ANNONS

Författarförbundet: ”En skam för Sverige”

"Det viktigaste för oss är yttrandefriheten. Ordet är grunden till att vi ska förstå varandra, det är så vi människor kan behålla vår demokrati", säger Grethe Rottböll, ordförande i Författarförbundet. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Sedan 1995 har mer än en fjärdedel av landets folkbibliotek och filialer försvunnit. ”En skam för Sverige”, tycker Författarförbundet, som nu startar en nationell kampanj för biblioteken.

”Det är som om proppen har gått ur botten på alla bibliotekstyper” sade Kungliga bibliotekets statistikansvariga till Biblioteksbladet, efter att den senaste årsstatistiken för biblioteken offentliggjorts i maj förra året. Antal e-lån hade visserligen ökat under 2018, det hade också aktiviteter som sagostunder, läxhjälp och författarbesök. Men den nedåtgående trenden för de fysiska utlånen fortsätter. Under 2018 minskade de med två miljoner på folkbiblioteken.

– Jag tror att vi lägger ner för lite energi på att hitta lösningar för att vända detta. Man brukar säga att hela livet är ett livslångt lärande, säger man det fortfarande? Det är som att vi inte är intresserade av våra liv längre, det finns något djupt existentiellt sorgligt i hela den här frågan, säger Grethe Rottböll, Författarförbundets ordförande.

Politiska samtal

”Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget” kallar Författarförbundet sin kampanj som ska pågå till och med höstens Bokmässa i Göteborg. Enligt Rottböll vill förbundet ”samla alla organisationer och ta ledning i frågan”, bland annat genom att föra politiska samtal på olika nivåer men också genom praktiskt arbete direkt på biblioteken.

– Den 23 april är det Världsbokdagen och då uppmanar vi våra medlemmar i hela landet att ha möten och författarsamtal på biblioteken.

ANNONS

Från 2018 till och med 2020 har regeringen avsatt 250 miljoner kronor extra per år till utveckling av just folkbiblioteken men Grethe Rottböll menar att det inte räcker. Bland annat hänvisar hon till Biblioteksbladets enkätundersökning som visar att tre av tio folkbibliotek måste klara sig på mindre pengar i år jämfört med i fjol.

– Jag är övertygad om att regeringen inte är glad över Stockholmsbibliotekens nedskärningar till exempel, men hur ska vi kunna påverka kommunerna? Det är det vi försöker göra nu.

– Det viktiga är ju att ALLA skolor får ett skolbibliotek och att kommunerna inser att biblioteken är så viktiga att det första man gör inte är att spara på dem. Om man verkligen delar den uppfattningen att biblioteken är demokratins grundpelare kanske man tänker sig för innan man skär i just dem, säger hon.

Nya bibliotek

Karin Linder, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening välkomnar kampanjen men vill inte vara alarmistisk. Hon framhåller att det görs satsningar som inte syns i de nedåtgående kurvorna i biblioteksstatistiken: i en femtedel av landets kommuner öppnar ett nytt bibliotek de kommande fem åren.

– I statistiken syns om man lägger ner en filial men samtidigt kanske man öppnar eller utökar någon annanstans, det är svårt att se sammanhangen. Bokbussarna, till exempel har ökat ganska mycket, säger hon men tillägger:

– Jag tycker det är bra att Författarförbundet gör den här kampanjen, ju fler som förstår bibliotekens roll desto bättre är det.

ANNONS

Biblioteksutlåningen är en inkomstkälla både för författarna själva och för Författarfonden som delar ut stipendier men enligt Grethe Rottböll är inte därför som Författarförbundet startar sin kampanj.

– Det viktigaste för oss är yttrandefriheten. Ordet är grunden till att vi ska förstå varandra, det är så vi människor kan behålla vår demokrati, hur ska vi förstå vad som händer i vårt samhälle om vi inte har tillgång till den litteratur och de tidskrifter som finns?

Text: Erika Josefsson/TT

Fakta: Biblioteksstatistik

Under 2018 minskade den fysiska utlåningen med fyra procent, vilket motsvarar tre miljoner fysiska utlån. Av dessa försvann nästan två miljoner från folkbiblioteken. Där har den fysiska utlåningen minskat med tolv miljoner lån sedan 2010. Samtidigt har beståndet av fysiska böcker minskat med 20 procent.

Under 2018 ökade dock utlåningen av e-böcker på folkbiblioteken med 28 procent, till sammanlagt 2,3 miljoner utlån, jämfört med mätningen innan. Denna ökning kompenserar dock inte för nedgången av antalet fysiska lån.

Antalet offentligt finansierade bibliotek med minst halvtidsbemanning som är öppna för allmänhet eller skolelever minskade med 45 stycken jämfört med året före.

Endast 37 procent av alla skolelever i grundskola och gymnasium har tillgång till bemannade skolbibliotek.

Aktiviteter som sagostunder, läxhjälp och författarbesök har ökat under de senaste åren. Sammanlagt ägde 145 000 aktiviteter rum på biblioteken under 2018.

I snitt besöker Sveriges invånare ett bibliotek åtta gånger om året. Men endast en fjärdedel lånar aktivt.

Källor: Biblioteksbladet/Kungliga biblioteket

Lär dig mer om bokbranschen!


Över 6600 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. Två gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

SPONSRAT INNEHÅLL