ANNONS

Happy Jankell är en av de medverkande författarna på galan Årets Selma 2021 på Selmastories Instagram. Foto: Paulina Torbjörnsen

Galan Årets Selma blir ett digitalt författarmaraton

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Flera stora författarnamn deltar i den feministiska galan Årets Selma på Internationella kvinnodagen den 8 mars 2021. I år tar eventet plats på Instagram. 

Selmastories, Bonnierförlagens sociala kanal, arrangerar för fjärde året i rad den feministiska galan Årets Selma. I år är galan helt digital och firandet kommer att pågå i åtta timmar. 

På kvinnodagen den 8 mars 2021 klockan tolv drar eventet igång på Selmastories Instagram. Upplägget är ett författarmaraton med ett nytt samtal varje halvtimme. I dessa presenteras böcker ur en rad olika genrer och bokdiskussionerna varvas med uppläsningar av författarna själva. De medverkande har alla skrivit om ämnen som berör feminism och jämställdhet. 

Selmastories Johanna Stenius och Bonnierförlagens Marie Lok Björk leder samtalen.

Medverkande författare är: Caitlin Moran, Aase Berg, Brit Bennett, Elin Cullhed, Sofi Oksanen, Siduri Poli, Karin Carlsson, Lina Thomsgård, Happy Jankell, Hedvig Söderlund, Johanna Wester, Melody Farshin, Nioosha Shams, Lovette Jallow och Anna Ardin.

– Vi ser fram emot att kunna bjuda våra läsare på samtal av en lång rad författare inom olika genrer och tror att bredden kommer att tilltala många. Det ska bli ett 8 mars-firande som man kommer minnas trots rådande omständigheter och vi är glada över möjligheten att göra något helt nytt, säger Johanna Stenius i ett pressmeddelande.

Under galan tillkännages även vinnarna av Årets Selma. Priset går till en person eller organisation som gjort ett positivt avtryck i jämställdhetsdebatten under året som gått. I år delas priset ut i två kategorier: Årets Selma och Årets röst.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Anna von Friesen

Anna von Friesen

Anna von Friesen frilansar som journalist, redaktör, korrekturläsare och med andra redaktionella tjänster.

anna.von.friesen@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

Sveriges glömda historia, Väringasagan

I slutet på 970 lämnade flertalet män Svitjod, senare kallat Svearike, för att slåss för Vladimir, mot sin bror Jaropolk. Utsikterna för seger var stor. Vladimir hade fler krigare från Norden.

Vladimir var ättling till Rurik, den nordiska fursten över landet Rus, som regerat landet sedan ca 850.

”Vladimirs nordiska krigare, var de verkligen skillnaden mellan seger och förlust?”

”Ja” säger Leif Selander, författare till Väringasagan. ” På den tiden var de nordiska krigarna överlägsna allt motstånd. Nordmännen var fostrade sedan barnsben till krigare, något som inte fienden var.”

Efter att ha uppfyllt sitt löfte Vladimir, fortsatte nordmännen till Miklagård för att hjälpa den Romerska kejsaren mot generaler som gått över till fienden.

Segern över dem gjorde att nordmännen fick bilda Väringagardet. Ett livvaktsgarde som bestod till Romarrikets fall 1453.

”Livvakt och elitgarde i dåtidens främsta civilisation”, avslutar Leif. ”Det är stort. Då var Konstantinopel det absolut mäktigaste riket.”

(...) Läs hela artikeln »