Prosa 1

Prosa 1
Författare
Medverkande
Förlag Bokförlaget Atlas
GenreUtländska berättare
FormatInbunden
SpråkSvenska
Antal sidor214
Vikt380 gr
Utgiven2022-04-19
SABHce.016
ISBN 9789173890984

NOBELPRISET I LITTERATUR 2023 
"För hans nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara" 

"En strålande introduktion till författarskapet" Dagens Nyheter

Jon Fosse, född 1959, är en av Norges främsta författare i dag och har tilldelats ett flertal priser för sitt författarskap, bland annat Nordiska rådets litteraturpris och Bragepriset. Han har gett ut ett fyrtiotal böcker och är efter Ibsen den mest spelade norske dramatikern i Europa. Hans pjäser har satts upp flera gånger i Sverige.

I Prosa 1 har vi samlat både kortare och längre prosatexter som Fosse skrivit vid olika tillfällen. Bokens första novell skrevs redan 1981 till en tävling utlyst av Bergens studenttidning två år innan han fick sin första roman utgiven.

De sista sex texterna i denna volym är skrivna mellan 2004 och 2014 och gavs i Norge ut tillsammans under titeln Levande stein. När Fosse skrev dem hade han alltså över ett decennium som pyramidalt framgångsrik dramatiker bakom sig.

Jon Fosse föddes i Haugesund och växte upp i Strandebarm utanför Bergen. Norska Vestlandets natur återkommer ständigt i hans texter: hav, fjordar, fjäll. Naturen återfinns också i Fosses sätt att skriva på; hans omtagningar och upprepningar följer vågornas böljande.

Översättaren Ragnar Strömberg skriver om Fosses texter: Hos Jon Fosse är de inre och yttre landskapen siamesiska tvillingar sammanvuxna rygg mot rygg i ett enda andetag av tid. Därinne, i ett strömmande, virvlande språkflöde som än löser upp, än koagulerar minne och ögonblick, lever människorna inackorderade hos sin dödlighet, unika och intill förväxling lika färdas vi hem till mörkret vi kommer ifrån, andetag för andetag.

Hösten 2022 gav Atlas ut en fristående fortsättning, Prosa 2.

"Att läsa Fosse är att läsa en utpräglad stilist i stil med William Faulkner eller Thomas Bernhard, där den inre, virvlande monologen aldrig vilar"  Viktor Andersson, BTJ-häftet