Jorden runt i bokbranschen: Mexikomoms, ljudboksboxar och indisk jättemarknad

Högtalarboxar ger barn ljudböcker, momsdiskussion i Mexiko och den indiska bokmarknaden är världens tredje största. Veckans Jorden runt i bokbranschen ger dig globala insikter.

Förlagsanalytikern Carlo Carrenho ger oss ännu en genomgång av rubrikerna från den internationella bokbranschen. Ursprungligen publicerad på Publishing Perspectives.

Mexiko ger bokhandlarna en skattelättnad

El Universal rapporterar att Mexikos federala regering har presenterat åtgärder för att stödja böcker, bokhandlar och läsning. Bland annat satsas 50 miljoner pesos (cirka 28,5 miljoner kronor) ur kulturdepartementets budget för 2026 för att köpa böcker och förnya folkbibliotekets samlingar, med en kommande utlysning riktad särskilt till oberoende samt små och medelstora mexikanska förlag. Kulturminister Claudia Curiel lade också fram ett förslag om nollmoms för bokhandlar, vilket skulle kunna ge sektorn en årlig skattevinst på upp till 250 miljoner pesos (cirka 142 miljoner kronor). Utbildningsdepartementet bekräftade dessutom att den statliga bokhandelskedjan Educal, med mer än 60 butiker, fortsätter sin verksamhet. Representanter för oberoende bokhandlar och förlag varnade dock för att åtgärderna ännu inte utgör en heltäckande nationell politik för böcker och läsning.

Nollmomsförslaget behöver lite bakgrund: redan idag betalar mexikanska konsumenter ingen moms på böcker, men bokhandlar och distributörer verkar i dag under momsbefrielse snarare än under ett nollmomssystem. Den skattemässiga skillnaden hindrar dem från att återfå ingående moms på egna kostnader. En övergång till nollmoms skulle tillåta dem att göra avdrag för dessa kostnader och därmed sänka kostnaderna och förbättra marginalerna. Förslaget skulle bara gälla företag där minst 90 procent av intäkterna kommer från böcker, vilket i praktiken utesluter större generella kedjor. En kritik från branschen är att åtgärderna inte adresserar fasta bokpriser, en fråga som är särskilt viktig för oberoende bokhandlare.

AI: varken djävul eller frälsare

The Bookseller rapporterar att AI dominerade diskussionerna på Independent Publishers Guild’s höstkonferens, där ny IPG-forskning visade att 76 procent av de tillfrågade oberoende förlagen använde AI 2026, upp från 42 procent 2023. Av 71 svar uppgav 53 procent att de kände sig trygga eller ganska trygga med AI-verktygen, medan omkring 39 procent inte kände sig särskilt trygga eller inte alls trygga. Miriam Johnson vid Oxford Brookes University sade att oron i allt högre grad förskjutits mot upphovsrätt, miljöpåverkan, tillförlitlighet och författarnas användning av AI, medan 72,9 procent av de svarande nu har en formell AI-policy, jämfört med 27,1 procent som saknar en.

Det var hög tid att debatten rörde sig bortom ytterligheterna. Alltför länge har AI i förlagsbranschen, i vår tids manikeiska värld, framställts som antingen djävulen eller frälsaren, när verkligheten är mycket mer nyanserad. Det förhållningssätt som lyftes fram på Independent Publishers Guilds konferens är därför välkommet: att erkänna de risker som AI medför och samtidigt erkänna det värde det kan tillföra. Det blir allt svårare att föreställa sig en redaktionell produkt inom en snar framtid som är helt opåverkad av AI, men det behöver inte innebära att dess kreativitet, idéer och design inte i grunden kan förbli mänskliga.

När robotarna vill ha böcker på japanska

Nikkei Business rapporterar med hänvisning till amerikanska rättsdokument att den stora japanska bokdistributören Nippan ingått ett avtal om att sälja stora mängder böcker till Anthropic. Enligt rapporten har Anthropic och andra AI-bolag köpt fysiska böcker, tagit bort pärmbanden, skurit och skannat sidorna och omvandlat dem till digital data för AI-träning. Dokumenten tyder på att Nippan kan ha levererat böcker för detta ändamål, till skillnad från amerikanska distributörer som uppges ha avböjt liknande förfrågningar. Uppgifterna framkom i en rättsprocess om Anthropics användning av böcker vid utvecklingen av sina AI-system.

Den egentliga betydelsen av Nippan-fallet är att AI-bolagen inte bara söker engelskspåkiga böcker för att träna sina modeller. Sökandet efter bokkatalogerna håller på att bli globalt, och det japanska exemplet visar hur långt ansträngningen nått. Fallet har väckt debatt i Japan, men förlagsexperten Ryou Takano, som skriver på Hon.jp News Blog lyfter en viktig distinktion: om en grossist juridiskt sett har rätt att sälja böcker till en företagskund är det kanske inte i sig själv det centrala om de säljs till ett AI-bolag, även om vissa invänder på etiska grunder. Viktigare är att Takano skiljer mellan engångsanvändning av böcker för modellträning och upprepad ”referens”användning. Enligt honom innebär träning inte att hela verk lagras inuti modellen eller reproduceras ordagrant, medan referensanvändning kan innefatta att upphovsrättsligt skyddat innehåll nås upprepade gånger – vilket gör det till det område där rättighetshavare bör särskilt fokusera på ersättning.

Inget AI-intrång? Kina vill se träningsdata

Kinas Folkdomstol har utfärdat nya riktlinjer för AI-relaterade tvister, inklusive upphovsrätt och andra frågor om immateriell äganderätt. I det 24 artiklar långa yttrandet anges att domstolar som bedömer upphovsrättsintrång från AI-genererat innehåll ska beakta faktorer som typ av AI-tjänst, källorna för träningsdata, parternas inblandning, förebyggande åtgärder och vinster när ansvar fastställs. Utvecklare som hävdar att inget intrång skett bör lämna information om träningsdata, träningsjournaler och modellens funktion. Riktlinjerna säger också att användare som medvetet genererar väsentligt likartat innehåll baserat på ett befintligt verk kan hållas ansvariga, och de behandlar även öppen programvara, patent, teknikavtal och dataanvändning.

Kärnan är att AI-reglering inte bara är en västlig debatt. Regeringar och domstolar runt om i världen brottas med samma frågor, och Kina är inget undantag. Särskilt slående är att utvecklare som hävdar att inget intrång skett förväntas lägga fram bevis som kan innefatta strategiskt känslig och skyddsvärd information, vilket i praktiken lägger en avsevärd bevisbörda på dem. Det är precis den typ av krav som stora AI-bolag i Väst troligtvis skulle göra stora ansträngningar för att undvika.

Frankfurt kan bli högljutt

Frankfurtbokmässan har presenterat sitt Frankfurt Audio-program för 2026 och lyfter fram ett nytt Audio Business Centre i Hall 4.1, medan programmet för ljudböcker och poddar äger rum i Hall 4.0. Nio utställare gör debut i Frankfurt, bland dem ElevenLabs, INaudio och ElredoVoice. Det professionella programmet inkluderar Spotify, tonies, Audible, BookBeat, Pozotron, Pocket FM och Arabookverse, med sessioner om globala ljudtrender, tillväxtmarknader, teknik och ljudbokstillväxt i Europa.

Det bör vara en lättnad för ljudboksbranschen att det nya Audio Business Centre flyttar till Hall 4.1, en av mässans mest centrala platser, istället för att förbli i periferin. Ankomsten av fler förstautsällare speglar också ljudets växande roll i förlagsbranschen. Tre andra noteringar förtjänar att lyftas fram: ett nytt white paper om AI i ljudboksproduktion, baserat på intervjuer med mer än 85 branschproffs; Audio Publishers Associations nätverksmingel, som i år äger rum inne på mässan (torsdag kl 17) och The Global 50 CEO Talk, som traditionellt lockar en publik av personer på ledningsnivå och som i år presenterar vd:n för tonies på onsdagen vid middagstid.

Skriker barnen? Yoto lägger till en räddningsknapp

Yoto presenterar fjärde generationens versioner av Yoto Player och Yoto Mini och uppdaterar sina skärmfria ljudenheter med snabbare processorer, 64 GB lagring och en programmerbar knapp som ger barn kortfri tillgång till utvalt ljud. ”Det här är inte bara en ny produkt, det är en ny plattform – vi har uppgraderat allt under huven”, säger Ben Drury, vd och medgrundare av Yoto. I USA kostar Yoto Player 4th Gen 149,99 dollar (cirka 1 450 kronor) och Yoto Mini 4th Gen 109,99 dollar (cirka 1 060 kronor). Yoto uppger att katalogen nu inkluderar mer än 1 000 titlar från samarbetspartners som Penguin Random House, Universal Music Group, BBC, Mattel och Roald Dahl Story Company.

I högtalarbox-marknaden kommer inte allt från Tyskland. Det brittiska Yoto har växt fram som en stark konkurrent till Tonies, och den här lanseringen understryker den positionen. Särskilt noterbart är betoningen på den programmerbara knappen, som låter föräldrar sätta upp en lista över innehåll som barn kan nå direkt utan att leta efter kort. Med tanke på hur ofta små barn vill höra samma berättelser eller sånger om och om igen – och hur lätt fysiska kort försvinner – kan funktionen visa sig vara särskilt praktisk för familjer. Nästa intressanta steg vore att se Yoto och andra högtalarboxbolag expandera mer på allvar bortom Europa och engelskspåkiga marknader. Kanske även på mindre språkmarknader i Europa – som de nordiska?

Indien befäster sin plats bland förlagsvärldens tre största

Publishing Perspectives rapporterar att Indiens bokmarknad beräknas nå 202 miljarder kronor (21 miljarder dollar) till 2030–31, enligt India Book Market Report 2026–30 från NielsenIQ BookData och Federation of Indian Publishers. Rapporten placerar Indien som världens tredje största bokmarknad, efter USA och Kina, med tryckta böcker uppskattade till 97 miljarder kronor (10,1 miljarder dollar), digital utgivning till 6,7 miljarder kronor (700 miljoner dollar) och vetenskapliga tidskrifter till 4,8 miljarder kronor (500 miljoner dollar). Sysselsättningen inom tryckeribranschen och bokförlag uppskattades till omkring 375 500 personer 2025. Utbildning är marknadens bas, men tillväxt kommer också från allmänutgivning, barnböcker, professionell utbildning, indiskspåkig utgivning, forskning och livslångt lärande.

Som ett av världens största engelskspåkiga länder är Indien alltid en viktig marknad att mäta och studera ordentligt. Det är särskilt slående att rapporten placerar Indien på prispallen bland världens största förlagskoncerner, efter USA och Kina, vilket understryker Asiens tyngd i förlagsbranschen. Digitalsiffran är också värd att notera: med ungefär 6,7 miljarder kronor mot en tryckt marknad på 97 miljarder kronor står digital utgivning för ungefär 6,5 procent av den samlade tryckt-och-digitala bokmarknaden.

Förlagsbranschen har mer än fyra adresser

BusinessMirror rapporterar att Manilas internationella bokmässa (MIBF), som löper 9–13 september, utökar sin internationella närvaro med ett flertal nya och återvändande deltagare. Förlaggare- och bokhandlarnas förbund i Thailand presenterar en Thailand Book Pavilion med titlar från 10 av förbundets drygt 450 medlemsförlag, medan Sveriges ambassad i Manila tillsammans med Fully Booked Philippines gör debut med en ”Read Sweden”-monter. Också Tyskland deltar för första gången med en paviljong med Frankfurtbokmässan, medan Norge återkommer för fjärde året. Spaniens Cervantes-institut deltar, och även Indien finns representerat.

När så mycket uppmärksamhet riktas mot världens största bokmässor är det lätt att förbise evenemang på tillväxtmarknader som Filippinerna. Men den växande internationella närvaron i Manila – från både europeiska och asiatiska förlagsorganisationer – visar att den globala bokbranschen inte lever på Frankfurt, London, Bologna och Guadalajara allena. Den ökade synligheten för mässor som MIBF är en nyttig påminnelse om hur mycket förlagsverksamhet som pågår bortom branschens traditionella stora samlingspunkter.

Vad mer som fångat min blick

Ett hippt bibliotek. Penguin Random House tar med böcker till Shakiras 12-konserters Madrid-residens med ett litterärt rum med författarsamtal, ljudböcker, en bokhandel och titlar utvalda av den colombianska sångerskan. I PublishNews Spain.

En lyssnarmuskel. Ett amerikanskt experiment visade att gym-exklusiv tillgång till ljudböcker inledningsvis ökade besöken med 51 procent, vilket visar styrkan i paketering. I Silicon Canals.

En litterär rubin. Det brasilianska förlaget Companhia das Letras, numera en del av Penguin Random House, firar 40 år med 21 imprint, över 9 000 titlar och omkring 400 nya böcker om året. I Publishing Perspectives.

En läroboksaxel. Kinesiska och ryska förlag fördjupar samarbetet inom läromedelsutgivning, inklusive utveckling av läroböcker, översättning, distribution och digitala tjänster. I China Publishing & Media Journal.

En misstänkt katalog. Lettlands säkerhetstjänst genomsökte fyra Mnogoknig-butiker, som säljer ryskspåkiga böcker, efter misstanke om brott mot EU:s sanktioner. I Meduza.

En mångspråkig berättare. GoRead, lanserat av Storytel-grundaren Jonas Tellander och partners, stöder nu nio språk, AI-översättning och AI-berättade ljudböcker. I Boktugg.

Den här krönikans skribent minns fortfarande ett slumpartat möte som förlagsbranschen förde med sig. För många år sedan, när han arbetade som redaktör, behövde han ett plastat omslag till en bok och hittade bara ett tryckeri i São Paulo som kunde tillverka den: Cromocart, familjebolaget tillhörande Luiz Schwarcz, grundare av Companhia das Letras. Under ett besök nämnde Luiz mamma stolt att hennes son också startat ett litet förlag och berättade om dess begynnelse. Då var Companhia das Letras redan en jätte i brasiliansk förlagsvärld.

Den här krönikans skribent har aldrig satt sin fot i ett gym, och ingen mängd ljudbokspaketering är förmodligen tillräcklig för att ändra på det. Frankfurtbokmässan brukar dock ge honom hyfsade träningspass, särskilt de senaste åren när ljudboksområdet och den brasilianska gemensamma montern tycktes ligga i varsin ände av mässområdet. Med merparten av ljudboksverksamheten koncentrerad kring Hall 4 i år hoppas han på lite mindre konditionsträning.

Han kommer ändå att ha gott om saker att sysselsätta sig med i Frankfurt. I år modererar han The Global 50 CEO Talk, presenterad av Bookwire, med Tonies vd Tobias Wann som huvudgäst. Han ser särskilt fram emot att diskutera en av de mest fascinerande berättelserna inom ljud för barn, där förlagsverksamhet, teknik och fysiska produkter möts. Sessionen äger rum onsdagen den 7 oktober vid middagstid, som en del av Publishing Perspectives Forum. Trots moderatorn och hans kraftiga brasilianska brytning kan det här vara ett av mässans bästa evenemang – kanske till och med värt att senarelägga eller hoppa över lunchen.