Författaren Cecilia Davidsson: Tove Janssons berättelser kommer att leva i all evighet

Cecilia Davidsson är en av skaparna bakom de nya Muminböckerna som släpps under hösten 2018. Hon berättar om projektet och om sin kärlek till Tove Janssons författarskap.

I september 2017 gick Bonnier Carlsen ut med nyheten att de i samarbete med Moomin Characters ska ta fram nya berättelser baserade på Tove Janssons klassiska böcker om Mumintrollen. De första böckerna kommer 2018 och kommer att vara adaptioner av Tove Janssons berättelser, tänkta för en yngre målgrupp med syftet att ”öppna upp denna värld för de yngre läsarna på nytt”.

För att möjliggöra detta projekt har en hel stab av kreatörer anlitats. En av dem är Cecilia Davidsson, som har fått uppdraget att stå för författandet av de nya berättelserna. Hon är till yrket författare och lektor i kreativt skrivande. Hennes tidigare böcker har varit både skönlitteratur och barnböcker, men hon har även en bakgrund i att skriva lättläst och göra lättlästa bearbetningar (bland annat har hon återberättat Röda rummet och Utvandrarna åt LL-förlaget).

Berätta om din egen relation till Tove Jansson.
– Den började när jag som barn satt klistrad vid tv:n och såg Lasse Pöysti som Mumintrollet i tv-serien från 1969. Sedan kom SVT:s julkalender några år senare, och sedan dess har hennes berättelser funnits med mig hela tiden. Personligen är jag väldigt förtjust i vuxenböckerna, framför allt novellerna. De är outstanding!

Hon berättar hur hon fick frågan av Bonnier Carlsen om hon ville vara med i Mumin-projektet som författare. Att de valde just henne tror hon själv har att göra med dels att hon skriver barnböcker, men också att hon har arbetat med lättläst och har erfarenhet av att bearbeta befintliga verk.

– Jag är van vid att kliva in i andra författares språk och skriva om till en ny form. Jag tycker otroligt mycket om det hantverksmässiga med lättläst, att jobba med orden och fila och fundera. Och det måste man verkligen gilla när man ska göra något sådant här, det innebär att gå i närkamp med allt ifrån språk till stil och struktur.

Cecilias roll i projektet med de nya Muminböckerna är att skriva själva texterna. Det gör hon i samarbete med författaren Alex Haridi, som först har gått igenom berättelserna och tittat på vad som skulle kunna fungera att göra om till berättelser för mindre barn.

– Det är ett ganska speciellt samarbete, säger Cecilia. När det blir min ”tur” så kliver jag in i originalet för att sedan skriva om det för en annan målgrupp. Kanske förändras vissa saker som till exempel någon figur som inte är med, men grundberättelsen är densamma, man ska känna igen texten.

Efter Cecilia har gjort sitt jobb tar illustratörerna (Cecilia Heikkilä och Filippa Widlund) vid, och då kan det bli nya förändringar för att anpassa texten till bilderna. Hela skapandeprocessen genomförs med stor respekt för originalberättelserna, och Moomin Characters godkänner allt material.

Än så länge är det bestämt att de nya Muminböckerna blir en sagosamling med tre bilderboksberättelser samt en separat bilderbok.

Hur är det att jobba med Muminberättelserna?
– Det är det absolut mest utmanande och roliga jag har gjort! Dels att få jobba med dessa fantastiska berättelser som jag själv älskar, och få en anledning att gå in i den världen och vara med de figurerna. Samtidigt måste jag vara mig själv, och vara professionell. Det krävs en väldig respekt för originalet samtidigt som man själv måste våga göra nya grejer.

Hon poängterar igen att läsarna ska känna igen Tove Jansson i berättelserna, hennes språk och ton.

– Många har starka känslor kring just Tove Janssons böcker, men jag tänker att det här är ett sätt för berättelserna att nå nya barn, som inte kanske skulle ha läst dem annars. På det viset är det kul att vara med och föra Tove Jansson vidare till en ny generation, säger Cecilia.

Fungerar Tove Jansson än idag?
– Det finns inget i hennes språk eller ton som egentligen känns passé, det är det som är så speciellt. Ofta kan man se att böcker dateras, att språket känns ålderdomligt och inte passar dagens barn. Men så är det inte alls i det här fallet, Tove Janssons berättelser lever och kommer leva i all evighet, tror jag!