Bakom rubriken “Lägsta bokläsandet på 40 år” döljer sig dock det faktum att antalet storläsare är nästan oförändrat, medan andelen som läser bok varje vecka sjunkit. Bokbranschen har alltså inte lyckats försvara läsningens marknadsandelar när befolkningen vuxit.
Blev du deppig av rubriken “Lägsta bokläsandet på 40 år” som syns på alla mediesajter idag? Bakom ligger en SCB-rapport som visar att andelen svenskar som läser böcker varje vecka på sin fritid har sjunkit från 40 procent (1982-83) till 31 procent (2021) och därefter stabiliserat sig.
En brutal utveckling. Men när man räknar lite på det så visar det sig snabbt att vi har i stort sett lika många bokläsare nu som för fyrtio år sedan.
SCB:s siffror handlar om gruppen 16-84 år. Antalet personer i denna grupp har mellan 1983 och 2021 ökat från 6,57 till 8,22 miljoner. Så även om andelen som läser böcker varje vecka är betydligt lägre, ett riktigt ras om vi ska vara ärliga, så har inte antalet regelbundna läsare minskat särskilt mycket. Kanske inte alls.
Med hjälp från Göran Nordström på SCB har Boktugg tagit fram en tabell som visar “det skattade antalet personer i befolkningen som beräknas ha läst böcker varje vecka respektive år”. Då visar det sig att detta toppade i mätningen 2012-2013 på 2,977 miljoner vilket då motsvarade 39,1 procent.
Därefter faller andelen snabbare under de följande åren 37 % (2014-2015), 33,5 % (2018-2019) och så 31,2 % (2021).
Så om vi då jämfört 1982-83 med 2021 så finner vi att det skattade antalet flitiga bokläsare sjunkit från 2,615 till 2,55 miljoner. Eller 65 000 personer färre som läste böcker regelbundet. Men det blir mer spännande än så, bekräftar SCB för Boktugg. Man beräknar nämligen en felmarginal.
99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att prenumerera.
Felmarginal – kan ej avgöra om antal minskat
Under dubbelåret 1982–1983 (genomsnittsvärden för dessa båda år) motsvarar 39,9 procent uppskattningsvis 2 615 000 personer, +/- 53 000 personer (felmarginal) 1982–1983.
Motsvarande antal för år 2021 uppskattas till 2 550 000 personer, + – 83 000 personer. Alltså ett till synes lägre antal personer som varje vecka läste böcker på fritiden 2021 jämfört med 1982–1983.
MEN: eftersom vi utgår ifrån en urvalsundersökning med ett stickprov från befolkningen, och inte samtliga i befolkningen, så får vi en slumpmässig osäkerhet i skattningarna, som motsvaras av felmarginalerna, som anger att vi med 95 procents sannolikhet har det sanna antalet personer som läste böcker inom intervallet 2 615 000 personer, + – 53 000 personer 1982–1983, dvs mellan 2 562 000 och 2 668 000 personer.
För år 2021 är motsvarande intervall 2 467 000 – 2 633 000 personer (2 550 000 + – 83 000). Detta innebär en överlappning mellan konfidensintervallen på 71 000 personer. Alltså kan vi inte – med 95 procents sannolikhet – säga att det var fler personer som läste böcker 1982–1983 jämfört med 2021.
Hoppsan. Antalet läsare kan alltså vara oförändrat.
Bokläsandet tappar marknadsandel på senare år
Däremot är det ju alldeles uppenbart att bokläsandet tappat marknadsandelar i mediekonsumtionen, i alla fall när svenska folket berättar om sina fritidsvanor i denna stora undersökning. Visserligen har ljudbokslyssnandet ökat. Det var inte förrän 2008 som SCB började ställa frågor om att lyssna på böcker. Under 2024 lyssnade 13 procent på ljudböcker varje vecka jämfört med 24 % som läste böcker. Tittar man på andelen som läst en bok någon gång under året så är andelen 61 % jämfört med ljudbokslyssnandets 32 %.
“Ökningen har varit kraftigast i åldrarna under 50 år, där andelen bland 16–29-åringar på tio år nära fördubblades från 21 procent 2014–2015 till 38 procent 2024”, skriver SCB i sin rapport.
Värt att notera är att SCB ändrade svarsalternativet 2021 så man kan egentligen inte rakt av jämföra alla siffror under fyrtio år. Intervjufrågan 1982–2024 lyder: ”Har du under de senaste 12 månaderna på din fritid läst böcker?” Medan svarsalternativet förändrats längs resan:
Svarsalternativ 1982–2019:
1. Ja, i stort sett varje vecka
2. Ja, då och då (1982–2007)
2. Mer sällan (2008–2019)
3. Nej aldrig
Svarsalternativ 2021–2024:
1. Ja, varje vecka
2. Ja, varje månad
3. Ja, mer sällan
4. Nej
Hur klarar boken konkurrensen?
Så vad blir slutsatsen? Även om antalet bokläsare kan vara oförändrat så har andelen sjunkit oroande mycket. Har bokbranschen misslyckats i konkurrens med streamingtjänster för video (som gjort det enklare och mer njutbart att konsumera film och tv-serier jämfört med då man var hänvisad till DVD, VHS och linjär tv), sociala medier, gaming, bloggar, nyhetsmedier med mera?
Har vi haft för bråttom eller varit alldeles för långsamma i omställningen till från fysisk till digital konsumtion av böcker?
Det finns förstås två (eller flera) sätt att se på det. Man kan fortsätta prata om läskris som vi gjort i flera år. Eller så kan man se det hela som en enorm möjlighet. Kan vi nå tillbaka till nivån där 4 av 10 svenskar läser böcker varje vecka så är det över 700 000 potentiella regelbundna läsare. Det borde motsvara ett par miljoner fler sålda eller streamade böcker per år.
Vi kan också konstatera att 2,5-2,6 miljoner människor som läser böcker varje vecka är en målgrupp som de flesta branscher bara kan drömma om. Frågan är närmast hur vi kan få dem att lägga mer tid och pengar på sin konsumtion av böcker.
Fotnot: En annan utmaning med undersökningen är att antalet svarande minskat och att andelen (av befolkningen) som deltar i undersökningen sjunkit rejält när man jämfört 1982-83 med 2021. Faktiskt från 13 953 till 9 490. Även om det fortfarande är många svar och SCB har metoder för att vikta svaren så hade det blivit bättre och mer tillförlitlig statistik med fler som svarar.
Aktuella erbjudanden
Aktuella erbjudanden hos Adlibris
Kampanjpriser hos Bookhero
Heta erbjudanden hos Bokus
När du handlar böcker via länkarna ovan stöttar du Boktugg med en liten kick-back. Tack.
