ANNONS

Författarbloggen: Tvivlar du någonsin på din egen förmåga?

Det är sommarlov och vi har haft besök från USA. Vi har farit runt som små tättingar med dem. Bland annat har vi varit i Dalarna och besökt Zorngården. Det borde alla göra. I museet (som alla också borde besöka) hänger följande citat från Zorn:

11411610_10152983200457532_8445846511130471032_o
Det är inte speciellt svårt att tro på att Anders Zorn levde efter dessa ord. Han föddes utom äktenskapet men hans mor lyckades ändå få fram ett arv efter Anders far när denne dog, och med hjälp av det arvet kunde Zorn studera konst. Zorn mötte sitt livs kärlek Emma men var för fattig och enkel för hennes familj. Emma och Anders lovade varandra trohet (de förlovade sig helt enkelt fast de inte fick) och han gav sig av på en målarturné som varade i fyra år. Under den tiden sågs de två gånger. När han kom tillbaka hade han skrapat ihop en del pengar och fick lov att förlova sig med Emma. Sedan gick hans karriär fantastiskt bra (tack vare att han målade presidentporträtt och halva Amerika ville ha hans porträtt efter det). Anders Zorn blev enormt förmögen. (Just nu kan man se Zorns okända fotografier på Fotografiska i Stockholm, se den utställningen!)

Den här artikeln är INTE låst.

Hjälp oss gärna att hålla Boktuggs nyhetsartiklar olåsta utan betalvägg. Bli en INSIDER från 96 öre per dag. Du kan också ge ett bidrag på 25 kr eller kanske 500 kr. Eller helt valfritt belopp. Vi tar även Swish

I dagarna har det här refuseringsbrevet florerat på Facebook:

 

11011123_10155685292360277_6735147593714423848_n

 

Det är helt underbart och så klockrent. Som just utkommen ur redigerings- och korrläsarträsket (en gång kvar dock) kan jag bara hålla med om det sista. Att han som fick refuseringsbrevet ska vara glad att han slapp bli utgiven för alla de där turerna med manus är inte alltid kul. (Även om jag faktiskt älskar slutet i min nya roman, varje gång jag läser det).
Problemet dock, när man skapar text / bild / musik / vad som helst är ju att det aldrig går att inte tvivla på sig själv. (Eller är det bara jag?) Under skapandet ligger tvivlet ofta och lurar. Får jag ihop det? (Eller är det bara jag?) Efter skapandet kommer det igen. Kommer det att duga? Blir folk nöjda med det här? (Eller är det bara jag?)
Att då refuseras/få dåliga recensioner är ofta rätt hårt, eftersom  skapandet ligger så nära en själv som person, hur mycket distans man än försöker hålla. (Eller är det bara jag?)

ANNONS

Jag minns när jag toksågades av SvD med min första roman. (Borde förstås inte alls lägga ut den här länken). Jag hade för det första inte ens förväntat mig att recenseras och när jag gjorde det och folk sa att jag skulle vara glad, kunde jag inte se hur de menade. De tyckte att det var stort att vara recenserad i en av Sveriges största dagstidningar och det är det ju, men jag såg bara det andra. Att jag var värdelös. Nu, med några års erfarenhet i ryggen är jag lite bättre rustad. Och har fått ganska många bra ord om mina böcker, både i recensioner och i läsarkontakter. Och har lyckats göra andra recensenter mer nöjda. Man blir lycklig varje gång man läser den. (Eller är det bara jag?)

Skämt å sido. Det jag har lärt mig, med tiden, är ju att det aldrig går att tillfredsställa alla. Lika lite som alla kan tycka om en, lika lite kan alla tycka om ens skapande. En tavla kan vara fantastisk för mig, men hemsk för dig. Samma sak med en bok. Det beror ju så mycket på var vi kommer ifrån, vad vi har med oss i bagaget. Och det är ju även recensenten som sågade mig inne på i sina slutord:

”Jag vägrar känna igen mig i det här, men den som gör det kanske gillar boken.”

Så det bästa är nog att tänka som Zorn. ”Tvivlar man på egen förmåga skapar man ej stora ting.” (Eller så här:)

Pernilla Alm debuterade 2012 med romanen Alltid du och satte 2014 fart på läxdebatten med boken Läxfritt – för en likvärdig skola. Utkommer i augusti 2015 med romanen Utan dig. Bloggar på pernillaalm.se och läxfritt.se. Pernilla arbetar till vardags som lärare på högstadiet.

 


❤ Gillade du den här artikeln? Vi hoppas det.
Kanske fick du lite kunskap eller tips eller bara ett gott skratt… I så fall har vi lyckats. Som du märkte slapp du betalvägg, eftersom vi vill välkomna nya läsare och göra det enkelt för trogna boktuggare. Om du gillar det vi gör och har möjlighet tar vi gärna emot ditt bidrag. En slant som tack för en bra artikel, via smidig kortbetalning25 kr eller 150 kr eller välj annat belopp. Du kan även swisha till 123-483 18 71klicka här för QR-kod. Stötta den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet.
Är du författare eller jobbar i branschen? Då ska du prenumerera på INSIDER Basic eller Business och läsa Skrivtugg och Analysbrevet.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print

retired3@boktugg.se