Första kvartalet med nya Storytelavtalet har landat hos förlagen. Det nya magiska timpriset: 1,72 kr/h ger mindre pengar till korta böcker och mer pengar till långa ljudböcker. Det skapar vinnare och förlorare.
– Vi måste försvara värdet på en bok, utropar Bonnierförlagen i sitt debattinlägg.
– Pris per bok är en förlegad modell, svarar Storytel.
Fakta är att pris per bok verkligen är på väg att bli förlegat i streamingtjänsternas värld. Inte bara Storytel utan även Bookbeat har bytt bokenheter mot tidsenheter i form av timmar.
Storytel förordar intäktsdelning som under 2018 landade mellan 17 och 20 kr per normallång bok. Nu har Storytel ändrat till ersättning per timme och räknar istället den totala konsumtionen av ljudböcker och eböcker i timmar (eböcker räknas om från tecken till tidsenheter) i tjänsten.
Därefter fördelas samtliga intäkter (minus avgifter från mobiloperatörer, banker, plattformar som Appstore osv) på antalet konsumerade timmar. Man får då in en intäkt per tidsenhet (timmar). För varje verk summeras totala antalet timmar från alla kunder under perioden och man kan fastställa intäkten per verk (isbn).
Storytel tar 50 procent (standardavtal, kan finnas avvikelser) av denna för att täcka sina kostnader för marknadsföring, drift, teknikinvesteringar och förhoppningsvis vinst. Den andra halvan går till förlagen att dela med författarna.
Den stora osäkerheten blir då förstås hur mycket pengar som finns att fördela i potten. Är det 135 kr per kund minus kanske 8 procent i avgifter till tredje part så har de kvar drygt 124 kr. Men är det en del av ett familjeabonnemang är det kanske bara halva beloppet (67,50 kr) som ska delas. Den andra osäkerheten är hur många timmar folk lyssnar i snitt. Det finns storkonsumenter på 100 timmar, men det finns också de som glömmer bort sitt abonnemang och förbrukar noll timmar vissa månader.
Nya ersättningsnivån från Storytel: 1,72 kr per timme
När Storytel räknat samman alla de 363 200 kunderna som tillsammans betalade 136,9 Mkr (enligt delårsrapport för Q1) och drar bort då säg 8 procent så återstod en pott på 126,3 Mkr att dela på. Storytel tar hälften för att täcka sina kostnader för att drift, utveckling, marknadsföring och mycket annat. Kvar att dela med förlagen är 63,2 Mkr.
Hur många lyssnade timmar ska det slås ut på? Det är omöjligt att räkna ut eftersom antalet abonnenter varierar under kvartalet och vi vet egentligen inte snittet per kund och månad heller. I sitt debattinlägg skrev Storytel 1 timme och 20 minuter per dag. Det skulle bli nästan 120 timmar under första kvartalet.
I så fall skulle det bli 43,6 miljoner timmar. Fördelar man potten på den tiden så blir det endast 1,45 kr per timme i ersättning till förlagen. Något som hade utlöst ett ramaskri. Det blev inte riktigt så illa.
Vi kollade runt med ett flertal förlag och författare som hunnit få sina rapporter från Storytel och de vittnar om att ersättningen för första kvartalet landade på 1,72 kr per timme. Eller 17,20 kr för Camilla Läckbergs nya bok, om nu Storytel hade fått Bonniers att gå med på det här avtalet.
Timbaserad ersättning för ljudböcker ger vinnare och förlorare
Vissa titlar kommer i det nya systemet att bli vinnare, en bok som exempelvis är 18 timmar och förra sommaren bara gav 17,82 kr har under första kvartalet genererat 30,96 kr per full lyssning. Vilket fortfarande är långt ifrån Bonniers nuvarande avtal som (enligt källor) ger 50 kr.
Hur är det då med Bookbeat, vad betalar de egentligen per timme när de nu omförhandlar gamla avtal (med pris per bok)? En del förlag har påpekat att Bonniers egen streamingtjänst inte är så generös när det kommer till prisförhandling. Tvärtom har de använt Storytels låga ersättning som skäl till att förhandla ned ersättningen.
Enligt de förlag vi talat med erbjuder Bookbeat 2-3 kr/h där backlist har lägre pris än frontlist (titlar som är nyare än 6 månader). Alltså betydligt bättre än Storytels avtal. Men det är fortfarande betydligt sämre än de nivåer som Bonnierförlagen vill att Storytel ska betala.
Reaktionerna på Storytels nya ersättningsnivå har inte låtit vänta på sig. En grupp utgivare som drabbas är novellförfattare.
LÄS ÄVEN: ”Det här gör ljudnoveller olönsamma”
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
