Lättläst-priset ger en ofta förbisedd genre mer plats i rampljuset

Det finns en efterfrågan på lättlästa böcker, men ändå saknas ofta genren i litterära diskussioner. Ett av syftena med Lättläst-priset är att skapa uppmärksamhet, och nu är det dags att nominera till årets pris.

Sedan 2020 har Studieförbundet Vuxenskolans litteraturpris för lättläst litteratur delats ut. Nu är det dags att nominera till 2023 års pris som delas ut på Bokmässan i höst och utses av en jury bestående av förtroendevalda i förbundsstyrelsen, språkspecialister och läsare med intellektuell funktionsnedsättning.

– En av anledningarna till att vi har skapat det här priset är att Studieförbundet Vuxenskolan har en mycket nära relation med människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Vuxenskolan har sedan länge ett författarpris inriktat på nya författare och landsbygd, skulle vi då inte också kunna ha ett litteraturpris i lättläst? Det är bakgrunden till priset, säger Kjell Stjernholm, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan och en av de som ligger bakom priset.

Prissumman är 50 000 kronor för båda prisen och Lättläst-priset delas ut till författare eller bearbetare.

– Pengarna är helt klart en morot och en sporre, men nästan viktigare för författarna och bearbetarna är att genren uppmärksammas. De brinner för den här genren.

Människor med intellektuell funktionsnedsättning är en målgrupp för lästtläst-böcker men det finns flera. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som dyslexi, afasi, demens kan uppskatta böckerna, liksom personer som är nya i svenska språket. Och fler. Kjell Stjernholm pekar på undersökningar som visar att uppåt 25 procent av vuxna svenskar inte kan ta till sig innehållet i en dagstidning, och den internationella undersökningen PIAAC från 2013 som visade att drygt 13 procent av vuxna svenskar har stora lässvårigheter.

– Läsförståelse är inte en svartvit grej, det är en flytande skala.

Att kunna läsa böcker är viktigt på många olika sätt, inte minst för att kunna hänga med i samtal men också för välbefinnandet och för att kunna odla intressen. Ändå är lättläst-genren sällsynt i litteraturdiskussioner. Kjell Stjernholm vill gärna se att bra lättläst litteratur lyfts fram.

– Vi vill visa att lättläst-genren har en egen kvalitet.

Att skriva lättläst är inte lätt. Att få fram nyanser i texten men ändå göra språket lättillgängligt är svårt både för författare och bearbetare av redan utgivna böcker. En konstnärlig utmaning, konstaterar Kjell Stjernholm.

Trots frånvaron i många litteratursammanhang hittar böckerna sina läsare, men kanske inte alla som skulle behöva dem. Känner man inte till genren kan alternativet vara att inte läsa alls.

– Jag lyssnade på hjärnforskaren Martin Ingvar som var tydlig med att läsning är en färdighet precis som cykling. Man måste hålla i den för att behålla den. Människor som tycker att läsning är svårt och slutar läsa eller tycker att böckerna som sätts i händerna på dem är för svåra behöver veta att det finns mer lättlästa böcker. Förlagen säger att det finns en efterfrågan på de här böckerna. Behovet finns där.