Författarna Olga Tokarczuk och Peter Handke får varsitt Nobelpris i litteratur.
– Jag är överraskad och glad, säger Tokarczuk till TT.

Det blir den österrikiske författaren Peter Handke som tilldelas priset för 2019. Den polska författaren Olga Tokarczuk mottar förra årets inställda litteraturpris.

Det står klart sedan Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm traditionsenligt öppnat dörren i Börssalen prick klockan 13 och presenterat pristagarna inför den samlade världspressen i Börssalen i Stockholm.

Tokarczuk satt i en bil i Tyskland när hon fick beskedet, berättar hon för TT.

– Jag är överraskad och glad, och det är så viktigt för mig att jag får priset i en för Svenska Akademien ny tid. Jag kommer från Centraleuropa, och det här är ett bevis på att den centraleuropeiska litteraturen fortfarande har något viktigt att berätta för världen, säger hon.

“Encyklopedisk lust”

Hon får priset för “en berättarkonst som med encyklopedisk lust beskriver gränsöverskridandet som livsform”, enligt en del av akademiens motivering.

Olga Tokarczuk föddes i 1962 i Sulechów i Polen. Hon debuterade 1993 med romanen “Boksökarnas resa” som ännu inte är översatt till svenska. Hon fick sitt genombrott med familjekrönikan “Gammeltida och andra tider” 1996.

Peter Handke är född 1942 i byn Griffen i regionen Kärnten, Österrike. Familjen levde en kort tid i det sönderbombade Berlin, men återvände sedan till Griffen. Efter byskolan fick han plats på ett katolskt prästgymnasium med internat i Klagenfurt. I början av sextiotalet läste han juridik vid universitetet i Graz, men avbröt studierna när debutromanen Die Hornissen (1966) publicerades.

Han prisas för “ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet”.

“Fest för litteraturen”

Nytt för i år är dock att den ständige sekreteraren delar rampljuset med representanter från den nya Nobelkommittén, som bildades efter akademiens kris.

Valet kommer att nagelfaras och diskuteras utifrån de senaste två årens händelser, enligt de flesta bedömare. Nobelkommitténs ordförande, akademiledamoten Anders Olsson, hoppas dock att även dessa Nobelpriser riktar stålkastarljuset mot litteraturen.

– Vi vill förstås att det ska vara en fest för litteraturen. Och det hoppas jag att det blir. Att de här författarskapen ska höja intresset för litteraturen och läsningen, den goda litteraturen världen över, har han tidigare sagt till TT.

TT: Tror du att ni kommer att få kritik för valen?
– Det tror jag säkert och det ska alltid finnas kritik mot våra val. Det är ett alldeles för viktigt pris för att man inte ska vara kontroversiell.

Lågt förtroende

I fjol blev det inget Nobelpris. Avhoppen och konflikterna i samband med skandalen kring den så kallade kulturprofilen gjorde att omvärldens förtroende för akademien var för lågt. När man löst konflikten med Katarina Frostenson och genom olika nyordningar blivit mer transparent valde Nobelstiftelsen att åter ge akademien uppdraget att dela ut priset.

Avgörande var också att akademien gick Nobelstiftelsen till mötes och inrättade en ny Nobelkommitté med fem externa ledamöter.

Det är kommittén som tagit fram förslagen på de två Nobelpristagarna. Akademien har fattat det formella beslutet och har valt pristagare i enlighet med kommitténs förslag. I vilken mån de fem externa ledamöterna påverkat valen blir säkerligen föremål för diskussion. Redan före tillkännagivandet har röster hörts som tycker att det är fel att dela ut ett pris för 2018 som man anser vara besudlat.

Erika Josefsson/TT, Björn Berglund/TT, Viktor Andersson/TT

Fakta: Så här utses pristagarna

I november förra året kom Svenska Akademien och Nobelstiftelsen överens om en ny Nobelkommitté där fem externa sakkunniga samverkar med akademiledamöterna.

De fem utifrån är Gun-Britt Sundström, Kristoffer Leandoer, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen. Akademiledamöterna är Per Wästberg, Kristina Lugn, Jesper Svenbro och förre ständige sekreteraren Anders Olsson. Från början skulle även Horace Engdahl ha suttit i kommittén, men tvingades bort sedan Nobelstiftelsen krävt att ingen som “varit förknippad med det gångna årets händelser” skulle ingå i den.

Det är kommittén som har arbetat fram förslagen på Nobelpristagare – ett för 2018 och ett för 2019. Svenska Akademien har i princip bara att säga ja eller nej till namnen. Anders Olsson har tidigare förklarat att kommittén är enig kring de två namnen.

Även nästa år kommer det att vara den utvidgade Nobelkommittén som vaskar fram pristagaren.

Fakta: Pristagare

2019 Peter Handke, Österrike

2018 Olga Tokarczuk, Polen

2017 Kazuo Ishiguro, Storbritannien

2016 Bob Dylan, USA

2015 Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland

2014 Patrick Modiano, Frankrike

2013 Alice Munro, Kanada

2012 Mo Yan, Kina

2011 Tomas Tranströmer, Sverige

2010 Mario Vargas Llosa, Spanien

2009 Herta Müller, Rumänien, Tyskland

2008 Jean-Marie Gustave Le Clézio, Frankrike