I dag klockan 13 avslöjas vilka som får 2018 och 2019 års Nobelpris i litteratur. Oavsett vilka pristagarna blir kommer Svenska Akademiens val att nagelfaras och diskuteras utifrån de senaste två årens händelser.
Nobelpriset med sina nio miljoner kronor är det enda litteraturpris som, en gång per år, gör litteraturen till ett samtalsämne ”på hela planeten”, konstaterar Le Monde. Den franska tidningen frågar sig nu om årets dubbla tillkännagivande betyder en återgång till det normala, till ”Nobel as usual”?
Inte riktigt. ”2019 är en speciell årgång” konstaterar Le Monde.
Nobelkommitténs ordförande, akademiledamoten Anders Olsson, hoppas dock att även dessa Nobelpriser riktar stålkastarljuset mot litteraturen.
– Vi vill förstås att det ska vara en fest för litteraturen. Och det hoppas jag att det blir. Att de här författarskapen ska höja intresset för litteraturen och läsningen, den goda litteraturen världen över, säger Anders Olsson.
TT: Tror du att ni kommer att få kritik för valen?
– Det tror jag säkert och det ska alltid finnas kritik mot våra val. Det är ett alldeles för viktigt pris för att man inte ska vara kontroversiell.
Lågt förtroende
I fjol blev det inget Nobelpris. Avhoppen och konflikterna i samband med skandalen kring den så kallade kulturprofilen gjorde att omvärldens förtroende för Akademien var för lågt. När man löst konflikten med Katarina Frostenson och genom olika nyordningar blivit mer transparent valde Nobelstiftelsen att åter ge Akademien uppdraget att dela ut priset.
Avgörande var också att Akademien gick Nobelstiftelsen till mötes och inrättade en ny Nobelkommitté med fem externa ledamöter.
Det är kommittén som tagit fram förslagen på de två Nobelpristagare som tillkännages i dag. Akademien har fattat det formella beslutet. I vilken mån de fem externa ledamöterna påverkat valen blir säkerligen föremål för diskussion. Redan före tillkännagivandet hörs också röster som tycker att det är fel att dela ut ett pris för 2018 som man anser vara besudlat.
Globalt perspektiv
Samtidigt framhåller Nobelkommitténs ordförande, Anders Olsson, att Akademiens perspektiv ska vara globalt. I en filmad intervju för Nobelpriset förklarar Anders Olsson på engelska att priset tidigare har varit mer eurocentriskt och manligt.
– Nu har vi så många kvinnliga författare som verkligen är fantastiska, säger han i klippet.
Hittills har 100 män och 14 kvinnor fått Nobelpriset i litteratur. Bland de kvinnor som nämns i spekulationerna inför dagens tillkännagivande finns Jamaica Kincaid, Margaret Atwood, Anne Carson, Olga Tokarczuk och Ljudmila Ulitskaja.
Text: Erika Josefsson/TT, Sara Ullberg/TT
Fakta: Så här utses pristagarna
I november förra året kom Svenska Akademien och Nobelstiftelsen överens om en ny Nobelkommitté där fem externa sakkunniga samverkar med akademiledamöterna.
De fem utifrån är Gun-Britt Sundström, Kristoffer Leandoer, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen. Akademiledamöterna är Per Wästberg, Kristina Lugn, Jesper Svenbro och förre ständige sekreteraren Anders Olsson. Från början skulle även Horace Engdahl ha suttit i kommittén, men tvingades bort sedan Nobelstiftelsen krävt att ingen som ”varit förknippad med det gångna årets händelser” skulle ingå i den.
Det är kommittén som har arbetat fram förslagen på Nobelpristagare – ett för 2018 och ett för 2019. Svenska Akademien har i princip bara att säga ja eller nej till namnen. Anders Olsson har tidigare förklarat att kommittén är enig kring de två namnen.
Även nästa år kommer det att vara den utvidgade Nobelkommittén som vaskar fram pristagaren.
Fakta: Tidigare pristagare
2018 –
2017 Kazuo Ishiguro, Storbritannien
2016 Bob Dylan, USA
2015 Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland
2014 Patrick Modiano, Frankrike
2013 Alice Munro, Kanada
2012 Mo Yan, Kina
2011 Tomas Tranströmer, Sverige
2010 Mario Vargas Llosa, Spanien
2009 Herta Müller, Rumänien, Tyskland
2008 Jean-Marie Gustave Le Clézio, Frankrike