Denna artikel sponsras av författare/förlag

Maya Rondahl: Jag vill sätta igång starka känslor och tankar

Maya Rondahl. Foto: Privat

I romanen Violhjärtat skriver Maya Rondahl om sina egna upplevelser av att som ung bli omhändertagen av psykiatrin. ”Etiska principer inom vården skadade mig allvarligt”, säger hon.

– Jag har alltid vetat om att Violhjärtat skulle bli en bok, men det har funnits hinder och det tog 20 år innan den blev färdigställd, säger Maya Rondahl.

Maya i boken är 17 år och söker frivilligt hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hon är en ledsen tonårsflicka som varken har ätit eller sovit på länge. Läget är akut och hon ger ett förvirrat och skrämt intryck. Hon blir inlagd och det är efter några veckor som de första familjesamtalen planeras att hållas på avdelningen. Maya är starkt emot dessa samtal och det är efter det första katastrofala samtalet som hon planerar att dö. 

Allt detta har hänt i verkligheten.

– Boken har skrivits på i omgångar under årens lopp och det kändes ofta förr som att jag hela tiden kom för nära det jag ville glömma. Samtidigt innebar skrivandet ett slags helande av ett specifikt trauma. Boken har också varit en slags stoppkloss för mitt allmänna skrivande och jag har känt mig manad att först bli färdig och släppa ut allt som har med Violhjärtat att göra, nästan som ett missionsuppdrag, säger Maya. 

Efter en självmordhandling på bupkliniken blir unga Maya feldiagnostiserad som schizofrensk. Diagnosen innebär långtidsbehandling och tung medicinering av hallucinationer. Hon blir tvångsomhändertagen och förflyttad till ett annat sjukhus med en vuxen slutenvårdsavdelning för patienter med psykossjukdomar. 

Maya är livrädd och kränkt. Nya inskrivningsläkaren bedömer inte Maya som psykotisk över huvud taget och hon slipper mer medicinering. Istället fokuserar personalen på att ge henne dagliga samtal och dessa sker med psykologpraktikanten Peter som Maya knyter an till. 

Efter ungefär 10 veckor blir Maya efter en helgpermission och en veckas provutskrivning utskriven till samma situation hon var i innan hon först blev inlagd på BUP. Psykiatrin och erfarenheterna därifrån har skrämt Maya för en livstid och hon vet att oavsett hur hon mår så måste hon klara sig på egen hand. Aldrig mer psykiatrin. Där slutar Mayas historia i boken. 

Violhjärtat

Violhjärtat

  • Förlag: Vulkan
  • Format: Storpocket
  • Språk: Svenska
  • Utgiven: 2020-08-17
  • ISBN: 9789189219427

– Med Violhjärtat vill jag beröra människor, jag vill sätta igång starka känslor och tankar, gärna provocerande och lite utmanande. Vanligen diskuteras psykiatrin utifrån ett skambegrepp men jag vill betona vikten av början och avslut, i bemötandet och hur man säger hej då för alltid till viktiga personer. Etiska principer inom vården skadade mig allvarligt, mer än själva erfarenheten av att bli tvångsomhändertagen, säger Maya och fortsätter:

– Samtidigt hade jag inte velat ha det ogjort eftersom det gav mig en erfarenhet i att det går att knyta an till en annan människa. Att jag är kapabel till det och jag tror att den insikten var positiv för min självkänsla trots att det kändes som att hela jag rasade av avskedet. Det är komplicerade processer eftersom det är både positiva och negativa konsekvenser av en mycket smärtsam händelse, säger Maya.

Men det finns ett gott slut i historien även om den kom drygt 30 år senare. Maya letade efter Peter i alla år och en dag för tre år sedan möttes de upp på en tågcentral i södra Sverige. 

– Det var en unik och vacker känsla som bidrog till att vi har regelbunden kontakt med träffar flera gånger per år. Trots åren som gått så finns bandet mellan oss kvar och det är inget konstigt med det då Peter var min första och enda riktiga anknytningsperson, säger hon. 

För bara några veckor sedan skickade Peter ett brev till Maya, samma brev hon själv skrev till honom tre månader efter deras avsked. Han hade sparat brevet från 17-åriga Maya tills idag då hon är 49 år.

– I brevet står om min längtan efter att få återse honom, men att jag vet att vi troligen aldrig kommer att träffas igen. Det står också att jag kommer ge ut en bok om min inläggning och vårt arbete med att öppna upp hemligheter i samtalen, säger Maya.

Hon har nu börjat samla idéer till en uppföljare av Violhjärtat och den kommer att inrymma samma intensitet i känslor. 

– Jag dras till att beskriva det kaotiska även om jag är ordningsam och har en mer tvångsmässig läggning. Samtidigt ser jag ofta det humoristiska i kaoset och jag vill utmana hela känsloregistret från sorg och bedrövelse, till ilska och frustration men även till skratt och vissa fall med en sarkastisk ton.

Om författaren

Maya Rondahl är stockholmaren och tidigare modellen som flyttade till Skåne. Vid Lunds universitet studerade hon till socionom och arbetade sedan som familjebehandlare under många år. Skrivandet har alltid varit en läkande hobby och Violhjärtat som är en självbiografisk roman tog många år att färdigställa.

Violhjärtat

Violhjärtat
Författare
Förlag Vulkan
GenreSvenska berättare
FormatStorpocket
SpråkSvenska
Antal sidor258
Vikt320 gr
Utgiven2020-08-17
SABHc
ISBN 9789189219427
Maya som är 17 år tvingas in i den tuffa vuxenvärlden inom psykiatrisk tvångsvård efter en drastisk händelse på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i Stockholm. Överläkaren feldiagnostiserar Maya och är på väg att fatta ett ödesdigert beslut kring hennes fortsatta vård med planer om en längre tids behandling inom den vuxna slutenvården. Maya träffar Peter som är psykologpraktikant på sjukhuset och det är genom samtalen med honom som hennes bakgrund nystas upp. Relationen mellan dem växer och genom den blir Maya trygg i en mycket skrämmande miljö med smärtsamma upplevelser. Violhjärtat är en självbiografisk roman som handlar om längtan efter kärleken, uppgivenheten inför det smärtsamma, men också om ljusglimtarna i det svåra. Det är min berättelse om hur jag som tonåring på gränsen till vuxenlivet höll på att spricka av hemligheterna jag burit på under alla år. Parallellt med samtalen skildrar jag komplexa processer inom den psykiatriska vården. I mig väckte det alla känslor i världen med en sådan intensitet att det kunde rymma en livstid. Och det känns än idag. Att skriva Violhjärtat har inneburit en lång och mödosam process. Jag har funnit stöd och styrka dels genom min egen yrkesroll som socionom och familjebehandlare, men också genom min pågående psykoanalys.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
Sponsrat innehåll

Sponsrat innehåll

Sponsrat innehåll är artiklar som skrivs av journalister, men som finansieras av förlag eller författare som vill förmedla information om sina böcker. Det kan även vara andra företag med tjänster eller produkter för bokbranschen. Är du intresserad av att köpa sponsrade artiklar så kontakta en av våra säljare på sales@boktugg.se. Läs mer om våra Marknadspaket

tips@boktugg.se