Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning : betänkande från Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning SOU 2013:9
| Serie | Statens offentliga utredningar 2013 |
|---|---|
| Författare | |
| Förlag | Norstedts Juridik AB |
| Genre | Ekonomi |
| Format | Häftad |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 236 |
| Vikt | 0 |
| Utgiven | 2013-02-04 |
| SAB | Oea-c |
| ISBN | 9789138238875 |
Krympt valutareserv och mindre guld i Riksbanken!
Behandlar frågor om storleken på Riksbankens valutareserv och hur den bör finansieras.
Föreslår bl.a. att <ul><li>Riksbanken får ett kostnadsfritt, förlust- och inflationsskyddat kapital på 75 miljarder kronor, som ska kunna växa till 200 miljarder kronor i kristider. <li>30 miljarder av valutareserven bör utgöras av eget kapital i Riksbanken.<li>Riksbanken bör få rätt att återställa valutareserven genom upplåning via Riksgäldskontoret i samband med likviditetsstöd i utländsk valuta.<li>Kostnaderna för den upplånade delen av valutareserven bör bäras av bankerna genom avgifter.<li>Valutarisken som följer med valutareserven bör elimineras genom att flyttas till Riksgäldskontoret.</ul>Förslagen bör leda till en samhällsekonomisk vinst på 430 till 645 miljoner kronor per år med förstärkt valutareserv, och 180 till 270 miljoner per år i normala tider.
En av utredningens sakkunniga (Claes Berg) reserverar sig i ett särskilt yttrande och menar bl.a. att:
Med utredningens förslag riskerar den icke upplånade valutareserven vara alltför liten för att Riksbanken snabbt (med några dagars varsel) och i tillräcklig omfattning kunna ge likviditetstöd och för att möjliggöra upplåning från utländska lånegivare.
Behandlar frågor om storleken på Riksbankens valutareserv och hur den bör finansieras.
Föreslår bl.a. att <ul><li>Riksbanken får ett kostnadsfritt, förlust- och inflationsskyddat kapital på 75 miljarder kronor, som ska kunna växa till 200 miljarder kronor i kristider. <li>30 miljarder av valutareserven bör utgöras av eget kapital i Riksbanken.<li>Riksbanken bör få rätt att återställa valutareserven genom upplåning via Riksgäldskontoret i samband med likviditetsstöd i utländsk valuta.<li>Kostnaderna för den upplånade delen av valutareserven bör bäras av bankerna genom avgifter.<li>Valutarisken som följer med valutareserven bör elimineras genom att flyttas till Riksgäldskontoret.</ul>Förslagen bör leda till en samhällsekonomisk vinst på 430 till 645 miljoner kronor per år med förstärkt valutareserv, och 180 till 270 miljoner per år i normala tider.
En av utredningens sakkunniga (Claes Berg) reserverar sig i ett särskilt yttrande och menar bl.a. att:
Med utredningens förslag riskerar den icke upplånade valutareserven vara alltför liten för att Riksbanken snabbt (med några dagars varsel) och i tillräcklig omfattning kunna ge likviditetstöd och för att möjliggöra upplåning från utländska lånegivare.
