Afrodite : en gudinna blir till - historia, kult och konst

Afrodite : en gudinna blir till - historia, kult och konst
Författare
Medverkande
Förlag Argos/Palmkrons Förlag
GenreKulturhistoria och allmän humaniora
FormatHäftad
SpråkSvenska
Antal sidor112
Vikt280 gr
Utgiven2011-04-20
SABIbvz Afrodite
ISBN 9789189638211
Köp på AdlibrisKöp på BokusKöp på BookOutletSök på Bokbörsen
Centrum för klassisk mytologi vid Lunds universitet presenterar i denna antologi Afrodites historia, inflytande och framställning i konsten. Den grekiska kärleksgudinnan Afrodite har rötter tusentals år bakåt till Mesopotamiens himmelsgudinna Inanna, som var kungars beskydderska och fruktbarhetens garant i heliga kultiska samlag. Hon hade också krigiska drag. Lotten Peterson (fil.mag. i religionshistoria, journalist) beskriver Afrodites utveckling från Inanna i Sumer, via Ishtar i Babylonien och Assyrien, fram till de feniciska köpmännens gudinna Astarte. På Cypern möter grekerna henne. De kallar henne Afrodite och kommer att begränsa henne till enbart kärleksgudinna. Platon urholkade henne ytterligare, när han filosoferade att kroppslig kärlek var obesjälad. Hos romarna blev hon Venus, som både beskyddar kejsarna och de prostituerade. Men Himladrottningen återuppstod i Jungfru Maria i kristendomen på 400-talet. Peterson visar hur alla deras symboler är desamma, liksom deras män: Sonen/älskaren som dör och återuppstår, vilket i kristen, snöpt form återkommer i Marias son, från krubban till korset. Johan Flemberg (docent i Antikens kultur och samhällsliv) behandlar två motiv av Afrodite, omtyckta av antikens konstnärer: Hur krigsgudinnan blir en kärleksgudinna, samt Anadyomene, den nakna gudinnan som stiger ur havet. Den första essän handlar om hur Orientens krigiska gudinna i den grekiska tappningen avväpnar krigsguden med kvinnliga medel. I sin andra essä bedriver Flemberg en detektivjakt: Är en överrestaurerad Anadyomene i Rom, belagd på tidigt 1800-tal, samma statayett som nu finns i Carl Milles´ samling i Stockholm? Göta Johansson (präst i Svenska kyrkan, doktorand i religionshistoria) visar hur den cypriotiska gudinnans lavinartade popularitet i Europa följde Cyperns kopparexport. I Skandinavien blev hon vår fruktbarhetsgudinna Nerthus och hennes vikingatida arvtagerska Freyja. Johansson spårar även hur musslan kunde bli Afrodites symbol. De patriarkala grekerna hade diktat hur deras kärleksgudinna fötts av himmelsguden Uranos avskurna kön - hur kunde detta manliga trauma ersattas med den kvinnliga musslan, skötets symbol? Arne Fälth (konstnär) presenterar sin träskulptur En tvetydig gudinna i ett bilduppslag. Han tolkar hennes motstridiga väsen: Himmelsgudinna och den jordiska, erotiska sinnlighetens gudinna.