Från refusering till succé – Susan Casserfelts ljudboksframgång är en unik historia

Susan Caserfelt / Fotograf Helena Berzelius

Det gäller att inte ge upp bara för att man inte blir antagen direkt. Fråga bara Susan Casserfelt, som gick från nej hos förlagen till tiotusentals lyssningar med sina ljudböcker.

Många människor säger att de alltid vetat att de skulle bli författare. Men Susan Casserfelt har en helt annan historia. Hon säger själv att hon inte hade många drömmar som ung och att hon var en typisk arbetarunge. Ändå berättar hon om sin barndom som en skapande och kreativ tid.

Hon föddes 1966 i Solna, norr om Stockholm, och bor idag i Bagarmossen. Där samsas hon med en man, en sibirisk katt och två barn. Och det där med att hon nu är en succéförfattare tar hon med ro, och lite förvåning.

– Svenska var mitt sämsta ämne i skolan, så några tankar på en karriär som den här hade jag inte, säger hon betänksamt. Och det är svårt det där med att kalla sig författare. Jag har skrivit tre böcker, men vet inte riktigt om det är rätt ord ändå. Jag är en kreativ person med stort behov av att skapa.

När hon påbörjar en ny bok ser hon handlingen som små filmer i huvudet och försöker sedan tolka dem. Översätta dem till ord. Just den delen tycker hon är fantastisk. Att få fantisera och umgås med karaktärerna är ett privilegium. Och visst kan de tillföra verkligheten något också, de där romankaraktärerna.

– Det jobbigaste i karriären så här långt var att få ihop den andra boken, säger hon till Boktugg. Jag hade fått ett halvt löfte om ett treboksavtal, som innebar att de även skulle plocka upp min första bok. Jag hade alltså ett krav på mig att bli klar under en viss tid, men det tog längre tid än väntat, dels för att historien blev över 500 sidor lång men också för att en tidigare utbrändhet blossade upp. Till slut blev jag räddad av karaktären Zeta ur boken, kan man säga. När det var som värst var det hennes tokigheter, kreativitet och galenskaper som höll mig sällskap.

Och boken blev klar, om än ett år för sent. Då var tyvärr också löftet om det där treboksavtalet borta. Hon tyckte själv också att boken blivit lite för tjock med sina 500 sidor, och från och till kände hon åter den där tröstlösheten komma över sig. Men hon såg också att refuseringarna hon fick fortfarande var positiva, flera förlag har jämfört henne med Åsa Larsson och en debuterande Liza Marklund.

Återigen valde hon att gå sin egen väg.

– Jag gav ut boken själv, säger hon. Den var inbunden, sålde inte riktigt lika bra och det gjorde mig lite deppig. Jag funderade på hur jag skulle gå vidare och om jag borde ge upp egenutgivningen.

Den tatuerade cirkeln

Den tatuerade cirkeln

Som i så många andra succéhistorier var det förstås precis då det stora genombrottet kom. Hon fick ett erbjudande från WAPI, som ville göra en ljudbok. Och därefter dök förlaget Mima upp och ville ge ut de första två böckerna som pocket.

En av böckerna, Prästens lilla flicka, har över 40 000 lyssningar och Den tatuerade cirkeln ligger inte långt efter.

– Ja, så nu var jag ju tvungen att skriva vidare, skrattar Susan. Därav den tredje boken i trilogin i Höga kusten-serien.

När man ber henne berätta om serien säger hon att man ska tänka sig Bruce Willis i Die hard, fast som kvinna. Det är psykologiska spänningsromaner med mycket action.

Prästens lilla flicka

Prästens lilla flicka

Särskilt spännande med den tredje delen är att Zetas konstnärsvärld spelar en stor roll och mycket av boken utspelar sig på Ö-viks konsthall. Som läsare dras man in i det raka språket och det starka drivet framåt, och just de sakerna gör också att berättelserna lämpar sig så bra som ljudböcker.

Stark spänning från början till slut och utan onödiga partier som tynger böckerna – det är raka rör, mycket action och trovärdiga porträtt av karaktärerna.

Hon säger själv att hon sneglar på de litterära förebilderna Åsa Larsson och Peter Høeg. Båda två har på olika sätt bidragit till hennes sätt att skriva.

Framöver hoppas hon på nya succéer, särskilt med den nya polisserie hon precis har påbörjat. Det är ett samarbete med journalisten Lisa Bjerre och böckerna skrivs audio first, vilket betyder att de i första hand är till för den ständigt växande ljudboksmarknaden. Det är också där hon har sina fans och lyssnare.

– Det är inspirerande och roligt att jobba med nya format, säger Susan. Sedan blir det helt annorlunda när man har ett samarbete också. Jag känner mig oerhört inspirerad och på gång. Sedan arbetar jag även på en bok om mig och min autistiske son, som har arbetsnamnet Dit orden inte når. Det är en bok som jag tror kan bli ett stort stöd för andra i min situation.

Helt säkert är att vi lär se mer av Susan framöver.

I betraktarens öga

En död kvinna hittas vid Örnsköldsvik konsthall och den pensionerade kriminalinspektören Christian Modig rings in mitt under surströmmingspremiären.

Märkliga sammanträffanden tyder på att den döda kvinnan har kopplingar till den världskända konstnären Zeta, mystiskt försvunnen sedan två år. Samtidigt förbereds en stor retrospektiv utställning av hennes verk på konsthallen, trots att den excentriska Zeta fortfarande saknas.
Istället för en snabb lösning på fallet verkar allt bara trassla till sig och Modig saknar sin forna kollega Kajsa Nordin, på solsemester i Spanien med sin flickvän Sam.
Så från ingenstans dyker Zeta upp i Florens, Italien, tillsammans med en ung älskare. Samtidigt får Modig ett samtal från en hysteriskt gråtande Sam, som berättar att Kajsa har hamnat i trubbel med den spanska ordningsmakten.

”I betraktarens öga” är en fartfylld tredje fristående del av Susan Casserfelt i Höga Kusten-serien om konstnären Zeta och poliserna Kajsa Nordin och Christian Modig.

I betraktarens öga

I betraktarens öga

Inga kommentarer än

Kommentarer är avstängda.