fbpx

David Lindén ger historiska kvinnor upprättelse i sin bokserie

David Lindén, historiker och författare. Foto: Pressbild

Historikern David Lindén har påbörjat en bokserie om betydelsefulla och ofta förminskade kvinnor i Sveriges historia. Karin Månsdotter är först ut.

– It’s a mans world, eller har i varje fall varit en sådan, säger historikern David Lindén till Boktugg.

Kvinnor har ofta försvunnit ur historieskrivningen. Av de personer som är nämnda vid namn i sex böcker i historia och litteraturhistoria är 85 procent män och 15 procent kvinnor, konstaterade SVT i en undersökning 2016. Även Dagens Nyheters granskning från 2015 visade att historieböckerna i svenska skolan har glömt kvinnorna, i de vanligaste läroböckerna utgör kvinnor i snitt bara 13 procent av alla personer.

ANNONS

– Jag hade länge gått och funderat på varför det var så få manliga historiker som skildrade kvinnor på deras egna villkor, säger David Lindén. Antingen blev det glorifierande som exempelvis David Starkey i Storbritannien när det gäller drottning Elisabet eller nästan fantiserande som otaliga biografier över drottning Kristina där det diskuteras om hon ville vara man eller inte. Så när jag funderat tillräckligt länge insåg jag att det inte gick att fortsätta vara ”läktarexpert” för att använda en term från fotbollsvärlden. Eftersom ingen annan gjorde det var det dags för mig att försöka. 

Hans bok Karin Månsdotter: drottningens revansch släpptes våren 2019 på Bokförlaget Langenskiöld. Boken är den första i en serie som ska uppmärksamma kvinnor i historien som vi inte vet särskilt mycket om, eller som har framställts på ett icke sanningsenligt sätt.

Knektdottern Karin Månsdotter (1550–1612) var drottning av Sverige i knappt tre månader, 4 juli–29 september 1568. Hon var först kung Erik XIV:s älskarinna och de fick två oäkta barn tillsammans innan de gifte sig. Deras äktenskap och relation var en av 1500-talets riktigt saftiga skandaler, menar David. Hans bok är den första biografin om Karin Månsdotter sedan 1870-talet.

ANNONS

– På ett personligt plan har jag varit fascinerad av Karin Månsdotter alltsedan jag som sjuåring såg tv-serien Hermans historia. När jag blev äldre insåg jag att hon i mångt och mycket har blivit bimbofierad eller vad jag kallar ”förflickad”. Hon är betydligt mer än den ”liten Karin” vilken lugnade den ”galne kung Erik” för att referera till skalden Carl Snoilskys dikt Kung Erik som har färgat många skolelevers bild av Karin Månsdotter. Mot alla odds fick hon en chans, tog den och överlevde alla som ville henne illa. Trots sina unga år var hon en synnerligen intelligent maktspelare.  

Vad är din bild av Karin Månsdotter nu, efter att du har skrivit boken? 
En oerhört intelligent, taktisk och stundom hänsynslös politisk spelare. Men också trofast som stred för sina barn och slutligen fick respekt från många av sina motståndare, säger David.  

Han berättar att det har varit en utmaning att hitta material till biografin, men också att läsa det material som finns på rätt sätt. För att kompensera där källmaterialet brister har han valt att delvis använda skönlitterära inslag i boken, som ändå kategoriseras som en biografi.

ANNONS

– Mycket är skrivet av hennes motståndare, tolkningar av gamla rykten och romantiserande, säger David. Det har varit något av ett detektivarbete när det gäller att avslöja myter. Som den om att hon skulle ha sålt nötter på Stortorget i Stockholm och där upptäckts av Erik XIV. Myten om den fattiga och enkla flickan av folket som upptäcks av en prins fanns redan i det gamla Egypten och inte minst i våra tv-apparater på julafton i form av Askungen. På Karin Månsdotters tid fanns förvisso möss men de sydde inte hennes balklänningar.

Historien är full av kvinnor vars berättelser är relativt okända, och David har en rad bokidéer på lager. Heliga Birgitta står näst på tur.

– När jag nu har skildrat tonåringen som nådde makten är det dags för att berätta om flerbarnsmamman som mitt i livet hittade en synnerligen framgångsrik karriär. Det är dags att skildra Birgitta Birgersdotter (1303–1373) på hennes egna villkor. En stark kvinna allmänt känd som Heliga Birgitta och en av de första i Sverige som använde homofobi i politisk propaganda. Hon var både helig och hänsynslös. Birgitta kunde ha slutat sitt liv som rik änka eller omgift adelsfru. Men hon valde religionen och blev en av medeltidens mest inflytelserika svenskar. Detta i en tid då kvinnan inte hade någon formell politisk makt. Det är i sig en spännande historia, säger David Lindén.



❤ Tack för att du kom hit och läste …
… det gör oss stolta och glada. Som du märkte slapp du betalvägg. Ett val vi gjort, eftersom vi genuint älskar litteraturen och vill sprida våra artiklar till alla bokälskare. Är du trogen boktuggare och gillar det vi gör – stötta gärna den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet. Varje bidrag vi får från läsare som dig, litet eller stort, gör att vi kan fortsätta ta med er bakom kulisserna i bokbranschen. Stöd Boktugg från 35 kr/mån eller 250 kr/år. Det tar bara en minut. Tack.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
Anna von Friesen

Anna von Friesen

Anna von Friesen frilansar som journalist, redaktör, korrekturläsare och med andra redaktionella tjänster.

anna.von.friesen@boktugg.se

Stäng meny