Den frivilliga läsaren: Läsningens politik i Sverige efter 1945

I Den frivilliga läsaren följer Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsning utanför skola och arbete politiskt har styrts eller försökt styras från 1945 till idag. Att människor ska läsa har varit av stort politiskt intresse i Sverige under åttio år men svaret på frågorna vad, hur och varför vi ska läsa är i ständig rörelse.

Eftersom läsning kopplas till fundamentala värden i det demokratiska samhället blir det angeläget för staten att med olika medel försöka styra människors läsning så att rätt människor läser rätt sorts litteratur på rätt sätt. Denna styrning kallas här för läsningens politik. 

I Den frivilliga läsaren identifieras de fem dominerande rörelserna i läsningens politik utifrån analys av politiska utredningar och förslag, debatter och kampanjer. Rörelserna visar hur såväl synen på läsaren som synen på litteratur och läsning har genomgått flera förändringar.  

Idag genomförs stora insatser för att öka människors läsning. Dessa präglas av ett nyttotänkande där läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. Hur ska det gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.  

Åse Hedemark är en av landets ledande forskare på bibliotekspolitik, läsfrämjande och barns och ungas läsning. Hon är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för ABM (arkiv­vetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap) vid Uppsala universitet.  

Linnéa Lindskölds forskning rör styrning av kultur, litteratur och läsning. Hon är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås samt föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning.