Bokhöst med stora namn och ”störda rika”

Annika Norlin romandebuterar och Agneta Pleijel fortsätter sitt självbiografiska skrivande. Men bokhösten rymmer också ryska röster om kriget och utländska storheter som Bret Easton Ellis och den hajpade danskan Solvej Balle.

Kring Ina, Anastasia och Evelyn väver Jonas Hassen Khemiri sin nya roman Systrarna (5/9) vars historia visar sig ha en koppling till den unge Jonas egen familj. 20 år efter debuten med ”Ett öga rött” har Khemiri skrivit vad som beskrivs som ”en episk familjeberättelse”, en tegelsten på 700 sidor om flykt och främlingskap som utspelas i Stockholm, New York, Tunisien och Tyskland.

”Netanyahus” (6/9) av det amerikanska stjärnskottet Joshua Cohen handlar i stället om tre bröder varav en, Benjamin så småningom ska bli kontroversiell premiärminister i Israel. I sin Pulitzerbelönade familjesaga skildrar Cohen 1900-talet dock i första hand utifrån deras far, en israelisk forskare som kommer till USA.

Sorg och begär

Efter barndomen och kärlekshaverierna kommer Agneta Pleijel nu med ”Sniglar och snö” (9/10) , del tre i sitt självbiografiska skrivande, om tiden som kulturchef på Aftonbladet och vägen till det egna författarskapet. Också Kerstin Ekman utgår från sig själv men skriver i ”Min bokvärld” (25/8) om sina starkaste läsupplevelser – däribland Eyvind Johnsons ”Hans nådes tid” och Elsa Morantes ”Historien”.

I augusti kommer även ”Jag som är kvar” där Lotta Olsson släpper fram känslorna – sorgen men också det fysiska begäret – efter förlusten av sin man, författaren Ulf Nilsson. I ”Jag tror jag går in på hans rum och öppnar en väska till” (3/9) väljer Marie-Louise Ekman en annan väg och börjar läsa sin döde make, Gösta Ekmans, dagböcker.

Ida Linde är tillbaka med När man sparkar på en hund (21/8) och Amanda Svensson med Själens telegraf (28/8), två romaner som åtminstone delvis utgår från fängslade kvinnor.

Artisten Annika Norlin befäster sitt författarskap med romanen ”Stacken” (21/9). Även här finns en före detta kåkfarare, en kvinna ”så handlingskraftig att hon blivit dömd för dråp”, som tillhör ett gäng udda existenser vilka har flyttat ut i skogen. Sångerskan Irma Schultz romandebuterar i sin tur med ”Solstickan” (11/10) som handlar om en ung frånskild kvinna som lever i skuggan av ett barndomstrauma.

Medan Schultz lånar solstickesymbolen har den fysiska tändsticksmiljön en avgörande roll i Nino Micks ”Vulcan” (25/9) om den stora branden på tändsticksfabriken i Tidaholm 1875. Micks historiska roman utspelas dock 1909 och berättas genom de 46 kvinnor och flickor som omkom i lågorna och nu har varit döda i mer än 35 år.

Även Elise Karlssons nya roman ”Det finns liv här” (14/9) är platsbunden och den första i en svit kollektivromaner om Rinkeby.

Världen genom hårdrock

Augustpristagaren Nils Håkanson utgår i stället från hårdrock i sin uppväxtskildring ”Tung metall” (30/9) om en ung man vars värld öppnar sig genom musiken. Även debutanten Zhiwar Rashids ”Under mullbärsträdet” (25/9) handlar om en ung person, 19-årige Azad som växer upp i Sverige ensam med en mamma som stängt dörren till sitt ursprung. Men när han börjar plugga i Östersund och skaffar sig ett eget liv börjar modern äntligen berätta om sitt förflutna bland ”kvinnorna i världens vackraste by i Kurdistan”.

Skärvorna (7/10) heter Bret Easton Ellis ungdomsskildring som handlar om den 17-årige Bret, elev på den exklusiva privatskolan Buckley School i Los Angeles. Författaren själv har varit tydlig med temat i sin romankonst:

– De rika, och hur störda de är, sade han i en intervju med AFP apropå den senaste romanen.

Bland höstens översatta giganter finns Margaret Atwoods senaste novellsamling Gammal kärlek (25/9) och nya romaner av tre Nobelpristagare – Olga Tokarczuk, Annie Ernaux och Orhan Pamuk. Därtill nya ryska röster om kriget i Ukraina: I ”Rapporter från mitt förlorade land” (2/10) skildrar Jelena Kostiutjenko kriget från den ukrainska sidan. Den ryska antikrigsaktivisten Daria Serenko skriver om tiden efter den fullskaliga invasionen i ”Jag önskar mitt hem aska” (oktober).

Bland det nordiska märks två tokhyllade danskor: Josefine Klougarts ”Allt detta kunde du fått” (13/10) , också det en familjehistoria men där naturen spelar en viktig roll. Dessutom kommer Solvej Balles ”Om uträkning av omfång” (29/8) , om Tora som hamnat utanför tiden och upplever en och samma dag om och om igen – bäst i fjol, åtminstone enligt juryn för Nordiska rådets litteraturpris.

Text: ERIKA JOSEFSSON/TT

TIPS: Vill du läsa mer om någon bok? Sök i vår bokdatabas med alla svenska böcker utgivna de senaste 20 åren.

Fakta: Höstens böcker

Ukrainskt:

”Vorosjilovgrad” (september), ny roman av den ukrainske författaren och rocksångaren Serhij Zjadan om en man som återvänder till östra Ukraina för att ta över broderns bensinmack. Titeln är det sovjetiska namnet på staden Luhansk.

Mer kurdiskt:

”Fångarna från Sinjar” (8/11) av Salim Barakat handlar om en kurdisk konstnär i Sverige som i upprördhet över IS övergrepp på yazidiska flickor börjar på en målning av yazidernas heliga berg, Sinjar i ett försök att gestalta det som är alltför fasansfullt att beskriva i ord.

Mer 70-tal:

”Fjollornas fest” (14/9) , ny roman av Jonas Gardell om ett gäng feminina homosexuella män.

Mer nordiskt:

Med ”Skymning 41” (30/8) har Kjell Westö skrivit en kärleksroman som utspelas under ett krig som påverkar alla relationer. Skådespelaren Molly och journalisten Henry lever i en tid då allt är osäkert.

Brasilianskt:

Jeferson Tenórios ”Hudens avigsida” (augusti), årets bok 2021 i Brasilien, är en skildring av rasismen i Brasilien. Romanen handlar om en ung man som försöker förstå varför hans far skjutits ner av polisen.

Irländskt:

Irländska Doireann Ní Ghríofa introduceras med den kritikerrosade romanen ”Ett spöke i strupen” (19/9) där hon väver samman ett irländskt nationalepos från 1700-talet med den samtida irländska kvinnans situation, det vill säga sin egen som bröstmjölkspumpande trebarnmamma.

Biografiskt:

”Himlen nära” (12/9) kallar Lo Dagerman sin bok om sina kända föräldrars korta äktenskap. Stig Dagerman och Anita Björks relation varade i fyra år innan Stig Dagerman begick självmord.

”Kött och ande” (1/11), roman av Ulrika Kärnborg om författaren Maria Stiernstedt som blickar tillbaka på sitt liv, bland annat det komplicerade förhållandet med den självdestruktive Lubbe Nordström.

”Boken om U” (15/11) av Malin Isaksson som berättar om sin farmor, författaren Ulla Isaksson (vars ”Boken om E” handlade om makens demens).

Svensk spänning:

”Förinta världen i kväll” (18/9) av Stina Jackson som denna gång har skrivit om en mamma och dotter som, när de befinner sig på varsin sida om Atlanten, Skellefteå respektive USA, på olika sätt försöker leva det liv de drömt om.

”Gruppen” (6/11) av Sigge Eklund om en ung svenska i Madrid som söker bekräftelse hos en grupp unga människor med mycket större resurser än hon själv.