Zombier kallar den ryske exilförfattaren Sergej Lebedev de ryska soldaterna i sin roman. Men ordet gäller hela det ryska samhället, säger han.
– Om man slåss mot livet självt är man en zombie.
Sergej Lebedev slår sig ner på en enkel pall. Han vill inte sitta bakåtlutad när han diskuterar hur en rysk författare kan skriva om Rysslands krig i Ukraina utan att begå övergrepp?
– Ryssland begår brott i Ukraina. När målet är att skriva om dessa brott måste man olyckligtvis bege sig dit där brotten begås. Det går inte att skriva en historia om brott utan en brottsplats, säger han.
”Vita damen” utspelas i det i dag ockuperade Donbass. Lebedev började skriva redan 2014, i frustration över det krig som Ryssland förnekade. Elva år senare tror han att kriget kommer att fortsätta så länge Putin lever.
– Jag gillar inte tendensen att ge personer för stor betydelse, men han är tränad att se ukrainsk självständighet och nationalism som ett av de största hoten. Det handlar inte om hans psyke, det handlar om hur hans professionella paranoia formades.
99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att prenumerera.
Nervgift
Före exilen 2018 skildrade Lebedev ett fiktivt nervgift, framtaget av ryska laboratorier för att användas mot regimkritiker. Romanen ”Debut”, baserad på KGB-dokument från litauiska arkiv, kom ut ungefär samtidigt som Alexander Navalnyj förgiftades med novitjok.
Den här gången skriver Lebedev, utbildad geolog, om kolgruveschaktet 3/4, en gravplats för judar som nazisterna arkebuserade under andra världskriget. I just Donbass finns flera sådana, bland annat i Bachmut, där striderna 2023 beskrivits som ett av de blodigaste slagen sedan andra världskriget.
– Det är inte så att jag uppfunnit något, säger Sergej Lebedev som ansträngt sig för att visa ”hela bilden”, bland annat eftersom schaktens offer inte beskrivits som judar utan som ”fredliga sovjetiska medborgare”.
Motkraft
Som motkraft har han skrivit in Marianna, föreståndare för gruvans tvätteri vars omsorger länge lyckas hålla de historiska handlingarnas ondska i schack.
– Jag har varit på många platser för massavrättningar, det är en del av min research och mitt konstnärliga liv. Ibland har dessa platser vakter som tar hand om dem, som försöker skydda dem från historieförfalskning, säger Lebedev.
Allra modigast är tvätterskans dotter i vars öde Lebedev skriver in ett slags gudomlig rättvisa, utan att tycka att han går för långt.
– Om man tittar på krigsherrarna som startade kriget 2014 är 90 procent döda i dag. De är dödade av sin egen sort, av den ryska sortens människor som är självdestruktiva – det är bra för mänskligheten.
Text: Erika Josefsson/TT
Vita damen
- Förlag: Ersatz
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2025-10-15
- ISBN: 9789189906525
Fakta: Sergej Lebedev
Född: 1981 i Moskva.
Bor: Sedan 2018 i Potsdam i forna Östtyskland.
Bakgrund: Geolog precis som sina föräldrar. Jobbade under 14 år som journalist på “Första september”, rysk lärartidning med stor upplaga som på den tiden skrev om kultur, politik, historia och annat ”på allt det som en bra lärare måste veta utöver yrket”.
Böcker: På svenska finns ”Vid glömskans rand”, ”Augustimänniskor”, ”Debutant” och nu ”Vita damen”. Han är översatt till svenska av Nils Håkanson och Ola Wallin.
Just nu: Studerar tyska för att kunna skriva och arbeta även på det språket.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
