Ett nytt förslag slår ner som en bomb i bokbranschen – senast 2030 måste förlagen ställa om från pappersböcker till digitala böcker. Omställningen går för långsamt, menar den italienska EU-parlamentarikern Nessun Libro Cartaceo.
De senaste tio åren har vi i Sverige kunnat se hur andelen digitala böcker ökar för varje år i takt med framgångar för streamingtjänsterna Storytel, Bookbeat och Nextory.
Ur ett klimatperspektiv är detta positivt då en tryckt bok bidrar till betydligt mycket mer koldioxidutsläpp än en digital bok. Allra bäst för klimatet är det att läsa eböcker eftersom dessa kräver minst bandbredd och serverkapacitet något som gör ljudboken till ett sämre val. Och allra bäst är det ifall man läser eboken på en platta med en skärm av eInk-typ.
– Sverige och de nordiska länderna har kommit långt utan några behov av lagstiftning där konsumtionen av digitala böcker har ökat snabbt. Tyvärr har dock inte mängden tryckta böcker minskat i samma utsträckning vilket gör att även den svenska branschen behöver lagstiftning, säger Nessun Libro Cartaceo till Boktugg.
Förslaget innebär att andelen tryckta böcker ska minska årligen tills den når noll år 2030. Eller i alla fall nästan noll, det kommer att vara möjligt att söka dispens.
– Det finns vissa länder som bromsar. Inte minst Finland som har många pappersbruk. Dessutom finns det en oro för att länder utanför EU kommer att börja exportera böcker. Britterna är ju exempelvis vana att sälja pappersböcker på engelska och de har visat intresse för att börja sälja pappersböcker även på andra språk till länder inom EU. Det finns en uppenbar risk för smuggling, säger Pas de Livres Papier från Frankrike som utrett frågan om pappersbokens utfasning.
Hur bokhandeln ska kunna överleva ett förbud mot pappersböcker är en fråga som gör att både Frankrike och Tyskland tvekar till att stödja förslaget. Samtidigt som svenska bokbranschen diskuterat karenstid för ljudböcker innan de släpps till streamingtjänster så talar man nu istället om att låta förlagen ge ut pappersböcker med karenstid – alltså få dispens att släppa böcker i pappersformat 12-24 månader efter den digitala utgivningen.
– Det är en kompromiss man kan tänka sig under några år. Men till 2030 måste vi verkligen fasa ut alla papperböcker, säger Nessun Libro Cartaceo.
Ett annat mer radikalt förslag är att enbart tillåta försäljning av digitala böcker och prenumerationstjänster över disk. Den som vill skaffa Storytel skulle alltså vara tvungen att bege sig till en bokhandel för att registrera sig och aktivera tjänsten.
– Det är inget förslag, bara något som någon sa på ett möte. Nu ska vi inte göra en hel bok av ett enskilt ark, kommenterade Ei Paperikirjoja, finsk representant i expertgruppen, nyligen i finsk radio.
Hon menar att en bättre lösning vore att begränsa antalet fysiska exemplar av varje bok istället. Det skulle kunna ske genom en punktskatt eller en faktisk maxupplaga.
– Oavsett kommer det ju att skapa en brist på eftertraktade böcker som därmed skulle kunna säljas dyrare. Det är en spännande tanke. Ur ett demokratiskt perspektiv är det mer tilltalande att säga att man bara får trycka 250 exemplar än att säga att klimatskatten ska vara 40 öre per sida, menar Paperikirjoja.
För den svenska regeringen kommer det nya EU-förslaget som ett dråpslag. Inte minst Liberalerna som drivit visionen ”från skärm till pärm” stenhårt och planerat för att pappersboken åter ska bli norm inom skolan. Nu kan de tvingas byta plats på orden?
– Det här är fortfarande bara ett förslag och det är inte säkert att vi sitter vid makten när det röstas igenom och då är det inte vårt problem längre, säger en källa inom Liberalernas aktionsgrupp.
Många tycker att ett förbud mot pappersböcker vore självmål med tanke på att ett hamburgermål på en snabbmatskedja genererar större utsläpp av koldioxid än en inbunden roman.
– Det kanske är så att vi någon gång i framtiden ska övergå helt från papper till skärm och hörlurar. Men det finns andra områden som ger betydligt mycket större effekter i så fall. Förbjuda returer är ett bra steg. Eller om alla författare blev veganer, säger den grekiska författaren Iocus Aprilis.
Oavsett hur vägen dit ser ut så är alla eniga om att den 1 april 2030 ska det inte längre säljas pappersböcker inom den Europeiska Unionen. Det är 575 år efter att Gutenberg tryckte Mazarinbibeln.
Uppdaterat 2 april: Artikeln ovan är ett aprilskämt, om du inte redan hade listat ut det. Kanske du förstod det redan genom översätta den grekiska författarens namn till svenska eller rentav det italienska namnet i ingressen …
Boktugg har en lång tradition av aprilskämt.
