En afghansk tonåring dödas i en gängskjutning i södra Stockholm, en grupp pensionerade ingenjörer från Bofors kidnappas under en golfresa till Indien och en ärrad talibanveteran överger sin tro i jakten på upprättelse. För tredje gången i ordningen tvingas Esther Ndembe och Klas Berg in i ett oplanerat samarbete som sträcker sig från ett fabriksgolv på en bruksort i Mellansverige till de oändliga grottsystemen i de afghanska bergen.
Leopard utan fläckar är den tredje boken i serien ”Operatör okänd” om den unga polisen Esther Ndembe och elitsoldaten Klas Berg..
Här kan du provläsa det första kapitlet.
ANDERS CARLÉN (f. 1978) har en bakgrund som journalist och har bland annat arbetat som redaktör och chefredaktör för King, Vi i Villa och Byggindustrin. Han har tidigare gjort militär utlandstjänst i Bosnien och Kosovo, arbetat som volontär i Grekland samt skrivit frilansreportage från USA och Israel. 2012 gav han ut den facklitterära boken Svenskar i strid, skriven tillsammans med Mattias Falk.
Prolog
Mazar-e Sharif-området, norra Afghanistan, 2005
En våldsam blandning av kalciumammoniumnitrat, väteperoxid och bränsleolja – omgiven av tusentals spikar, skruvar, muttrar, kullager och avsågade armeringsjärn – briserade plötsligt i den hårt packade vägbanan, rakt under förarplatsen på det svenska specialförbandets grönmålade Toyota Land Cruiser. Kraften från den improviserade laddningen var skoningslös och lyfte det tre ton tunga militärfordonet rakt upp i luften, medan ett öronbedövande dån slet sönder natten.
En kompakt vägg av sand, rök och splitter slog in i kupén och perforerade allt i sin väg. Kroppar kastades fram och tillbaka när säkerhetsbältena sträcktes till bristningsgränsen och vapen, vattenflaskor och väskor förvandlades till projektiler i det trånga utrymmet.
I baksätet rycktes patrullchefen Klas Berg brutalt ur sin slummer, när den kraftiga explosionen pressade samman bröstkorgen och rev sönder trumhinnorna. Varje inandning brände av damm och krut, och smaken av järn spred sig i munnen när han skrek rakt ut i sitt headset.
”Kontakt! Kontakt! Kontakt! Jag upprepar: Kontakt!”
Han hämtade andan och la till:
”Träff av IED!”
Med ett snabbt snitt skar han sig loss från bilbältet, fick upp sitt vapen och stirrade in i ett svart moln av damm och splitter. Synen var kraftigt nedsatt och hörseln reducerad till ett högt ihållande tjut när han kände sig fram i det demolerade utrymmet där hans tolk Wali satt och kippade efter luft, men från framsätet hördes ingenting.
Inga röster.
Inga rörelser.
Ingenting.
Bara en kompakt, overklig tystnad som la sig tyngre än den svarta röken.
Kapitel 1
Utsikten från det tolfte hålets tee vid Royal Springs Golf Course var andlöst vacker, konstaterade Per-Olof Johansson och slog ett mjukt slag med en liten fade. Några sekunder senare landade bollen mitt på fairway.
Den exklusiva banan – som återkommande placerats på tidningen Golf Digests lista över Asiens vackraste – låg i Kashmir, inbäddad mellan de mäktiga Zabarwanbergen i öst och den spegelblanka sötvattensjön Dal Lake i väst.
På avstånd betraktade han vännerna Tony och Göran göra bort sig och inväntade lugnt att det skulle bli hans tur igen. Dagarna här hade föregåtts av intensivt seniorarbete på förläggningen, med sena kvällar och lite sömn – och golfen hade hägrat som en väntande belöning när utmaningarna var fler än lösningarna.
Ett kraftfullt ”helvetes-jävla-fan” ljöd över banan från Göran när han fick en ordentlig felträff och följdes snabbt upp med subtila gliringar om nybörjartur och lyxklubbor i riktning mot Per-Olof, som inte lät sig rubbas. Istället gick han metodiskt fram, mätte avståndet och noterade att greenen låg skyddad bakom en bunker på vänster sida.
Per-Olof, klädd i ljusa byxor och rosa piké från J. Lindeberg, tog upp en hybridklubba ur golfbagen. Han fick en gillande nickning från sin caddie Raj, som fungerade både som rådgivare och påhejare, fokuserade och slog ett balanserat slag som stannade på kanten av fairwayen, med en perfekt vinkel i riktning mot hålet. Chans på birdie, tänkte han.
De många åren som pensionerad änkling hade varit bedrövligt tråkiga, men sommartid hade de bekämpats med dagliga besök på Karlskoga golfbana. Nu gick ett rus genom kroppen när de många timmarna gav utdelning. Vinnarskallen var tillbaka och livsglädjen återfunnen!
Ytterligare felträffar och svordomar från hans illa klädda kamrater – som för dagen bar t-shirt med tryck och färgglada shorts – och nyfikna blickar drogs mot svensktrion som på alla sätt stod i bjärt kontrast till banans exklusiva elegans. För knappt trettio år sedan hade det här varit en nationalpark med fritt strövande himalayabjörnar och leoparder – nu befolkades markerna av pikéklädda miljardärer och svenska ingenjörer med specialinbjudan från Indiska staten. Förvisso högdjur, men av en helt annan ras.
Från fyrtio meter tog Per-Olof fram sin wedge och gjorde ett kort inspel – bollen steg i en hög båge och landade mjukt, strax framför flaggan. Raj, som också var personlig golftränare åt sina båda tonårsdöttrar, skrattade nöjt och la en bekräftande hand på Per-Olofs axel, samtidigt som Tony kom upp vid hans sida.
”Det är sista gången du får följa med till Indien, Peo”, sa han, följt av ett bullrigt skratt – och en bunkerträff.
Per-Olof tittade ursäktande på Raj och väntade in Göran, som även han misslyckades rejält med sitt slag.
”Hur jävla svårt ska det vara att få boll-fan att gå rakt?” ropade han och svingade med klubban över huvudet.
Per-Olof tog sin putter ur bagen och gjorde processen kort.
”Se och lär!” ropade han och plockade upp bollen ur hålet samtidigt som en golfbil närmade sig dem i hög fart. Först trodde han att det var spelarna som gick ett par hål bakom, men ingen av dem var klädda i svart. Eller hade huvuddukar.
När bilen bara var knappa femtio meter bort insåg Per-Olof att personerna i den inte var golfspelare – utan flera unga män i traditionella kläder, med automatvapen. Och de siktade i hans riktning.
Per-Olof sökte sina vänners uppmärksamhet när en plötslig skur av eld avlossades mot dem, och han kastade sig på marken. Deras caddies gjorde samma sak och skrek åt dem att ta skydd, men var då? Det fanns ingenstans att ta vägen.
En ytterligare svärm av kulor lämnade angriparnas automatvapen och gräs och sand yrde kring marken där de sökte skydd. Med en kraftig inbromsning sladdade golfbilen in strax framför dem, och en av männen beordrade dem att ligga stilla. Inte röra sig en centimeter. Annars skulle de dö.
Per-Olof gjorde som han blivit tillsagd och pressade kroppen mot gräset. Andningen steg, och pulsen bultade genom bröstkorgen mot den täta greenen. Två av angriparna stegade fram, grep tag i deras caddies och tvingade upp dem så att de stod på knä innan de placerades på rad. Sedan gjorde de detsamma med Per-Olof, Tony och Göran så att de hamnade mitt emot caddierna. De såg förvirrat på varandra samtidigt som gruppens ledare vrålade åt dem att lyssna.
”De som tjänar mörkret kommer att möta den gudomliga lågan som renar världen från svek.”
Per-Olof sneglade mot Tony och Göran, maktlös, rädd och tyst.
”Ni trotsar det ljus som skapade världen”, fortsatte ledaren, ställde sig bakom Raj och hängde sitt automatvapen över axeln. Med ett hårt grepp om nacken lutade han sig fram och viskade i caddiens öra:
”Förnekelse räddar dig inte från den vrede som väntar de skyldiga.”
Mannen tog upp pistolen som hängde i ett hölster på benet, riktade den mot Rajs bakhuvud och tryckte av.
En tjock båge av varmt blod lämnade framsidan av huvudet när skottet penetrerade pannan och stänkte ner Per-Olofs ansikte, samtidigt som den livlösa kroppen vek sig i en onaturlig ställning och föll ihop på gräset. Död.
Per-Olof tvingade tillbaka en uppkastning och torkade bort varmt blod från kinderna. En lukt av järn letade sig in i näsborrarna.
Två nya skott ekade. De återstående caddierna rasade ihop över varandra, bara meter från den skärrade svenska trion. Var det så här livet skulle sluta?
”Ni ska med oss”, instruerade ledaren och ryckte tag i Per-Olof, som tillsammans med Göran och Tony reste sig och följde med utan att göra motstånd. De föstes bryskt upp i golfbilen till ljudet av sirener som närmade sig. När en golfbil med uniformerade vakter dök upp över krönet vred ledaren kroppen mot dem och tömde sitt magasin. Vakterna föll innan de ens hunnit lämna fordonet, och deras bil rullade vidare rakt ner i den konstgjorda dammen.
Männen placerade en svart flagga vid hålstolpen – ett vitt lejonhuvud mot svart botten. Ledaren ställde sig framför den och talade, medan en av de andra två terroristerna filmade med en telefon. Per-Olof hörde bara brottstycken, men det räckte för att han skulle börja skaka: Kidnappad. Hängas. Guds vilja. Lejonen.
Fler vakter kom körande på avstånd. Ledaren avslutade sin monolog och stegade fram till golfbilen, hoppade in efter sin filmande kamrat och tryckte sig in bredvid chauffören och beordrade honom att köra.
Golfbilen började rulla och gav ifrån sig ett stegrande elektriskt ljud när den varvade upp, under tiden som ledaren sköt i alla riktningar mot allt och alla som närmade sig. Efter ett hundratal meter nådde bilen en uppbruten grind i stängslet som omgärdade banan och stannade framför en väntande skåpbil.
Uppjagade röster ekade triumferande när de anlände. Omilda händer slet Per-Olof, Göran och Tony ur sätena och släpade dem till skåpbilen. De pressades ner på golvet i det trånga lastutrymmet och hårda plastband drogs åt runt deras handleder.
Per-Olof vred huvudet åt vänster. Tonys ögon var uppspärrade, tomma av chock. Bakom honom låg Göran med huvudet tryckt mot golvet, orörlig.
En hand grep tag i Per-Olofs axel och vred upp honom på sidan. Ett ansikte dök upp i hans synfält – mörk hy, glest skägg och två kritvita tandrader. Den unge mannen log lugnt och vänligt.
”Allt kommer bli bra, så länge du gör som jag säger”, sa han mjukt. Ansiktet var ungt, men blicken tillhörde någon långt äldre. Det ena ögat var dessutom hopsytt, ett tunt ärr som höll ögonlocket stängt.
Per-Olof ryckte till. Först förstod han inte varför. Men när mannen med en snabb rörelse drog en heltäckande huva över hans huvud insåg han: kidnapparen talade svenska.
(…)
Lyssna eller läs hela boken:
Storytel
Bookbeat
Nextory
En leopard utan fläckar
- Förlag: Bookstrap Publishing AB
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2026-10-05
- ISBN: 9789189302426
