Branschen om Laurie Halse Anderson: ”En fantastiskt värdig pristagare”

Bara två av Laurie Halse Andersons böcker finns översatta till svenska – den senaste på det lilla förlaget Lavender Lit.
– Det känns helt otroligt. Jag har alltid varit ett stort fan av Laurie och tycker att hon är en fantastiskt värdig pristagare, säger förlagschefen Sofia Ejheden.

Hon berättar för TT att hon fastnade för Laurie Halse Andersons författarskap redan när ”Säg något” gavs ut på svenska vid millennieskiftet.

– Hon blev otroligt stor med ”Säg något”. När det andra förlaget släppte henne och hon var på gång med boken som i svensk översättning blev Skärvor av minnen såg jag min chans att plocka upp författarskapet.

Sofia Ejheden lyfter fram Laurie Halse Andersons förmåga att skildra unga människor med ett nära perspektiv.

– Hon väjer inte för de svåra ämnena och hon skriver utifrån de unga karaktärerna på ett sätt som känns innerligt. Hon utgår verkligen från dem vilket gör att man hamnar så nära.

”Fullödigt” författarskap

Almajuryns ordförande Boel Westin beskriver Laurie Halse Andersons författarskap som fullödigt – det växer och blir starkare ju mer man läser.

– Man får nya tankar och funderingar, hon griper tag, hennes böcker är omskakande att läsa. Hon kan gå knivskarpt in i det realistiska och väjer inte för svåra situationer. Samtidigt finns det en strimma av hopp, det är något som glimmar till, man får en hint om att det finns en väg ut utan att det blir övertydligt. Man märker också att det är en engagerad författare som man läser. Hon har en passion för sitt skrivande.

Ändå är hennes böcker bannlysta i vissa amerikanska stater och distrikt och finns, tillsammans med bland andra Nobelpristagaren Toni Morrisons romaner, på listor över förbjudna böcker.

Sexuella övergrepp

En förklaring är att Laurie Halse Anderson skriver om sexuella övergrepp, men även romanen ”’Twisted” där huvudpersonen överväger självmord och där det förekommer droger finns med på dessa listor.

Boel Westin rekommenderar ”Skärvor av minnen” som en introduktion till författarskapet. Romanen handlar om den 14-åriga flickan Hayley vars pappa är krigsveteran och lider av PTSD efter strider i Irak och Afghanistan.

– Det är en komplex historia som är väldigt fin att läsa.

TT: Enbart två romaner finns översatta till svenska, vad säger det om svenska förlag?
– Jag hoppas ju att fler böcker blir översatta nu. Det är en författare som man bär med sig, säger Boel Westin.

”Tungt för ungdomsböcker”

Cecilia Knutsson, litterär chef på Rabén & Sjögren, som 2001 gav ut Säg något på svenska tycker att valet är ”kul och överraskande”.

– Det känns extra kul just i år att det blev en ungdomsboksförfattare. För det är väldigt tungt i Sverige just nu med ungdomsböcker, och det är svårt att få ungdomar att vilja läsa. De läser mycket vuxenböcker i stället, med hela booktoktrenden. Så i bästa fall kan själva ungdomsromanen få ett uppsving.

Hon minns att boken var både läst och uppskattad när den kom ut i svensk utgåva. Men här är ämnet med sexuella övergrepp inte lika outforskat, framhåller hon.

– Den svenska ungdomsboken har aldrig varit rädd för att skriva om svåra ämnen, där har vi legat i framkant jämfört med USA. Det var väl också därför boken fick så mycket uppmärksamhet där, för det var inget man hade närmat sig på det sättet.

Just nu förbjuds också ovanligt mycket kurslitteratur, barnlitteratur och böcker på skolbibliotek i USA, enligt Kerstin Almegård, vice ordförande för Svenska Pen.

– Det är en våg som sveper över USA just nu som vi faktiskt är väldigt bekymrade över. Sedan händer det ju på många andra platser i världen också, som Ungern till exempel och Ryssland.

Anses vara obscent

Kerstin Almegård ser också att censuren ofta särskilt riktar sig mot just barnlitteraturen och att man anser att barn och unga behöver skyddas från det som är ”skadligt” – vad det sedan är varierar i olika grupperingar och kulturer.

Hon är inte förvånad över att Laurie Halse Anderson säger att hennes böcker nu censureras mer än någonsin. Det är ett tecken i tiden, anser Kerstin Almegård.

– Barn och unga ska skyddas extra mycket i dag av någon anledning. Ett konkret exempel är i Ungern där böcker med något slags homo-tematik som riktar sig mot barn och unga har plockats undan i bokhandeln och ställts på hyllor högre upp, säger hon.

Kerstin Almegård tror att ett sådant här pris kan betyda mycket.

– Det är jätteviktigt för en sådan författare att bli uppmärksammad på alla sätt och vis.

Åsa Warnqvist, chef på Svenska barnboksinstitutet, tror inte heller att det bara är en nackdel att hamna på listan över bannlysta böcker.

– Som Lotta Olsson i DN skriver, kan läsare kanske snarare lockas till det som finns där och finna det ännu mer intressant.

Text: Ann Edliden/TT, Erika Josefsson/TT, Elin Swedenmark/TT