När jag växte upp drack man ur glas : speglingar i tiden

Med varsam och modig hållning belyser författaren i klart och avslöjande ljus episoder av liv. Berättelserna är sparsmakade och påträngande beskrivna, likt bildsekvenser tecknade med ord, men med distinkt tystnad mellan raderna. Läsaren inbjuds att vandra mitt i livet med många perspektiv inåt i sig själv och utåt mot samhället. Vägarna kommer läsaren till mötes genom - att våga ställa egna äkta frågor till sig själv och våga lyssna på svaren trots rädsla - att bejaka valet av egen väg - att ta ansvar för det egna valet - att orka invänta mening - att tro på nåden i nöden - att möta sig själv som ömtålig och sann - att möta andra i varsamhet och uppriktighet - att våga låta då, nu och sen mötas i talande tystnad, större än orden. Detta är en bok som nog ingen kan låta bli att reflektera kring och därmed bli mera tillitsfull i att sätta ner sina egna fötter i livets vandring. Gunilla Thurfjell, fil dr