Analys: Skolministern vill främja läsning men kan inte räkna

Alla skolor ska ha ett bemannat skolbibliotek kräver regeringen - och hävdar att de 433 miljoner de skjuter till ska räcka trots att alla andra kan räkna ut att det inte stämmer. Foto: iStock.

Idag träder lagen om bemannade skolbibliotek i kraft. En positiv nyhet för bokbranschen att regeringen ser på vikten av att främja läsningen. Tyvärr är det tydligt att skolministern inte kan räkna, eller väljer att mörka den miljardnota hon skickar till skolorna.

Den 1 juli 2025, idag alltså, träder den nya lagen om bemannade skolbibliotek i kraft. Det har redan skrivits en hel del om den, vi publicerar exempelvis TT:s artikel där fackförbundet DIK konstaterar att det “saknas mellan 1 300-2 000 bibliotekarier beroende på bemanningsfrekvens”.

Där framgår också hur regeringens satsning ser ut i kronor räknat. En tummetott:

Regeringen avsätter 218 miljoner kronor till skolbiblioteken från 2025 och 433 miljoner årligen från 2026.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) uttryckte kritik mot finansieringen i en debattartikel i samband med beslutet. Enligt SKR:s beräkningar bör kommunerna kompenseras för ökade personalkostnader med 2,1 miljarder kronor per år.

Med andra ord har regeringen lagstiftat om bemannade skolbibliotek och tänker skicka 80 % av kostnaden till kommunerna och i vissa fall privata skolor. Men de har ju skickat ännu mer pengar till inköp av tryckta böcker.

SVT tar också upp skolbiblioteken med vinkeln att flera skolor söker skolbibliotekarier kombinerade med andra tjänster som kommunikatör, studie- och yrkesvägledare eller vaktmästare. Även i den artikeln lyfts kritiken om en underfinansierad reform. Arbetsgivarorganisationen Almega påpekar att många skolor saknar resurser för att anställa en bibliotekarie på heltid på grund av dålig ekonomi och svårigheter att hitta utbildad personal. Detta gäller inte minst för små och medelstora skolor.

– Ska det här fungera så måste det finnas resurser att anställa. Annars kommer man behöva skära ner på annat, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega utbildning till SVT och betonar att reformen är viktig men underfinansierad.

Så vad säger ansvarig minister?

“Skolminister Lotta Edholm (L) menar att de resurser som staten skjuter till räcker. Samtidigt tror hon att reformen kan ta tid att rullas ut helt och hållet”, skriver SVT.

Så Almega, DIK och SKR konstaterar att reformen är underfinansierad medan skolministern säger att tillskjutna resurser räcker. Låt oss testa hennes matematiska kunskaper.

Faktum är att jag redan gjort en kalkyl på det här för snart två år sedan. Där skrev jag:

Vi kan gå till KB-rapporten (Bibliotek 2022) för att göra det enkelt för oss. Där beräknas de totala driftskostnaderna för skolbiblioteken (som där inkluderar gymnasieskolorna) till 393 Mkr för 2022. En siffra som bör vara högre eftersom många skolor inte kunde bryta ut lokalkostnaden och därför satte den till noll. Det är klart att lokalkostnaden är högre än 33 tkr per skolbibliotek.

Men låt oss dela 400 Mkr på 906 skolbiblioteksenheter så får vi en kostnad på 441,5 tkr per enhet. Så om Sveriges 4700 grundskolor ska ha ett bemannat skolbibliotek blir den sammanlagda kostnaden minst 2075 Mkr per år.

Lite drygt två miljarder per år, hade regeringen alltså behövt anslå. För 2026 får skolorna en femtedel av det. Då har dessutom inflationen ökat kostnaden ytterligare.

Till SVT säger Edholm visserligen att hon “rekommenderar istället skolor försöker dela en bibliotekarietjänst med andra”. Problemet är att man redan räknar med detta.

Det finns 4700 grundskoleenheter i Sverige och 1300 gymnasieskolor. Alltså 6000 skolor som förväntas ha bemannade skolbibliotek. Idag finns det 900.

Låt oss slutligen konstatera att ifall 6000 skolor ska dela på 433 Mkr blir det 72 000 kr per skola alternativt 92 000 kr om enbart grundskolorna ska få. Det räcker till en bibliotekarie på 12 eller 15 procents av en heltid utifrån lönekostnaden i KB-rapporten för 2022, innan inflationen höjde lönerna en aning). Så de skolor som vill ha en skolbibliotekarie som jobbar mer än 5-6 timmar i veckan får ta resterande kostnad själv.

Men det blir väl lätt så här när regeringen fokuserar mer på vad de säger än vad de gör. Att man struntar i verkligheten och matematiken.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Ett hav av fjärilar – ett spektra av känslor

“Ett hav av fjärilar” är en novellsamling som innehåller tio olika noveller. Berättelserna tar med sina läsare på en känslomässig berg- och dalbana. Boken vänder sig framför allt till unga kvinnor.