Aktieägarna positiva till Storytels plan – bolaget nu värderat till över 10 miljarder kr

Så här glada var Storytelfolket när bolaget flyttade in på Nasdaq i Stockholm. Kanske var det inte riktigt samma feststämning på onsdagskvällen när värderingen på hela Storytel passerade 10 miljarder kronor, även om många måste vara nöjda med ytterligare en milstolpe på tillväxtresan. Foto: Bilden tagen ur Storytels presentation på Kapitalmarknadsdagen 14 jan 2020.

Hela Storytel värderas nu till över 10 miljarder kronor. Storytel betonar arbetet för att nå lönsamhet snabbare och pekar på hur stor den globala ljudboksmarknaden kan bli de närmsta tio åren.

Boktugg skrev redan redan i måndags kväll om Storytels planer för åren 2020-2023 och de tillväxtprognoser som innebär att de kan nå över 4 miljoner abonnenter och en omsättning på över 5 miljarder kronor.

På tisdagen fanns investerare och andra på plats för att lyssna till Storytels ledning som presenterade planerna mer ingående och svarade på frågor. Redan tidigare har Storytel kommunicerat att 2020 blir ett lugnare år när det gäller att lansera tjänsten i nya länder, men det ska ändå bli upp till tre nya marknader.

– Vi ska pausa och trimma vår process 2020. Vi gillar den position vi har i Norden där vi är en del av förlagsbranschen. Det är en bra strategi för att optimera marknaden, sa Jonas Tellander, enligt Di Digital.

Storytel värt över 10 miljarder för första gången

Aktiemarknaden verkade nöjd med tisdagens presentationer. DNB Markets höjde exempelvis riktkursen för Storytel till 200 kronor från 170 kronor. När börsen öppnade på onsdagen klättrade aktien stadigt för att stänga på hela 180 kr, vilket ger ett börsvärde på hela 10,1 miljarder kronor för Storytel. Det är första gången som bolaget passerar den nivån.

Jonas Tellander, VD och grundare, är idag tredje största ägare i Storytel efter Jonas Sjögren med bolag (som sålt av en hel del aktier under året) och Handelsbanken Fonder. Tellanders aktier var igår kväll värda 900 miljoner kronor och Sjögrens strax under 2 miljarder kronor. (Enligt ägarandelar per 31 oktober 2019.)

Under Kapitalmarknadsdagen utvecklade Storytel även det som tidigare rapporterats om att man vill ändra hur investeringar i innehåll bokförs. Tydligen ska det gälla Storytel Original-serierna som ska skrivas av på 3-5 år istället för att tas som en direkt kostnad. Enligt presentationen kan det förbättra rörelsemarginalen med 6 procentenheter första året och det visades ett exempel för Q1-Q3 2019 där en EBIDTA på -16,2 procent skulle blivit -10,2 procent.

Just det egenproducerade innehållet som har tydliga paralleller till Netflix (som idag meddelade att de höjer priset i Sverige från 139 till 159 kr per månad för premiumabonnemanget) agerande framhålls också som ett sätt att öka bruttomarginalen – nämligen att öka andelen ”eget innehåll” som konsumeras i strömningstjänsten. När det gäller Storytel Original-titlar så finns inget förlag som mellanhand. Än så länge är detta också vad som gör Storytel unika jämfört med konkurrenterna. Bookbeat har förstås en ägare som äger innehåll via Bonnierförlagen, men varken Nextory eller Bokus Play äger eget innehåll. I dagsläget.

Mer eget innehåll ska ge bättre marginaler

Storytel har som mål att förbättra bruttomarginalerna genom höjda priser (troligen främst på andra marknader än Norden eller?) för att förbättra ARPU (average revenue per user). Dessutom kan man sänka avgifterna för betalningshantering.

Däremot borde det oroa förlagen att läsa ”förhandla fram bättre innehållsavtal och förbättra effektiviteten i Storytels egna investerinar i utgivningar”. Nu är det inte säkert att det är på den svenska marknaden som man hoppas få bättre avtal, det kan mycket väl vara på nya marknader där de inte har samma förhandlingsposition som i Sverige. Där de exempelvis stöter på storförlag som Penguin Random House (som i veckan drog tillbaka flera tusen titlar från prenumerationstjänsterna, inte bara hos Storytel och inte bara i Sverige).

Men det som Storytel framför allt lockar investerare med är framtidsutsikterna. Den svenska marknadens höga marknadsandel där hälften av intäkterna för skönlitteratur 2019 utgjordes av digital försäljning, främst via strömningstjänsterna. Om den fördelningen skulle komma att gälla även på den internationella marknaden så innebär det att ljudböcker inom en tioårsperiod skulle kunna bli en global marknad värd över 200-300 miljarder kronor jämfört med prognosen 40 miljarder 2020. Storytel hoppas dessutom kunna öka sin andel av den globala audiomarknaden, i år beräknas den andelen bli 5 procent. Med de mest optimistiska antagandena kan Storytel i så fall omsätta 20-30 miljarder kronor 2030. Men då vill det till att den största delen har en positiv rörelsemarginal, annars lär det krävas mycket riskkapital …

Storytel tror också att det går snabbare att nå 50 000 betalande abonnenter, en nivå som ses som ett minimum för lönsamhet i ett land, nu än tidigare. I en jämförelse tog det 44 månader att nå 50 000 kunder i Sverige och 36 månader i Norge men 20 månader i Ryssland och endast 15 månader i Turkiet. En delförklaring är såklart att de två sistnämnda är enormt mycket större sett till folkmängd, men också att Storytel hittat framgångsrika metoder för samarbeten och lanseringskampanjer.

I en kalkyl visade Storytel att deras penetration på den svenska marknaden är ca 5 procent bland invånare över 18 år. Med samma genomslag på befintliga marknader så skulle de kunna få över 40 miljoner abonnenter.

99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare?  Prenumerera!

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Johanna Melén med ny bok om länderna i Putins skugga

Imperiehunger är en bok om de självständiga länder som genom historien dominerats av Ryssland och som fortfarande drygt tre decennier sedan Sovjetunionens fall kämpar för att ses som något annat än före detta sovjetrepubliker.