Flygskam och adda i Akademiens nya utgåva av Svensk Ordbok

Flockimmunitet, plastbanta och adda är några av de nyord som förs in när ”Svensk ordbok” kommer i en ny upplaga. Men ett forskarlag har också moderniserat stereotypa ordförklaringar i den nu helt digitala boken.

Det är tolv år sedan Sveriges mest omfattande definitionsordbok blev uppdaterad. På uppdrag av Svenska Akademien har ett sju personer starkt forskarlag vid Göteborgs universitet arbetat med att utveckla, modernisera och förbättra samlingen av 65 000 ord. I den andra upplagan har man bland annat breddat urvalet, gjort SO mer lättillgänglig och sett till att den även i fortsättningen speglar det samtida språkbruket.

– Väldigt mycket var bra i den tidigare upplagan av Svensk ordbok men en hel del måste moderniseras. Ordbokens innehåll är resultatet av flera decenniers arbete men språket förändras hela tiden, säger Emma Sköldberg, professor i svenska på Göteborgs universitet och huvudredaktör för ordboken.

Flygskam och aquafaba

Emma Sköldberg beskriver det som att ordboken befinner sig i en brytningstid. Tidigare var ordböcker tryckta praktverk men numera vill många ha tillgång till ordförklaringar digitalt och gratis. Dessutom har forskarna mycket större textmängder att ta hänsyn till, som bloggar och sociala medier.

– Vi har svårt att redogöra för allt talspråk men vill man spegla modern svenska måste man ändå beakta nyare slags texttyper, säger Emma Sköldberg och säger att de har jämfört ordbokens innehåll mot enorma mängder texter.

– Jämför man med en nyhetstext eller bloggen Familjeliv får man olika nyordskandidater och vi vill ha så stor spridning som möjligt.

Bland nyorden som förs in syns till exempel de aktuella orden: flockimmunitet, blåljuspersonal och flygskam. Där finns också benämningar från matvärlden, som granola, aquafaba och foodtruck. Tekniska begrepp riskerar alltid att bli föråldrade, men swisha och adda har ändå letat sig in i ordboken.

– Men ordet ska förekomma rätt frekvent och i olika slags texter så att det inte bara är ett fackord, förklarar Emma Sköldberg.

Ords valörer förändras

Inför 2009 arbetade forskarna mycket med hur kvinnor och män framställs i förklaringarna. Inför den här upplagan har de haft alla sju så kallade diskrimineringsgrunder i åtanke. Emma Sköldberg har också studerat hur länder och människor framställs.

– Det är en balansgång, vi ska inte utmana schabloner så mycket att budskapet går förlorat men vi vill samtidigt inte förstärka stereotyper, säger hon.

Ett ords valör kan också förändras snabbt. Emma Sköldberg exemplifierar med ”indian” som numera anses nedsättande, liksom ”dvärgalåt”, ett annat ord som nu rensas bort. Samtidigt påminner hon om att ett och samma ord kan ha väldigt olika laddning beroende på sammanhang.

– Vissa ord reclaimas så att det som är ett skällsord i vissa grupper är fullt gångbart i andra grupper, säger hon.

Uppdateras oftare

En helt digital ordbok gör också att forskarna kan lägga ut texten mer, och skriva ut fler förkortningar, vilket ökar läsförståelsen. En annan fördel med det digitala formatet är att forskarna nu ser vad människor söker på.

– Det är viktig information för oss. Inför den här versionen var det väldigt många som sökte på ”hen”. Andra ord som folk har sökt på är ”agil” och ”wifi” och dessa ord har nu lagts in i ordboken.

Nu finns också både ljudfiler och möjlighet att klicka sig vidare genom länkar. Men även en större möjlighet att hålla databasen aktuell, menar Mats Malm, ständig sekreterare för Svenska Akademien.

– Samtidsordböcker av det här slaget behöver ju uppdateras för att vara relevanta, och när nu andra upplagan av Svensk ordbok blir helt digital kan vi lättare hålla den aktuell med nya uppdateringar, i närmare takt med samhället.

Text: Elin Swedenmark/TT