Harvey

”Cline skriver inget förutsägbart nidporträtt. Snarare är det här en psykologisk studie av en patriarks fall, med eko av Gudfadern-filmerna.”
<em>Aftonbladet

</em>&rdquo;s&aring; skarp och samtidigt inte ett ord f&ouml;r mycket&rdquo;
<em>Arbetaren</em>

&rdquo;Cline lyckas dra s&aring; mycket sp&auml;nning och stress ur ett f&ouml;rlopp vi redan vet slutet p&aring;.&rdquo;
<em>Landskrona Posten</em>

&rdquo;t&auml;t och febrig&rdquo;&nbsp;
<em>G&ouml;teborgs-Posten</em>

&rdquo;[Cline] g&ouml;r det med total kontroll och v&auml;ldigt mycket humor.&rdquo;<em>
</em><em>Svenska Dagbladet</em>

Om ett dygn ska domen falla, den som kan f&ouml;r&auml;ndra allt. Filmproducenten har flytt undan reportrarna och f&ouml;rskansat sig i ett l&aring;nat hus utanf&ouml;r New York. Han t&auml;nker p&aring; att han m&aring;ste s&auml;tta ig&aring;ng med ett nytt filmprojekt, att n&aring;gon borde filmatisera Don DeLillo; han t&auml;nker p&aring; sina barn och barnbarn, ska de komma och h&auml;lsa p&aring;? Staben runt omkring &ndash; assistenter, medarbetare, tj&auml;nstefolk, en mass&ouml;s &ndash; trippar p&aring; t&aring; kring det faktum att n&aring;got avg&ouml;rande ska h&auml;nda imorgon.

Med en ber&auml;ttarr&ouml;st som ligger t&auml;tt inp&aring; Harvey och skildrar hans v&aring;nda och alienering, projektioner, f&ouml;rsvar och aggressioner lyckas Cline f&ouml;rvandla en figur som antagit symboliska dimensioner till en man av k&ouml;tt och blod. Hennes starka psykologiska portr&auml;tt kryper under skinnet p&aring; l&auml;saren.