
I försvarets intresse : säkerhetspolisens övervakning och registrering av ytterlighetspartier 1917-1945

| Serie | MUST-programmet | 
|---|---|
| Författare | |
| Förlag | Nordic Academic Press | 
| Genre | Historia och arkeologi | 
| Format | Inbunden | 
| Språk | Svenska | 
| Antal sidor | 220 | 
| Vikt | 492 gr | 
| Utgiven | 2006-07-12 | 
| SAB | Oepb-c:k.52 | 
| ISBN | 9789189116702 | 
                Den ryska revolutionen var varningsflaggan som ledde till att man började övervaka den kommunistiska rörelsen i Sverige och andra västländer. Mindre känt är att övervakningen trappades upp ytterligare år 1928 då kommunisterna klargjort att de i högre grad skulle infiltrera de militära organisationerna. Denna förändring banade vägen för de efterföljande årens omfattande registreringar av kommunister. I boken I försvarets intresse lyfter Ulf Eliasson genom internationella jämförelser fram denna nya aspekt på övervakningen av politiska extremister i Sverige från den ryska revolutionen till andra världskrigets slut.
Författaren ger också nya perspektiv på säkerhetstjänsternas kontakter med de politiskt ansvariga under andra världskriget: socialminister Gustav Möller och statssekreterare Tage Erlander. Dessa två var bättre informerade om övervakningen och kontakterna var betydligt tätare än vad som tidigare varit känt. Den bild som tonar fram i Ulf Eliassons genomgång skiljer sig därmed från den som offentliggjordes vid krigsslutet. Kontrasten blir särskilt tydlig i beskrivningen av den politiskt känsliga övervakningen av de probrittiska antinazisterna som avslöjades för offentligheten hösten 1944.
Ulf Eliasson är fil. dr i historia och har bland annat forskat om underrättelse- och säkerhetstjänsternas verksamhet under och efter det kalla kriget.
Författaren ger också nya perspektiv på säkerhetstjänsternas kontakter med de politiskt ansvariga under andra världskriget: socialminister Gustav Möller och statssekreterare Tage Erlander. Dessa två var bättre informerade om övervakningen och kontakterna var betydligt tätare än vad som tidigare varit känt. Den bild som tonar fram i Ulf Eliassons genomgång skiljer sig därmed från den som offentliggjordes vid krigsslutet. Kontrasten blir särskilt tydlig i beskrivningen av den politiskt känsliga övervakningen av de probrittiska antinazisterna som avslöjades för offentligheten hösten 1944.
Ulf Eliasson är fil. dr i historia och har bland annat forskat om underrättelse- och säkerhetstjänsternas verksamhet under och efter det kalla kriget.
 
				























