Egenutgivning. Självpublicering. Eget förlag. Olika ord, samma sak. Men det är samtidigt en skala. Boktugg har definierat fyra olika nivåer för att visa vilka enorma skillnader som återfinns inom gruppen egenutgivare och författare som ger ut sina böcker själva.
Egenutgivning är inget nytt fenomen. Det har funnits länge i Sverige och det finns kända författare som Vilhelm Moberg med flera som själva låtit trycka upp sina böcker och sälja dem på eget förlag.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Men samtidigt som self publishing lyfte till en ny nivå i USA blev fenomenet också vanligare och mer omtalat här hemma i Sverige för drygt tio år sedan. Det finns flera förklaringar till detta, men en sak är givetvis nätbokhandlarnas framväxt som gjorde att den fysiska bokhandelns monopol krossades i början av 2000-talet.
Det i kombination med att print on demand blev mer tillgängligt via olika tjänster som Publit, Vulkan och Recito innebar att tröskeln för egenutgivning sjönk rejält. Vem som helst kan idag ge ut en bok.
Redan från början fanns det förstås de som förfasades över att ingen granskade alla dessa böcker. En del menade att alla egenutgivna böcker var undermåliga och att ingen köpte dessa böcker. Men efter tio år så har åtminstone de flesta insett att lika lite som det kan sägas att alla böcker utgivna på Bonnierförlagen eller i Norstedtshuset är värdiga Augustpriset kan det sägas att alla egenutgivna böcker är skräp.
Däremot har många svårt att se den här skalan inom egenutgivningen. Från glada amatörer till slipade proffs. Så vi på Boktugg bestämde oss för att definiera en skala. Vi fastnade för att göra fyra nivåer.
Att prata om kvalitet på böcker är svårt, det är krasst sett rent subjektivt. Vad en person tycker är bra litteratur tycker någon annan är oläsligt. Vad en person tycker är ett fint omslag tycker någon annan är vidrigt. Det faktum att böcker som refuseras av ett förlag blir storsäljare på ett annat visar att inte ens de bästa lektörer och förläggare alltid lyckas göra rätt bedömningar.
Men om man nu ska prata om kvalitet så är det i vår skala så att denna upplevda kvalitet och ambitionsnivå fördubblas för varje nivå. Sedan kan förstås ambitionsnivån handla om litterär kvalitet eller kommersiell kvalitet. Okej, nu är det dags att kasta sig över listan med de fyra nivåerna inom egenutgivning.
Först ska sägas att många egenutgivare själva har svårt att avgöra vilken nivå de faktiskt befinner sig på. Det handlar om självinsikt. Dessutom ska betonas att det inte nödvändigtvis är så att alla måste sträva efter att nå nivå fyra. Tvärtom, en väldigt stor del av alla böcker som skrivs hör hemma på nivå ett. Att skriva och ge ut en bok är en fantastisk bedrift som man ska vara stolt över. Låt aldrig någon negativ, avundsjuk eller bitter person få sänka dig genom att spy galla över din bok. Däremot är det förstås en fördel att man själv inser att man ger ut på nivå ett och inte nivå fyra.
Och att inse att fysiska bokhandlare är intresserade av nivå tre och framför allt fyra.
Nivå 1 – egen bok
Författarens mål är att få hålla sin alldeles egna bok i handen. Att vara en av de utvalda som faktiskt slutför projektet att skriva en hel bok, ofta om sitt eget liv. Det spelar egentligen ingen roll hur många utomstående som faktiskt läser den. Men man vill ha en tryckt bok att ställa i bokhyllan och dela ut till familjen. Kanske sälja några böcker till vänner eller inom en mindre krets av bekanta som delar ens intresse. Det är själva skrivandet och trycket av boken som är det viktiga. Bearbetning av innehåll, korrekturläsning, formgivning och liknande görs oftast av författaren själv, via mallar på nätet eller med hjälp av något bokutgivningsföretag. Boken trycks i en liten upplaga. Utgivningsföretaget kan även stå för bokomslag, ISBN och registrering i Bokinfo, men det är inte alla författare som bryr sig om detta på nivå 1.
Nivå 2 – egenutgivning
Författarens mål är att skriva en bok som läses av fler än den närmsta kretsen. Därför vill hen också att manus ska vara så bra som det kan. Författaren ser därför till att inhämta feedback från testläsare som kan vara vänner eller inhyrda lektörer. Författaren vill också att manus ska vara fritt från stavfel och grammatiska fel. Antingen litar hen på sin förmåga och testläsarnas rättningar – eller så anlitas en korrekturläsare. Formgivningen av boken görs på ett sätt så att den liknar böcker i bokhandeln – författaren hoppas ju ändå på att sälja sin bok via nätbokhandlare. Sättning av boken kan ske via webbaserade plattformar eller i riktiga layoutprogram som Indesign. Boken förses med ISBN och registreras i Bokinfo, antingen under egenutgivarens eget förlagsnamn eller under en egenutgivartjänst. Boken görs eventuellt även i eboksformat.
Nivå 3 – föreläsaren
Författarens mål är att sälja många böcker och tjäna pengar på det. Antingen för att bygga en författarkarriär eller för att stödja övrig verksamhet (föreläsningar, konsultverksamhet etc) med en bok. Författaren använder sig först av testläsare eller lektör för att därefter bearbeta boken med en eller flera ordentliga redigeringsrundor tillsammans med en redaktör. Denne redaktör är oftast någon man anlitar. Sättning av boken görs i ett riktigt layoutprogram för att den ska följa alla typografiska regler. Slutresultatet på nivå 3 när det gäller omslag och inlaga gör att ingen egentligen ser det som en egenutgiven bok, utan att den är utgiven på ett mindre förlag. Boken förses med ISBN och egenutgivarens eget förlagsnamn. Ofta trycks en upplaga och distributionen sker via tredjepartslogistikföretag (Förlagssystem, Stjärndistribution eller Speed Logistics) ifall man inte väljer renodlad POD. Boken produceras även som ebok och gärna ljudbok.
Nivå 4 – bästsäljare eller prisvinnare
Författarens mål är att skapa en bok i toppklass och helst göra den till en bästsäljare eller kanske vinna kritikernas gunst. En egenutgivning på nivå 4 ska inte gå att skilja från en bok utgiven på ett stort förlag, varken visuellt eller textmässigt. Därför arbetar författaren oftast på ett sätt som liknar traditionella förlag med en professionell lektör eller manuscoach samt ett par testläsare för att bearbeta manus innan en riktigt bra redaktör går igenom manus. Det görs i flera vändor innan författare och redaktör är nöjda. Därefter korrekturläses manus av en professionell korrekturläsare, både före och efter sättning.
Författaren anlitar en mentor (exempelvis PR-person, agent eller liknande) för att nå ut i media och även kunna sälja rättigheter för översättningar, filmatiseringar eller andra licenser samt hitta samarbeten för att nå ut bredare.
En ljudboksutgåva, producerad i en professionell studio med en rutinerad inläsare, är idag självklar på nivå 4 (med undantag för böcker som är mer av coffee table-karaktär exempelvis fotoböcker, kokböcker, illustrerad facklitteratur).
Presentation för centrala inköpare på kedjorna kan göras via säljbolag eller egna insatser, men man kan även välja att enbart bearbeta nätbokhandlare och prenumerationstjänster. Författaren vet hur utgivning på traditionella förlag går till och kan åstadkomma samma resultat via egenutgivning – men kan även välja helt nyskapande vägar i ett boklandskap som nu förändras snabbt genom digitalisering, och kanalförskjutning av bokförsäljning.
Summering
Nästa gång du hör att en författare är egenutgivare eller en bok egenutgiven. Tänk då på att det finns nivåer och fundera över vilka ambitioner just den här egenutgivaren har eller hade med sin bok. Egenutgivare är hjältar, det är de som vågar.
Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!