[Pressmeddelande från Lärarstiftelsen]
Åtta av tio föräldrar läser högt för sina barn, men redan vid fyra års ålder minskar högläsningen hemma. Bland nioåringar är det bara hälften som ofta blir lästa för av en vuxen. Samtidigt vill många föräldrar läsa mer för sina barn, visar en ny undersökning om hemmets betydelse för barns läsning som gjorts av Lärarstiftelsen.
– Barn och ungas läsvanor formas tidigt och vanorna i hemmet spelar en avgörande roll. Att läsa högt för ditt barn är en av de viktigaste sakerna du kan göra som förälder för att stötta ditt barns läsutveckling, säger Malin Tufvesson generalsekreterare på Lärarstiftelsen.
Åtta av tio föräldrar, 79 procent, läser högt för sina barn varje dag eller flera dagar i veckan. Men redan när barnen blir omkring fyra år minskar högläsningen. Bland nioåringarna är det bara 55 procent av barnen som ofta blir lästa för av sina föräldrar eller en annan vuxen. Det visar en ny Novusundersökning som Lärarstiftelsen låtit göra.
Barn som blir lästa för har i högre utsträckning föräldrar som ofta läser själva och antalet böcker i hemmet är fler. En majoritet av föräldrarna, 60 procent, vill läsa oftare för sina barn. Samtidigt upplever många att tidsbrist på grund av hushållsarbete, 43 procent, och trötthet, 31 procent, kommer i vägen.
– Korta stunder med högläsning som sker ofta gör mer skillnad än långa lässtunder som sker sällan. Att läsa högt dagligen är en god investering i barnets läsutveckling, säger Malin Tufvesson.
När det gäller barnens egen läsning visar undersökningen att 74 procent av 6–9-åringarna är ”ofta-läsare” och läser själva varje dag eller flera dagar i veckan. Högst är andelen ofta-läsare bland barn som bor i hem där det finns många böcker och har föräldrar som själva läser ofta. Bland de allra yngsta barnen, 0–5 år, är det 33 procent som ”pre-läser” ofta, alltså som närmar sig egen läsning genom att bläddra böcker och titta på bilder varje dag eller flera dagar i veckan.
– Barn gör inte som vi säger, utan som vi gör. En vuxen förebild kan visa barn att läsning är viktigt och positivt. Forskningen visar också att högläsning från tidig ålder och vardagliga samtal om vad barnet läser betyder mycket för barns språk- och skrivutveckling, säger Malin Tufvesson.
Rapporten ”En läsvänlig start på livet” bygger på en enkätundersökning gjord av Novus på uppdrag av Lärarstiftelsen. Över 1 000 föräldrar till barn mellan 0 och 9 år har svarat på frågor om deras läsning i hemmet.
Läs hela rapporten här. En läsvänlig start på livet.
Bilaga till rapporten:
- Fem tips om högläsning hemma
- Forskarens tips om att samtala om det ni läser tillsammans
- Om rapporten ”En läsvänlig start”
Fem tips om högläsning hemma:
- Gör läsning till en daglig aktivitet. Läs varje dag, även om det bara är 10 minuter. Korta, regelbundna lässtunder är viktigare att få till än långa, sällsynta.
- Läs tillsammans. Läs med barnen, inte bara för dem. Ställ frågor och samtala om boken ni läser, både vad som händer i texten och vad barnet tänker om berättelsen.
- Skapa mysiga lässtunder. Gör läsningen till en trevlig och avslappnad stund, kanske med en koja eller i soffan.
- Fånga nyfikenheten och tillfället. Läs texter som ni snubblar över, som på skyltar och mjölkpaket eller på reklamblad från brevlådan.
- Gör böcker tillgängliga. Möblera så att även små barn kommer åt och kan börja bekanta sig med böcker på ett nyfiket sätt, den så viktiga ”pre-läsningen”.
Forskarens tips om att samtala om det ni läser tillsammans
Läsforskaren Carina Fast har i sin bok Läslust i hemmet, så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling presenterat en samtalsmodell som kan användas hemma när man som vuxen läser med ett barn. Modellen är i tre steg, men det är inte nödvändigt att göra alla tre stegen.
- Återberätta. Ställ enkla frågor till barnet: Vad gjorde flickan i berättelsen egentligen? Vart skulle hon gå? I det här steget kan man använda slutna frågor, det vill säga sådana frågor som bara har ett svar.
- Gissa och dra slutsatser. Nästa steg är att gå utanför texten och själv fantisera om hur någon tänkt eller varför något hänt. Man kan hjälpa barnet på traven genom att ställa frågor om sådant som inte står skrivet i texten. Varför ville de resa i väg? Varför sa vargen till Rödluvan att hon skulle plocka blommor? Här passar öppna frågor bäst. Det finns inget rätt eller fel svar, utan det är meningen att barnets egna tankar ska komma fram.
- Ta ställning. I det sista steget tar man ställning för eller emot personernas val och handlingar. Ställ frågor som hjälper barnet på vägen: Tyckte du att det var rätt att …? Kunde han ha gjort på ett annat sätt? Hur skulle du ha gjort? Här tränar sig barnet i att ta reda på vad han eller hon tycker.
Det är viktigt att man som vuxen både lyssnar och själv deltar i samtalet – så att det blir ett levande samtal. Samtalen kan vara tokiga, roliga eller allvarliga. Samtalet skapar närhet där ni får ta del av varandras tankar och funderingar.
Om rapporten ”En läsvänlig start”
I rapporten ”En läsvänlig start” har Lärarstiftelsen genomfört intervjuer med forskare på yngre barns läsning för att belysa vad aktuell forskning visar. Lärarstiftelsen har också samlat in erfarenheter från lärare om vad förskolan och skolan kan göra för att främja yngre barns läsning i hemmet. Även barn har bidragit med erfarenheter och tips.
Rapporten bygger även på en undersökning bland föräldrar. Undersökningen genomfördes under februari 2025 som en webbenkät, riktad till slumpmässigt utvalda föräldrar från hela landet som är medlemmar i Novus Sverigepanel. Av dem som mottog enkäten valde drygt 1 000 personer att besvara frågorna. De respondenter som hade mer än ett barn i åldern 0–9 år uppmanades att besvara frågorna utifrån det barn som senast fyllde år.
De här tre styckena som det skulle vara bra att få till tre olika. Lättare att döpa när jag lägger upp dem till pressmeddelandet. Och jag har inte adobe. Har lyckats göra en med alla tre men kan inte göra fler
