Storytel Reader gör comeback och styckförsäljning ska locka PRH

Igår berättade Storytel för investerare om strategier och mål fram till 2028. Bland alla siffror kom även nyheter som en ny Storytel Reader och att man öppnar upp för styckförsäljning av ljudböcker för att få med sig amerikanska förlag (PRH?). Men även en ökad användning av AI för översättning och ljudboksproduktion. Storytel signalerade även en expansion i Europa via förvärv av förlag och streamingtjänster.

Igår hade Storytel bjudit in investerare, analytiker och media till en kapitalmarknadsdag där de skulle lägga ut texten om läget i bolaget idag och framåt. Många var förstås nyfikna på att veta om det ska bli mer utdelning och ifall man laddar för en ny tillväxtresa.

Ur ett bokbranschperspektiv är det förstås intressant att veta hur Storytel tänker kring förvärv, eget innehåll samt användning av AI. Det är inte helt enkelt att sammanfatta nästan tre timmar med presentationer och frågestund. Men jag gör ett försök att lyfta några punkter.

1. Storytel vill bli ett “European Power House” genom en selektiv förvärvsstrategi. Det innebär att man ska stärka sin position på kärnmarknader genom att köpa förlag (som man exempelvis gjort i Sverige med Bokfabriken samt Lind & Co) för att “fylla innehållsluckor” men även gå in på nya marknader i Europa och där köpa förlag och/eller lokala streamingtjänster.

2. Storytel är idag lönsamma på 23 av 25 marknader där man har en närvaro. Vilka de två olönsamma är framgick inte. Samtidigt har man en väldigt marginell närvaro i ett flertal länder efter att ha sagt upp kontor och personal på flera tidigare olönsamma marknader. En del av de “nya länder” som man nu pratar är i själva verket det som en analytiker kallade “sleeping markets”.

3. USA är en av de mest lönsamma marknaderna. Storytel är fortfarande ganska tystlåtna kring hur det går i USA men igår yppades i alla fall att marginalerna hos audiobooks.com ligger över genomsnittet för gruppen och försäljningen har ökat sedan Storytel köpte bolaget 2021. Årlig tillväxt runt 5 procent. Omsättningen ligger runt 0,5 miljarder kronor (om jag hörde rätt).

4. Sedan förra kapitalmarknadsdagen 2023 har Storytel ökat intäkterna mycket tack vare bättre “retention” och rekordlåg churn. På svenska: man har lojala kunder och har slutat jaga tillväxt till varje pris. En tredjedel av abonnenterna har nu varit kunder över fem år.

5. En stor del i den ökade lönsamheten är förstås att man kapat kostnaderna genom att säga upp ett par hundra anställda. På en slide visades hur omsättningen per anställd ökat kraftigt, men utan att nämna hur mycket antalet anställda minskat.

6. Storytel ska nå 3 miljoner abonnenter 2028, genom att växa organiskt med 8 % årligen med fokus på kärnmarknader utanför Norden samt nya länder i Europa. I denna prognos ingår inte eventuella förvärv av konkurrerande streamingtjänster.

7. Storytel Reader kommer att göra comeback. Eller i alla fall ska man återintroducera en uppgraderad läsplatta med eInk-skärm. Om den får samma namn återstår att se, liksom de tekniska specifikationerna. Blir det färgskärm? Blir det en läs- och skrivplatta?

8. Fokus på Europa. I samtliga presentationer betonades europeiska marknader. Känslan är att man bränt sig i Asien, Mellanöstern och Sydamerika. För USA gäller skynda långsamt med lönsamhet och kassflöde, och även om det inte nämndes så spelar väl det politiska klimatet in.

9. Nio veckor för att rulla ut Storytel i ett nytt land. Detta tack vare ett globalt varumärke (förutom att man heter Mofibo i Danmark), smartare automatisering, skalbara arbetsflöden och förbättrade verktyg. Användning av AI i marknadsföringen var också en anledning till att det ska gå så här snabbt.

10. Kapital-allokering enligt prioordning: 1. Organisk tillväxt på kärnmarknader, 2. Uppköp av förlag och streamingtjänster på kärnmarknader, 3. Nya marknader genom organiskt expansion och förvärv, 4. Utdelning av kapital som inte behövs för tillväxt.

11. Negativt arbetande kapital brukar vara dåligt men Storytels affärsmodell ger i grunden ett väldigt bra kassaflöde nu när man går med vinst. Bolaget tar nämligen betalt i förskott av sina streamingabonnenter och betalar förlagen i efterskott några månader senare. Lite som bankerna när du gör överföring på fredagen och de dyker upp hos mottagaren på måndagen.

12. Storytels egna titlar stod för 82 procent av titlarna på topp 50 i Sverige de senaste 90 dagarna. Konsumtionen av titlar från Storytelkoncernen har ökat med 51 % mellan 2021 och 2024 – samtidigt som lyssningen i tjänsten bara ökat med 32 %. Goda nyheter för Storytel, men kanske inte för andra förlag. Det är tveeggat när Storytel lyfte fram dominansen och det ökade genomslagt för eget innehåll. Lite som ifall Axfood skryter med att kunderna väljer Garants falukorv istället för Scans. På Hemköp kanske priset spelar in. Men även marknadsföring och hyllplacering, vilket är vad Storytel framhäver “en kraftfull plattform för att släppa och marknadsföra titlar”.

13. Storytel Originals konsumeras 9 gånger mer än en genomsnittlig titel i tjänsten och väljs som första bok (av nya kunder) fem gånger oftare, stod det på en slide. Det är inte heller så konstigt med tanke på att dessa titlar sannolikt marknadsförs 50 gånger mer än en genomsnittlig titel. Det är samtidigt helt logiskt, ska man driva in nya kunder i en kampanj är det ju bättre att de lyssnar på en Storyteltitel än en bok från ett annat förlag – eftersom det är Storytel som betalat marknadsföringen.

14. Storytel Publishing har i sin katalog över 70 000 titlar på 40 språk av 20 000 författare. Eller 384 000 timmar som ljudböcker. Vilket motsvarar nästan 44 års lyssning dygnet runt.

15. Drygt hälften (1,15 miljoner) av Storytels 2,5 miljoner abonnenter lyssnar mer än 10 timmar per månad. Detta är också ett nyckeltal för att få kunder att stanna.

16. Storytel är marknadsledare på 7 av 10 kärnmarknader. Undantagen är Finland och Polen, där man utmanar marknadsledaren, och USA där man är långt ifrån marknadsledaren i storlek.

17. Storytel har identifierat 6-8 marknader i Europa med sammanlagt 70 miljoner invånare dit man tänker expandera på olika sätt.

18. Konkurrensen om författare och rättigheter ökar samtidigt som antalet titlar ökar. Samtidigt väljer Taylor Swift self-publishing. Storytels uttalade mål är att locka till sig nyckelförfattarskap, bästsäljande författare, i Norden likt Mari Jungstedt-avtalet. Samt köpa fler förlag utanför Norden.

19. AI ska användas både för översättning och ljudboksproduktion. Tekniken är mogen. Det ska hjälpa Storytel att släppa kompletta långa ljudboksserier inom loppet av några månader istället för att lyssnarna får vänta i flera år. 150 000 kunder har lyssnat på i snitt sju timmar ljudböcker med AI-röster. Långsiktigt tror Storytel på att kunder ska kunna välja inte bara mellan ebok och ljudbok utan även kunna kombinera dem, alltså följa med i texten när man lyssnar. Det finns över 100 000 ebokstitlar som saknar ljudbok, en möjlighet. AI-röster ska erbjudas även andra förlags titlar (ifall de äger ljudboksrättigheten).

20. Storytel tittar på andra ersättningsmodeller som styckförsäljning för att få tillbaka engelska titlar från de största förlagen. Penguin Random House nekar ju unlimited-tjänster exempelvis. Men detta ska vara ett komplement till prenumerationsmodellen, att kunna låsa upp en titel. Sannolikt har man redan tvingats utveckla funktionaliteten för den norska marknaden, precis som Bookbeat. Även andra modeller som credit-modellen Audible använder kan bli aktuella, den används delvis av audiobooks.com i USA.

21. Spotifys inträde ses som en möjlighet att få fler att lyssna på ljudböcker. Enligt VD är Storytel vana vid hård konkurrens både lokalt som i Norden och globalt på de marknader som domineras av exempelvis Audible. Viktigt blir att hitta nya bokälskare och hon nämner hur Storytel tog in IJustWantToBeCool som blivit både ambassadörer för ljudboken till sina miljoner unga youtubeföljare och gått vidare till att skriva pappersböcker och läsa in andras ljudböcker.

Marknadens reaktion på Storytels kapitalmarknadsdag? Helt okej. Aktien var uppe på 98,55 under presentationen men föll under AW till 94,55 och har under fredagen legat på ungefär samma nivå. Kanske analytikerna inte såg alla nyanser i presentationerna, eller så finns det kvar en rädsla för att Storytel är för litet i jämförelse med Spotify. Helt klart är dock att bolaget efter alla besparingsprogram nu har ekonomiska muskler att kunna lägga i en högre växel, men fortfarande bara med lite lätt tryck på gaspedalen.