Man skulle kanske ha varit där

Man skulle kanske ha varit där
Serie Trilogin om Tue (3)
Författare
Medverkande
Förlag Weyler Förlag
GenreUtländska berättare
FormatPocket
SpråkSvenska
Antal sidor271
Vikt160 gr
Utgiven2025-09-19
SABHceda.01
ISBN 9789127192560

"Jag sträckläser alla tre böckerna... Scener ur ett klassamhälle som jag inte kommer att glömma." 
Göran Greider, Aftonbladet

"Omskakande... Den lekfulla stilen - snyggt fångad av översättaren Helena Hansson - finns kvar, blicken, humorn, men den älskansvärde Tue dras allt längre ner genom att fatta det ena dåliga beslutet efter det andra." 
Dagens Nyheter

"Något av det mest geniala som jag har läst om att försöka överleva och bli hel trots taskiga odds."
UNT

"Korsgaard gör något som varken Louis eller Stuart lyckats åstadkomma. Han skapar ett självmedvetet obehag hos medelklassläsaren som avnjuter den här berättelsen, om en stackars bespottad valp från vildmarken som schamponerats och förts in i finsalongerna."
Expressen

- - -

Tue har lämnat byhålan för att påbörja ett nytt liv i storstaden. Han är inte ens arton år fyllda, men är fast besluten att bli en riktig köpenhamnare. Utan stöd från sin familj ska han fixa bostad, jobb och kanske något som liknar en pojkvän. Men att få fotfäste i helt ny värld – en värld av arkitekter, kristallkronor och poesiuppläsningar – är ingen enkel uppgift. Bara att hitta någonstans att bo tycks kräva ett helt nät av vita lögner.

Man skulle kanske ha varit där avslutar Thomas Korsgaards uppväxtskildring om den jylländske antihjälten Tue. För denna tredje del i romansviten belönades han med De Gyldne Laurbær, det mest prestigefyllda danska litteraturpriset.

Översätts från danska av Helena Hansson.  

- - -

"I romanerna om Tue fångar danske Thomas Korsgaard hur omöjligt det är att bygga något fint när man varken har en ekonomisk, social eller känslomässig grund att stå på. Det är en drabbande trilogi om klass och homofobi."
ETC

"Styrkan hos Korsgaard är den osentimentala skildringen av misär och våld i ett danskt klassamhälle som få vill kännas vid. Både den osentimentala tonen, teman och det karga språket är konsekvent genom hela serien."
Göteborgs-Posten