Vad är mer svenskt än Pippi Långstrump? Men Astrid Lindgren hämtade stor inspiration till sin figur från Hollywood.
– Det stämmer till 100 procent, säger filmvetaren Mats Rohdin.

Hon är den mest ursvenska av flickor, nioåriga Pippi som bor ensam i Villa Villekulla med sin apa och sin häst och vars mamma är en ängel i himlen och pappa är kung på Kurrekurreduttön i Söderhavet.

Därför väckte det en viss uppståndelse när journalisten Martin Kristenson 2007 i tidningen Kapten Stofil ledde i bevis att Astrid Lindgren tagit stor inspiration från stumfilmserans största Hollywoodstjärna – Mary Pickford, som ofta spelade sturska och självständiga flickor.

Skurborstarna

Pickfords filmer visades ofta i hemstaden Vimmerby och Astrid Lindgren gick ofta på bio när hon flyttade till Stockholm 1926 och kände sig ensam i storstan.

– Hon har själv sagt att hon tillbringade många kvällar på biograferna. Så det är mycket därifrån hon har fått influenserna, också till mästerdetektiven Kalle Blomkvist, säger Mats Rohdin, filosofie doktor i filmvetenskap och tidigare föreståndare för Astrid Lindgren-arkivet på Kungliga biblioteket.

Den berömda scenen där Pippi Långstrump svabbar golvet med skurborstar på fötterna är till exempel inspirerad av Pickford-filmen ”Bakvägen till lyckan” från 1921.

– Den är ju därifrån – och det här med att ha hästen inomhus, till exempel, kommer från en film (”Hertiginnan som tvätterska”, reds. anm) av den amerikanska regissören DW Griffith. Hans filmer var väldigt populära på 20-talet när Astrid var ung, säger Mats Rohdin.

Från Hitchcock

Rohdin berättar att Astrid Lindgren varit öppen med att hon till exempel lånat influenser från Alfred Hitchcock till Mästerdetektiven Blomkvist, men även Emil-figuren.

– I och med att hon nått en så internationell framstående ställning tänker man inte på att hon är en produkt av andra konstnärer också. Konst görs av konst, som man brukar säga. Hon har plockat både här och där.

Men de internationella influenserna har glömts bort när Astrid Lindgren alltmer blivit en symbol för det svenska.

– Många tenderar att tro att hon är så svensk bara för att man förknippar henne så intimt med Vimmerby och hennes uppväxt, säger Rohdin.

Text: Mikael Forsell/TT

Fakta: Hundra svenska verk

Kommittén En kulturkanon för Sverige har låtit två expertgrupper – en för konstarterna och en för samhälle – enas om 100 verk eller företeelser som ska ingå i den svenska kulturkanon som regeringen och Sverigedemokraterna beslutat om.

Listan var klar redan före sommaren, enligt Dagens Nyheter.

I TT:s sommarserie lyfts ett antal företeelser fram som inte är riktigt så ”svenska” som vi tror.