Susan Sontag har kallat honom för “den ungerska samtidslitteraturens apokalyptiska mästare”. Sant är att Nobelpristagaren László Krasznahorkais böcker ofta landar i ett dystopiskt mörker. Ändå får han läsaren att dra på munnen.
På László Krasznahorkais engelskspråkiga Wikipedia-sida står det: “känd för svåra och krävande romaner, ofta kallade postmoderna, med dystopiska och melankoliska teman.” Det är kanske inte den mest inbjudande beskrivningen – men samtidigt relativt sanningsenligt. Lászlo Krasznahorkais författarskap är ändå tillgängligt – och roligt – invänder hans svenska översättare Daniel Gustafsson.
– Han har ett driv i sina berättelser, det är inte abstrakta historier, när man väl kommer in i de här textmassorna är det lätt att fastna, han har ett slags direktkontakt med språket, dessutom har han humor – svart humor. Men även ren situationskomik, säger Gustafsson.
I romanen “Seiobo där nere” är historierna ordnade efter matematikern Fibonaccis matematiska talserie från 1200-talet, numrerade från 1 till 2 584. “Motståndets melankoli” handlar om en mystisk cirkus som tar med sig kaos och förödelse till en ungersk småstad.
99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att prenumerera.
“Sanslöst roligt”
Men mest känd är Krasznahorkai fortfarande för sin debutroman “Satantango” genomsyrad av mottot “Djävulen har alltid roligast”. Det är en bok som utspelas under ett fåtal dagar, i ett ständigt regn. Det mesta faller samman runt den lilla grupp människor som står i berättelsens centrum, husen ruttnar och allt och alla luktar illa. Det sups och dansas – i väntan på en märklig frälsargestalt som heter Irimiás. Kanske är han Djävulen själv.
“Sanslöst roligt, mycket vackert, och av och till spännande som en deckare”, skrev Jens Christian Brandt i en entusiastisk recension i Dagens Nyheter.
Intervjuer med den ungerske författaren bekräftar också bilden av en människa med en god portion humor. I en intervju med The Economist 2015 förklarade han sin syn på människan som kluven mellan gott och ont.
– På måndagar, onsdagar och fredagar ser jag den positiva sidan och på tisdagar, torsdagar och lördagar ser jag den fruktansvärda sidan av människor. Och på söndagar vilar jag.
”Inget hopp kvar”
Den politiska ledningen i hemlandet uppfattar honom dock inte som fullt lika rolig. I en intervju i Svenska Dagbladet tidigare i år sade László Krasznahorkai att det inte finns något hopp kvar i Ungern och fick snart svar på tal. Zsolt Bayer, en av regeringspartiets Fidesz grundare, tyckte att Krasznahorkais iakttagelse var i nivå med en genomsnittlig Facebook-kommentar.
Daniel Gustafsson har översatt även Krasznahorkais landsman Peter Nádas men tycker att Svenska Akademien valde att ge årets Nobelpris till ”rätt” ungrare.
–Även om Peter Nádas var min väg in i ungersk litteratur en gång i tiden så har Krasznahorkai varit roligare och mer inspirerande för mig att översätta. Det är något med hans språk och hans totala känsla för rytm och framåtrörelse.
Text: Sara Ullberg/TT, Erika Josefsson/TT
Fakta: László Krasznahorkai
Född: 1954 i Gyula i Ungern.
Bakgrund: Studerade juridik, ungerska och litteratur på universitetet. Debuterade som författare 1985 med “Satantango” som blev en stor succé. Gjorde sig snabbt känd för sin kompromisslösa stil. Lämnade inte sitt hemland förrän 1987, men har sedan dess bott i flera andra länder. Under 1990-talet tillbringade han långa perioder i Mongoliet, Kina och senare Japan.
Har fått ett otal litterära priser tidigare, bland annat Man Booker International Prize 2015 och America Award 2014. Nominerades till Kulturhuset Stadsteaterns internationella pris för senaste romanen “Herscht 07769”.
Böcker på svenska: “Motståndets melankoli” (2014), “Satantango” (2015 – 30 år efter debuten på originalspråket), “Seiobo där nere” (2017), “Den sista vargen” (2020) och “Herscht 07769” (2023).
Herscht 07769 : Florian Herschts roman om Bach
- Förlag: Norstedts
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2023-10-04
- ISBN: 9789113127392
Filmer: Under många år har han samarbetat med den ungerske filmskaparen Bela Tarr, vars film “Turinhästen” (2011) bygger på Krasznahorkais manus. Tarr har också filmatiserat “Satantango” (1994) i en sju och en halv timme lång version och “Motståndets melankoli” i “Werckmeister harmóniák” (2000).
Teater: 13/9 2025 hade “Motståndets melankoli” premiär på Dramaten i Stockholm i bearbetning och regi av Ulla Kassius.
99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att prenumerera.
