året var det ”Madonna i päls”, av den avlidne turkiske författaren Sabahattin Ali.

Och fler författare har fått en renässans, som den amerikanska novellisten Lucia Berlin, vars ”Kväll i paradiset” kommer i höst. Hennes ”Handbok för städerskor” fick Maria Schottenius på DN att fråga sig: ”Var höll Lucia Berlin hus i alla våra litteraturförteckningar över amerikanska 1900-talsförfattare?”.

Även Agota Kristof nylanserades nyligen av Wahlström & Widstrand. Den ungerska författaren som skrev på franska var visserligen hyllad i den fransktalande världen – men för många svenska läsare blev hon en fascinerande ny bekantskap. Norstedts lanserar nästa år Anna Greta Wide, en poet som fallit i glömska och vars arvingar lämnade hennes texter till Litteraturbanken.

Korrigerar kanon

Även Gunnar Nirstedt på Nirstedt förlag har nyligen gett ut en uppmärksammad postum bok: Ola Juléns Afrikas verkliga historia, och i samband med det också debutboken ”Orissa”. Han blev kontaktad av poeten Marie Lundquist och Daniela Floman som hade fått manuset av Ola Juléns mor.

– Ola Juléns poesi är unik på så sätt att den, särskilt i ”Orissa”, ger uttryck för en så gott som ren förtvivlan, utan litterära charader eller dimridåer. Och ändå är den långt ifrån konstlös – den är en förening av beräknad effekt och oförställd ärlighet som få andra har lyckats med, säger han.

ANNONS

Gunnar Nirstedt vänder sig emot den medielogik som kräver en säljande författare.

– Jag tror att ”berättelseindustrin”, med dess utbytbara enheter, specifika personfixering och allmänna skrävel skadar det mesta som är levande. Böcker som Juléns bidrar i stället med mer språk och fler nyanser, vilket är helt avgörande i vår tid.

Även Johanna Haegerström tycker att det är svårare att skapa intresse för en författare som har gått bort. Men hon ser utgivningen som en viktig chans att i efterhand korrigera kanon, det vill säga de verk som lyfts fram som viktigast.

– Det gör att vi läser författare som inte fick en chans när de levde, för att de kanske var marginaliserade av något skäl, som en kvinnlig författare är i en viss tid eller en afroamerikansk författare i USA i en viss tid, säger hon.

Aktualiseras

Ibland blir också romanen tematiskt aktuell igen. ”Resenären” handlar om den judiske affärsmannen Otto Silbermann som plötsligt inser att han är nazisternas villebråd, och som räddar sig genom att stiga på ett tåg. Den är högst relevant för vår tid, tycker Johanna Haegerström.

– Han är naiv och godtrogen inför den politiska utvecklingen på ett sätt som jag upplever att många människor är i dag. Det är en beskrivning av hur hat normaliseras och hur vi börjar se på den andre på ett högst tvivelaktigt sätt. Den är både ett tidsdokument och en spegel för vår tid.

Text: Elin Swedenmark/TT

Fakta: Postuma utgivningar

Ulrich Alexander Boschwitz flydde Tyskland och hamnade så småningom i Storbritannien. Men som innehavare av ett tyskt pass blev han satt i en form av fångläger i Australien. När han till slut skulle få resa tillbaka till Europa torpederades fartyget under brinnande krig av en tysk ubåt. Han dog innan han ens hade fyllt 30. Hans manus till Resenären var då under bearbetning, men den versionen försvann. Därför gjorde den tyska utgivaren Peter Graf en redigering av manuset, i samråd med familjen.

En annan bok av Boschwitz publicerades på Bonniers Förlag, på 1930-talet.

Ola Julén föddes 1970 och gick bort 2013. Han debuterade 1999 med diktsamlingen ”Orissa” på det då nystartade Ink förlag, som drevs av Niklas Darke, Aase Berg och Björn Wiman. Det ryktades om att ett större förlag skulle ge ut hans andra roman Afrikas verkliga historia, men den kom aldrig. Mamman hittade en bunt papper i sonens hem, som hon anförtrodde Marie Lundquist, sonens handledare på Biskops Arnö författarskola. Hon och förlagsredaktören Daniela Floman tog manuset till Nirstedt.

Sylvia Plath. Hon skrev i stora delar av sitt liv men endast romanen Glaskupan och en diktsamling publicerades före hennes död. En stor del av Plaths lyrik gavs ut postumt, av hennes make Ted Hughes, bland andra diktsamlingarna Ariel, ”Crossing the water” och ”Collected poems”. Plath blev den första författaren att tilldelas ett postumt Pulitzerpris.

Emily Dickinson. Hon är en av förgrundsgestalterna inom den moderna amerikanska lyriken. Men hennes diktning fick genomslag framför allt efter hennes död: hon efterlämnade ungefär 1 800 dikter och de flesta av dem publicerades postumt.

Richard Yates. Han debuterade 1961 med romanen Revolutionary road. Över 50 år senare blev den en filmsuccé, med Leonardo Di Caprio och Kate Winslet i rollerna. Yates fick sedan en postum renässans med flera nyutgåvor av hans böcker.

Stieg Larsson. Det är en av världens största deckarsuccéer. Men Stieg Larsson fick aldrig uppleva hur hans Millenniumböcker erövrade världen. Han dog 2004 strax innan den första delen, ”Män som hatar kvinnor”, nådde läsarna.

Boktuggs nyhetsbrev
Håll dig uppdaterad om de senaste trenderna. Vi tar dig med bakom kulisserna i bokbranschen. Kostnadsfritt.
Vi delar aldrig din epostadress med tredjepart. Avsluta när du vill.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Stäng meny